Måndagen den 19 januari 2026: I do like Mondays (don’t ask me why)

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, veckan börjar med måndagar…

Och måndagsmorgnar… de är måndagsmorgnar… Men jag gillar dem rätt mycket. Det handlar om att jag (oftast) går till jobbet. Där får jag understundom göra ”roliga saker” och träffa trevliga människor. Efter en helg, och kanske ytterligare nån dags distansarbete som förra veckan, har jag knappt pratat med nån. Jo det blev väl en till två meningar per dag när jag var och handlade – jag vill ju inte vara otrevlig.

Ljus på parkeringen januarimorgon

Det var tillfälligt ljus på stora parkeringen.

Den här måndagsmorgonen var otroligt mörk. Skälet till det är att det har varit plusgrader och mycket av snön har smält undan. Snöröjningen har för min del varit exemplarisk hittills. Och eftersom jag var uppe med tuppen och satt vid frukostbordet före 6.30 och läste Fadern blev jag inte nämnvärt störd av vare sig oljud eller starkt ljussken på stora parkeringen. Det var en plogbil som röjde bort en del restsnö så att bilarna får mer utrymme att parkera. För ja. Det råder stor brist på parkeringsplatser i anslutning till Uppsala centrum. Cykelbanor finns det dock massor av. Synd bara att cyklisterna och elsparkcyklisterna inte alltid nyttjar dessa utan använder trottoarer och gångbanor…

Mörk måndagsfrukost med Hopptisarna och Fadern levande ljus

Mörk måndagsfrukost med Hopptisarna och Fadern.

∼ ♦ ∼

 Smutssnö och jobbplanering

Snöfritt på trottoaren smutsig snö bredvid

Snöfritt på trottoaren, men smutsig snövall intill.

I morse var det två plusgrader. Detta och att det var barmark innebar att jag kunde ha en lättare jacka och gympadojor i stället för dunjacka och vinterboots. Jag tog även reflexer idag eftersom jag var mörkklädd. På sina håll fanns isfläckar, men jag hade inga problem med nån halka. Trots snövallar här och var fanns inget som störde min framfart. Kort sagt blev det en behaglig promenad.

På jobbet var jag ensam nästan en timme innan folk ramlade in. Nej, det är inte många morgonpigga på min arbetsplats. Arbetsdagen omfattade ett par möten och både planering av sedvanligt och extra skrivjobb, med ganska vanlig skrivbordslunch däremellan. Skrivjobben innebär intervjuer med två spännande personer som jobbar med väldigt olika saker, men inom universitetet. Det blir inga personporträtt utan fokus på ett par viktiga uppgifter de arbetar med. Min planering innebär att jag gör research, tänker ut vinkling och frågor, bokar intervjuer och fotografering. Bara så du fattar, kära dagbok, att det ibland inte bara är att dra på. Jag lyckades boka en intervju och skicka iväg en fotoförfrågan också. Nu återstår att formulera frågor.

Skrivbordslunch med macka ägg varm choklad och Fadern

En ganska vanlig skrivbordslunch på jobbet, idag förgylld med sällskapet av Fadern.

∼ ♦ ∼

Hemmakväll och upptrappat

Trappa inne i Segerstedthuset

Den här trappan har jag gått i några gånger idag.

Att det blev en hemmakväll är väl ingen överraskning? Men först fick jag lite mer eftermiddag hemma eftersom jag tackade ja till lift hem. Underbart skönt, för hur det än är känner jag av vänsterfoten. Under dan kände jag också av ett antal andra kroppsdelar, muskler, som är ovana vid att jag rör på mig.

I förra veckan var det flera dar när jag gick runt 11 500 steg. Eftersom jag visste att jag skulle få åka bil hem idag gick jag i stället i trappor. Det blev tio våningar! Ja ja, det kanske inte är så märkvärdigt för dig, kära dagbok, men för mig är det det. Så fantastiskt att jag orkar. Dessutom gick jag ner och upp med sopor när jag kom hem. Det var nåt som inte precis doftade nyponros, jag var bara tvungen att gå och slänga. Då blev det att jag hade gått 13 våningar.

