Ett inlägg om en bok.

Nånstans läste eller hörde jag om att Peter Mays Lewistrilogi skulle vara så bra. För en tia hittade jag första delen, Svarthuset, i juni på Röda Korset. Jag tänkte att en tia mer eller mindre… Jag började läsa boken i helgen och i kväll slog jag ihop dess pärmar.

Polisen Fin Macleod återvänder till sin barndoms ö, Isle of Lewis, för att undersöka ett mord. Fallet har likheter med ett annat mord i Edinburgh. Det var länge sen Fin lämnade ön, men det tar en kvart så är han tillbaka. Han har liksom inte så mycket i det nuvarande – hans åttaårige son har nyligen dött och Fin har lämnat sin fru. Resan till ön där han växte upp blir en resa i det förflutna. Som så ofta hänger det förflutna ihop med nutiden.

Den här boken, ett ganska tummat och slitet exemplar, fångar mig snabbt. Den nutida mordutredningen varvas med tillbakablickar på Fins uppväxt. Det börjar bli ett ganska uttjatat grepp, men i den här boken behövs båda berättelserna för att Fin – och läsaren – ska hitta fram till sanningen.

Som kuriosa kan jag avslöja att författaren är skotte, men bosatt i Frankrike. Boken kom ut på franska först.

Toffelomdömet blir det högsta och jag ska givetvis skaffa de andra två delarna i trilogin.

Livet är kort.