Ett inlägg om ett vin.

Ett förvånansvärt gott spanskt vin.

Ja en tror nästan inte sina ögon, men vinet på bilden här intill är spanskt och jag drack det igår kväll! Det var naturligtvis ett misstag, ett rätt klantigt misstag av personalen på restaurangen där vi åt. Samtidigt… varför inte vara lite wild and crazy och utmana sig själv? Efter en första avsmakning konstaterade jag att vinet hade en mild smak och att det var bra tempererat. Flaskan Viña San Juan Merlot Syrah Tempranillo 2016 fick stå kvar på bordet.

På den tiden jag föredrog spanska viner var tempranillodruvan en av mina favoriter. Druvan ger ofta vin en tegelröd färg. I den skumma belysningen på restaurangen var det svårt att avgöra vinets färg och eftersom jag inte fick se etiketten på flaskan vid avsmakningen fick vi detta skruvkorksvin. Men tempranilliodruvan är inte så tokig och tillsammans med de övriga två druvorna i det här vinet, det vill säga merlot och syrah, smakade vinet riktigt bra.

Det här vinet säljs inte på Systembolaget, men så här skriver Galatea om vinets smak och doft:

”Fruktigt och smakrikt med toner av röda bär. Varm och balanserad eftersmak och karaktär av fat.

Galatea rekommenderar att vinet dricks till de flesta kötträtter, pasta och ost. Fästmön ät fläskkött och jag åt kyckling och det gick alldeles utmärkt. Jag tyckte att vinet hade en rund och gemytlig smak. Jag anade lite smörkola och röda bär, men vinet var definitivt varken för sött ellerför surt. Det var lättdrucket och inte alltför fylligt och tungt. På restaurangen kostade en flaska 260 kronor.

Toffelomdömet blir förvånansvärt högt.

Livet är kort.