Citat ur Monica Rehns bok Fadern

Även huvudkaraktären Gabriel i boken jag läser går i trappor. (Citat ur Monica Rehns bok Fadern)

 

Bitmoji Tofflan fåtölj

Jag läser gärna om kvällarna eller ser på TV.

Med lite mer kväll fick jag också mer tid till att både läsa och kolla en stund på TV. På TV ser jag på Agatha Christie – Klockan K. Den går på måndagar, men finns också på TV4 Play och jag kan därmed titta när jag vill. Sen kollar jag gärna på Sanningen på TV4 på onsdagar. Den finns bara på TV4 Plus, så då gäller det att jag inte missar. Fast om jag missar… Vem bryr sig? Det är en stunds avkoppling, bara, att glo på TV.

 

Men så ska det ju fixas nåt ätbart på kvällen också och det är som bekant inte min starka sida. Det fick bli skogssvampsoppa och mackor idag. Då kan jag äta resten av soppan i morrn kväll efter att ha jobbat hemifrån under dan. Soppan ser inte skitkul ut, men smakade extra bra i kväll, för nu kryper temperaturen neråt igen.

Mackor o skogssvampsoppa med Hopptisarna Fadern o levande ljus

Skogssvampsoppa och mackor med Hopptisarna och Fadern.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn ska jag jobba hemifrån. Det blir perfekt att få hantverkare på besök då, en veteran som förhoppningsvis ser till att båda persiennerna i sovrummet fungerar, inte bara en.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 17 januari och söndagen den 18 januari 2026: Vin, litteratur och förvirrat i Gnista

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, ja jisses vilken fest det blev…

Fast inte hos mig igår. Men det blev en bra lördagskväll med god mat, gott vin och en spännande serie. Jag såg flera avsnitt av Den som dräper säsong ett och har nu två kvar som jag kanske ser i kväll. Helt klart är att den här säsongen har jag inte sett. Och den är riktigt läskig. Rekommenderas!

Tio flaskor i en låda

Tio flaskor levererades igår.

Lådan med viner som levererades igår skulle jag återkomma om. Det var en blandlåda. Jag föredrar ju rött italienskt vin, men behöver vidga mina vinvyer. Dessutom äter jag ofta smörgåstårta med skagenröra, som bekant, och då funkar bara vitt eller mousserande vin. Eller öl, förstås. Två av de röda vinerna  i Vinotekets vinteroutletlåda Bäst i test har jag druckit tidigare. Terre di Mario Rosso och Mandato Primitivo fick båda högsta omdöme av mig. Nu har jag alltså två flaskor av vardera i vinskåpet. Jag trodde att jag hade druckit spumanten tidigare, men det har jag visst inte. Det vita vinet, också det italienskt, har jag definititivt inte druckit. Det ska passa till färska skaldjur och mjuka ostar. Det spanska röda har jag heller inte smakat tidigare, men det låter lovande att det passar till lagrade ostar. Vinet är ett tempranillovin och det var en gång, i ett annat liv, en favoritdruva som ofta ger tegelfärgade viner. Inget av vinerna drack jag igår utan då blev det italienskt rött som redan fanns hemma.

∼ ♦ ∼

Sov- och läsmorgon och kommande matplaner

Det blev ganska sent igår, vilket gjorde att jag tog sovmorgon ända till klockan 8.30 idag. Det var skönt. Och det gjorde absolut ingenting. Den här söndagen var trist och tråkig vädermässigt att jag gott kunde ha sovit en stund till. Men sen fixade jag kaffe och slet åt mig boken Det mörka. När jag började läsa i morse hade jag ungefär 100 sidor kvar. I kväll kan det alltså bli bokbyte…

 

Kycklingfärspasta med vin och öl

En bild med nästan tio år på nacken på maten jag ska laga nästa helg.

Jag hade inga större planer för den här lediga dan heller. Inbjudningarna haglar som sagt inte och jag trivs OK i mitt eget sällskap. Det enda jag behövde göra var att åka och handla så att jag har nåt ätbart hemma till den kommande veckan. Nu blir det distansarbete hemma på tisdag redan eftersom jag får hantverkarbesök då. Då kan jag förstås också gå och handla lite om nåt fattas.

