Kära dagbok…

Jorå, visst åt vi gott igår också. Men vi lagade maten hemma. Först var vi inne på att göra pizza. Sen insåg vi att det blev lite för krångligt eftersom vi inte kan äta samma typ av deg. I stället köpte vi hem pulled turkey och festade på. Jag åt vanliga potatisklyftor, Anna klyftor av sötpotatis. Ett glas av fredagens ripasso slank också ner genom mitt kakhål, medan Anna höll sig till vatten. Katterna fick anka till söndagsmiddag. Det brukar de gilla i vanliga fall, men nu verkade de måttligt intresserade. Lucifer kastade i sig en del av maten – och då gick det som det gick: det blev en större och en mindre kattgjord pizza av anka som hamnade på hallgolvet. (Nej, ingen bild!) Han var duktig nog att hålla sig borta från våra fina mattor, men den lilla stackaren skriker så hjärtskärande precis innan han spyr. Så… det blev till att torka hallgolvet för oss människor.

Min portion pulled turkey.

Min bordsdam.

Resten av söndagskvällen satt vi och gick igenom foton på var sitt håll. Jag rensar min mobil och för att mina ögon ska klara det sitter jag vid min dator i Bokrummet så att jag kan se bilderna på en större skärm. Anna satt vid sin dator i vardagsrummet. Vid 20-tiden strålade vi samman för att se första delen av en norsk dokumentär om utredningen av ett mord på en ung tjej. Dokumentären går på Sjuan. Det var riktigt intressant, även om jag tycker att totalt nio avsnitt om detta känns långt. Nånting måste helt klart ha hänt i utredningen.

∼ ♦ ∼

Måndagsfrukost med en stunds läsning.

En annan mordhistoria har jag just börjat läsa om. Den är fiktiv och det är förstås min bok på gång, En helt vanlig familj, det handlar om. I morse hann jag läsa ganska mycket, för kapitlen är korta och boken är generellt sett både välskriven och snabbläst. I huvudrollerna pappa Adam, som är präst, mamma Ulrika, som är advokat och dottern Stella, mordanklagad. Ja jisses vilken soppa för alla inblandade… Jag läser på och eftersom jag vet att många har läst boken och har åsikt om den vill jag be dem att inte tala om det för mig – jag vill läsa med ett öppet sinne. Det är inte bara slutet jag inte vill ha ”spoilat”, jag vill inte ha vägen dit förstörd heller. Tack på förhand!

∼ ♦ ∼

Den huvudlösa gudinnan.

Det var en fuktig start på veckan. Vi hade fönsterputsning på jobbet och det kändes ganska meningslöst med tanke på vädret. Det regnade i princip hela dan. När det närmade sig hemgång var det snöblandat och blåste nordlig vind. På väg till jobbet regnade det lite smått, men jag drog luvan på min tröja över huvudet och såg väl ut som Döden. (Luvan stod inte emot vätan på hemvägen.) Jag mötte Stora Mannen med Stora Hunden och de hälsade båda så glatt. Då vet jag att jag har en bra dag framför mig. Ja, jag har en massa såna tankar om bra och dåliga tecken för mig. Den huvudlösa gudinnan har gjort mig vettskrämd, men jag försöker att inte visa det eller låta det ta över.

På arbetet tycker jag att vissa personer har betett sig märkligt och oförskämt ett tag, men jag väljer att ta det som att problemet ligger hos dem, inte hos mig. För det är bara få personer som beter sig så, majoriteten är väluppfostrad. Samtidigt kan det i vissa lägen vara svårt att bortse från det otrevliga beteendet eftersom jag behöver såväl uppgifter som ett gott samarbete med somliga. För nej. Det handlar inte om att jag blir sur för att jag blir ignorerad. Det handlar om att vi är vuxna människor som måste kunna jobba tillsammans. Beteendet ställer till saker för mig, men jag försöker komma runt det hela genom att ta andra vägar. Andra personer och möten har det fungerat bra med idag. Jag har skrivit en del texter och fått ett par uppslag till mitt nyhetsbrev också samt gjort några uppdateringar på intranätet av högst varierande slag.

∼ ♦ ∼

I kväll är vi lediga båda två. Efter kvällsmaten (mackor) ska jag fortsätta min fotorensning. Totalt handlar det om elva mappar som ska rensas och i kväll börjar jag på mapp nummer fyra. Det är smärtsamt att gå igenom vissa bilder. De bilder jag sparar i mobilen är redan säkerhetskopierade, så jag ägnar mig bara åt att ta bort sånt jag inte vill ha kvar.

Avslutningsvis… nej, inga bilder på katterna utan några fler detaljer än i gårdagens inlägg från vår piffade gästtoa!

Detta bildspel kräver JavaScript.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.