Ett inlägg om en bok om ett brott.

En serie böcker som jag har sneglat intresserat på ett tag är Thomas Bodröms och Lars Olof Lampers Svenska brott. Vad jag förstår har hittills tre böcker kommit ut. Min första semesterdag fyndade jag den första delen i serien, Bodenfallet, för under 40 kronor, inbunden och ny på Akademibokhandeln. (Länken går till pocketutgåvan, den inbundna utgåvan tycks vara slut i handeln.) Min andra resa på semestern gick alltså till Boden, den första till Östermalm i Stockholm – litterärt, alltså.

Bokens titel, Bodenfallet, anger vad den handlar om: en ung tjej hittas död och styckad i Boden efter att ha varit försvunnen i flera veckor. Detta är ett verkligt fall och författarna beskriver polisarbetet och rättsprocessen kring brottet. Läsaren får följa utredningen från det att polisen och Missing people letar efter tjejen, till fynden av hennes kroppsdelar. En misstänkt grips, men för att få den personen fälld krävs att man får veta dödsorsak, var mordet skedde och var styckningen skedde – och om det ens var mord.

Det är riktigt intressant att följa hur polisen arbetar med att lösa ett fall. Thomas Bodström, som ju är advokat, beskriver hur poliserna arbetar, men också själva rättsprocessen. Lars Olof Lampers är journalist och har säkert ett finger med i spelet när det gäller grävandet i fallet och medias roll. Det här fallet var ganska kontroversiellt därför att en gärningsman inte bara grips, fälls och döms för mord. Först. Därefter, när mannen överklagat, sänker hovrätten domen till tio år för dråp bland annat för att gärningsmannen har ett funktionshinder.

Den här typen av kriminalböcker, som skildrar verkliga fall, vill jag läsa mer av. De två återstående böckerna i serien, Trippelmordet i Uddevalla och Sommarstugemordet i Arboga vill jag också läsa även om jag tyckte att den här första delen var lite väl tunn. Eller kanske känner jag så för att jag – och alla andra – inte riktigt har fått svar på alla frågor i fallet.

Toffelomdömet blir högt.

Livet är kort.