Jag siktar in mig på italiensk pastasås nästa lördag. Vissa ingredienser till den saknades. Den här pastarätten lagade jag när jag bodde ensam förra svängen. Såsen är ganska lätt att göra och väldigt god. Jag gillar inte att laga mat, men jag gjorde det oftare förr. Vad det blir till middag idag var inte bestämt under förmiddagen. Frukost först!

Söndagsfrukost med fil o rostat Hopptisarna och Det mörka

Söndagsfrukost med Hopptisarna och Det mörka.

∼ ♦ ∼

Eftermiddagsgrejs

Bilen och jag åkte iväg, för hur det nu än var behövde jag handla ganska tunga varor. Då är det enklare med bil än att gå till Korgtassen. Fast jag känner mig nästan otrogen, framför allt om jag som idag åker till en annan ICA-affär. Det blev ICA Maxi i Gnista som förärades ett besök. Dit åker jag inte igen på ett bra tag. Deras webbplats inleds med orden:

”Hos oss hittar du…

Fil mjölk ost marmelad choklad ägg tomater pastej kaffe bär vitlök kycklingfärs tomatpuré tranbärsdryck

Jag tror att jag kom hem med alla mina varor och inte nån annan kunds varor…

Det är ren lögn. Jag hittade inte alls och jag vet inte vad som pågick där. Träffade en arbetskamrat från en annan avdelning som var lika förvirrad som jag. Hälften av affärens hyllor var tomma och nästan inget stod där det gjorde sist. Var det varubrist eller pågår renovering??? Ingen vet. Skyltningen stämde inte ett dugg. Allt var så dumt att jag inte ens kom mig för att fota. Till och med kassapersonalen var förvirrad idag och blandade ihop nästa kunds varor med mina med mera. Jag tror att jag kom hem med alla mina varor, i alla fall när jag jämförde med handlingslappen.

Det stod visserligen inte koschelad på lappen, men två stora mjölkchoklad för 20 spänn styck är alltid bra att ha i skafferiet. Vidare hittade jag kaffe till bra pris och en ny skotsk cheddarost som genast fick ersätta den mögliga cheddarn i kylen. Bonus var också att det fanns björnbär. Så liiite bra var det ändå i Gnista.

Därefter gjorde jag ett bankärende samt fördelade veckans förhatliga, men livsviktiga medicin. Sen behövde jag fan fika. Självklart fanns det en Noisette från Butiken på hörnet även till idag. Och läste gjorde jag förstås därtill. Jag behövde ju vila min onda fot…

Noisettefika med Det mörka

Söndagsfikat påminde starkt om igår.

∼ ♦ ∼

Mörkt kvällsgrejs

Och när eftermiddagen gick över i kväll blev det bokbyte, som jag trodde. Nu byter jag från en mörk roman om galna incels till en mörk roman om en oskyldigt morddömd (?) pappa. Båda böckerna har jag fått för recension. Tack till såväl Modernista som Bokförlaget Polaris och Monica Rehn!

Böckerna Det mörka och Fadern

Bokbyte från ett mörkt recensionsexemplar till ett annat mörkt recensionsexemplar.


När det blev ännu mörkare dukade jag fram söndagsmiddagen
på vardagsrumsbordet. Det blir en TV-middag bestående av en ostbricka och ett glas rött från Apulien framför de två sista avsnitten i första säsongen av Den som som dräper.

Söndagsmiddag ostbricka levande ljus

Mörk söndagsmiddag, helt i min smak.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En lugn helg är snart till ända. Jobbryggan är packad och rena kläder framtagna. Onda foten har fått vila och är något mindre ond i afton.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Det mörka

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recensernade inlägg om den femte delen om Lacey Flint.



Sharon Boltons bok Det mörkaFrån loppisrunda till recension. 
Ja, så blev det faktiskt när det gäller Sharon Boltons Lacey Flint-serie. Jag upptäckte serien av en händelse, jagade – och jagar fortfarande! – delar av dem och HEPP! I januari 2026 hittade den femte delen i serien, Det mörka, ner i min postbox. Boken är nyligen översatt från engelska. På originalspråket kom boken ut redan 2022. Jag fick översättningen för recension av Modernista, som stod för den svenska utgåvan. Tusen tack!

