Kära dagbok…

Snart, så…

Inte vet jag vart gårdagskvällen tog vägen, men den passerade snabbt. Jag låg på golvet med benen upp på fotpallen i ett försök att tvinga ryggen att inte plåga mig så hemskt. Det lyckades ganska bra, faktiskt. Sen strök jag det jag skulle – och svor över att det var så många saker inklämda i smatten där vi har linneskåp för dukar och gardiner. Men även det lyckades jag med, det vill säga lyfta ner lådor och få in grejor. Med handledsstödet på och lite jävlar anamma går det mesta.

Vidare rev jag fram min rullväska och packade ner lite kläder i den. Svårt att veta vad och hur mycket dels eftersom vädret är som det är, dels eftersom jag inte vet hur länge jag blir borta. Men jag tänker att jag nog inte ska överutnyttja mina goda vänner på Workshop Road och stanna alltför länge under min konvalescens. Jag plockade också fram några pocketböcker som jag ska ta med samt ett par jag har lånat och ska lämna tillbaka. Lustigt nog tog jag först boken jag fick av vännen FEM i julklapp, den sista julklappsboken jag har kvar att läsa. Sen stoppade jag tillbaka den. Den kan liksom inte resa Motala-Uppsala en gång till. Och den som spar hon har – nåt som verkar bra att läsa senare.

Kudde med örngottet från tonåren…

Andra förberedelser inför operationen var att jag letade fram en kudde och satte på den ett gammalt örngott jag en gång fick av vännerna i Metropolen Byhålan under tonåren. Tänk att jag har det kvar! Det får användas nu ifall det skulle vara så att handen blöder igenom bandaget på måndag. Handen ska nämligen hållas högt – och även ligga högt när jag sen ska försöka sova.

Efter allt detta blev det äntligen en stund över för läsning. Jag läste marsnumret av Antiktidningen och min bok på gång. Antiktidningen är bra träning inför kvällens amatörvärderingar under Antikrundan. Dessutom är även den intressant, lärorik och rolig att bläddra i. Min bok på gång är inte rolig, men bra. I skrivande stund har jag cirka 150 sidor kvar. Jag läste också boken nån timme innan jag släckte för natten, medan Fästmön, som inte var hemma förrän efter 21.30 nån gång, satt uppe ett tag till.

Träning inför kvällens ”Runda”.

∼ ♦ ∼

Hur ska jag stå ut med att inte kunna skriva? Kan jag använda vänsterhanden?

I morse var jag trött och seg och hade gärna sovit längre. Men upp skulle jag och jobba. På agendan idag stod bland annat att ta del av en del facklig information samt delta i en utbildning och ett informationsmöte på Zoom om vårt nya webbverktyg. Jag undrar hur jag sen ska stå ut med att inte kunna skriva – vare sig privat eller jobbmässigt, på datorn eller för hand – direkt efter operationen. Riskerar jag storångest? Eller ska jag fortsätta att överanstränga vänsterhanden, den som ska opereras senare?

Lunchen blev storartad, med två kokta ägg, skivade och placerade på gammalt, men fullt ätbart, bröd tillsammas med kaviar. Till det en stunds läsning. Vad gör en inte för att pigga upp sig en sån här grå och surmulen torsdag? Om jag kunde skulle jag jobba, läsa, skriva, jobba, läsa, skriva hela tiden i nån sorts kokong. Jag längtar efter mänskligt sällskap, samspel, interaktion, men ibland förstår jag mig inte på fölk.

Dagens macklunch.

I afton är det jag och katterna som hänger på Main Street. Citrus brukar kika på Antikrundan med mig. Jag ska mest göra det och läsa samt längta efter helgen. I morrn är det ju fredag och vägning, men det är även en del saker jag måste komma ihåg att fixa på jobbet innan jag går på sjukledighet. Jag har gjort listor, både för jobbgrejor och privata saker som måste fixas.

Sopa går bra.

I själva hemmet gör jag inte alls mycket just nu. Jag brukar tömma kattpottorna, men Anna får fylla på sand, för det fixar jag inte på grund av händerna. Jag vattnade krukväxterna idag. Det är lite besvärligt, fast det går om jag inte fyller kannan med för mycket vatten och dessutom håller den med båda händerna. Sopa i hallen och köket går bra och det gör jag varje dag. Idag torkade jag golvet i hallen och badrummet också. Det klarade jag, likaså gå med lätta sopor.

Och innan jag slog mig ner för kvällen åt jag nästan lika storslagen middag som lunch – mackor. Fast de var varma den här gången.

Mackorna till middagen var varma.

∼ ♦ ∼

Torsdagens shelfie visar en detalj ur vår hylla med biografier och självbiografier och lite lyrik längst ner.

Några av våra biografier och självbiografier.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.