Polisen Lacey Flint råkar av en slump rädda ett spädbarn som rycks från barnvagnen och kastas i Themsen. Lacey är dock inte i tjänst. Det är Mark Joesbury som med sitt team övervakar ett nätverk av Darknet-sajter. Här finns en grupp som kallar sig incels och de hatar kvinnor. Spädbarnet som slängdes i floden visar sig bara vara det första i en rad våldsamma attacker som rörelsen ägnar sig åt. Och Lacey är symbolen för allt de hatar. Hon befinner sig alltså i extrem fara…

Jisses anoga så spännande den här boken är! Den börjar väldigt dramatiskt och i händelsernas centrum befinner sig Lacey Flint. Eller vad hon nu heter… Jag inser att jag har missat ett par delar i serien, men författaren är otroligt skicklig på att fylla i väsentliga saknade luckor av det slaget. Centrala karaktärer är också det lesbiska paret som har fått barn. Detta beskrivs på ett bra sätt, inte som nåt konstigt eller att författaren måste grotta ner sig i detta. Det finns nån karaktär som undrar vem som är pappa till barnet, vilket ju kan vara en helt naturlig undran.

I övrigt är författaren inte nån som frossar i detaljer. Jag gillar det! Kapitlen är korta, vilket underlättar för såna som mig som läser så snart en stund medger det. Ibland är dessa stunder inte så långa. Däremot är persongalleriet ganska stort även om en del karaktärer mest har biroller. Kan det vara så att boken är skriven under pandemin och författaren längtade efter mänsklig kontakt och interaktion? (Ren spekulation.)

Temat för boken är väldigt skrämmande och sånt som faktiskt förekommer i vissa länder. Jag är inte överförtjust i att det finns politiska inslag i den här kriminalromanen. Nån barnmänniska är jag inte heller, men… Jag tycker verkligen inte att man ska jonglera med spädbarn! Ibland blir berättelsen alltför realistisk. Historien blir också väldigt utdragen och hade kanske vunnit på att kortas något. Bokens miljöskildringar av London och framför allt Themsen är bara härligt och att boken slutar med lite av en cliffhanger är dock ett plus. Kommer det en sjätte del???

Det här är en översatt utgåva av en bok som kom ut för fyra år sen. Det märks ibland att boken har ett antal år på nacken, framför allt när det gäller de bitar som handlar om sociala medier. I övrigt är den svenska översättningen full av anglosaxiska termer. Det handlar med all säkerhet inte om att översättaren är dålig, snarare att dessa termer används även i svenska sammanhang, de finns liksom inte översatta. En riktig utmaning för en översättare!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Lacey Flint-serien:

  1. Nu ser du mig 
  2. Livrädd
  3. Odödlig
  4. En mörk och förvriden flod
  5. Det mörka (läs inlägget ovan!)

Läst och skrivit om boken på originalspråk, The Dark, har Lotten gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, HBTQ, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredag kväll den 16 januari och lördagen den 17 januari 2026: Lördagsnjutningar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, jag orkade sitta uppe…

Så märkligt igen, men… Det var fredag igår och jag orkade sitta uppe på kvällen trots att jag hade en arbetsvecka bakom mig. Det blev lite mer vin, lite cheddarbågar och fyra avsnitt av Den som dräper. Jag såg de två senaste avsnitten i säsong fyra på SvT Play samt två avsnitt av säsong ett. Uppenbarligen har jag missat den här serien. Eller… en viss förvirring råder, för nog har jag sett nån säsong. Dock inte den första och inte heller den fjärde, som är helt ny.

Den som dräper

Den som dräper – Mörkret är första säsongen och den har jag inte sett.

 

Bitmoji Tofflan thinking

Tänker att det är fantastiskt, men ändå är jag livrädd.

Jag känner mig levande igen, det känns som om jag är på väg tillbaka till… inte den jag en gång var, men en nyare version av den personen. Att kroppen plötsligt orkar så mycket mer än bara för en månad sen känns helt fantastiskt! Ändå vågar jag inte tro att det ska hålla i sig. Jag är livrädd att hjärtat ska få spel igen och att det ska slå okontrollerat och hejdlöst såsom det gjorde när jag var på Sjukstugan i Backen. Då var det ju bra att det gjorde det. Eftersom jag var på rätt plats och det skulle göras ett ingrepp blev det precis rätt saker som gjordes, uppenbarligen… Men är jag hemma och blir dålig… Är jag hemma och får en stroke… då kan det ta dagar innan det upptäcks. Jag har ingen daglig kontakt med nån mer än mitt arbete och det är på vardagarna. Idag, till exempel, har jag inte pratat med nån. Och ja. Strokerisken är fortfarande hög för min del, det helvetet kommer jag inte ifrån.

∼ ♦ ∼

Lördagsförmiddag

Det mörka och kaffe på sängen

Lördagsstart med spänning och perfekt kaffe på sängen.

I morse lyckades jag somna om efter morgonmedicinen. Det är ett bra tecken, för det visar att jag är avslappnad. Strax efter klockan åtta klev jag upp och fixade kaffe på sängen åt mig. Sen låg jag och läste till klockan tio. Vilken njutning! Kaffet var perfekt, boken Det mörka är jättespännande och sängen varm och skön och lagom mjuk/hård. Att ha möjlighet att unna sig två timmar av detta är underbart. Redan efter första arbetsveckan inser jag det.

Men så småningom klev jag upp och gjorde frukost. Idag rostade jag ett par mackor och drack kaffe till. Hopptisarna och Det mörka höll mig sällskap, men jag tände levande ljus också. Den här dan var nämligen grå, trist och ganska ruggig. Termometern visade plusgrader i alla fall, alltid något. Däremot säger prognoserna att det ska bli kallare igen senare i veckan.

Lördagsfrukost rostat bröd Hopptisarna Det mörka o levande ljus

Rostat bröd till lördagsfrukost i sällskap med Hopptisarna, förstås, och Det mörka.


Några större planer för den här lördagen
hade jag inte mer än att jag ska laga mat, dricka vin och ta emot en låda vin i kväll. Igår kväll valde jag kvällens vin, ett vin från Apulien som jag har druckit en tidigare årgång av. Nu ska jag testa 2023 års tappning av Badia al Colle Leggero Appassimento Puglia (<== länken går till ett inlägg om 2022 års årgång). Till vinet ska jag äta kalkon. En fin bröstfilé tog jag ur frysen i morse för att tinas.


I vart fall fick det bli bäddning och dusch
innan jag samlade ihop en del sopor och tog bilen för en åktur.

∼ ♦ ∼

Lördagseftermiddag

Blommande orkidén i arbetsrumsfönstret

Vilken överraskning igår!

Jag åkte en sväng med bilen utan att stanna. Hade inget direkt mål idag mer än att komma hemifrån en stund och ladda bilbatteriet. Det var hyfsat väglag och ganska bart och grusigt. I vart fall inte halt.

När jag kom hem beundrade jag min orkidé. Jag blev så överraskad igår när jag såg att den blommar. Den blommade väldigt mycket och länge förra våren, men inte så här tidigt. Till sommaren, när jag reste bort några dar, var det väldigt hett och soligt här och då vissnade den ner, antagligen för att den inte fick min omsorg.

Nåt specifikt fanns inte på att göra-listan under eftermiddagen, så jag lördagsfikade och läste i vardagsrummet. Soffan är perfekt att ligga och läsa i, nästan bättre än min trasiga reclinerfåtölj som jag inte får i rätt läge för vare sig min onda rygg,  mina värkande ben eller dito fötter. Men en reservdel har jag ju…  (<== ironi) Det var i alla fall skönt att bara ligga och läsa.


Jag förberedde för middagen
och insåg sen att jag ju hade en låda vin på ingång. Första prognosen var att den skulle komma runt 18.45, typ kvällsmedicintid. Magen brukar inte reagera lika mycket på kvällen, dock, så jag försökte att inte vara orolig.

∼ ♦ ∼

Mat och vin

När jag lagar mat på helgerna tar jag ofta en matlagningsöl till. Detta för att stå ut eftersom jag tycker att det är så vaaansinnigt tråkigt att laga mat. I kväll var inget undantag. Men hungrig blir en ju och kalkon med klyftor, vitlökssmör och hot béa är jag rätt bra på att laga. Ja jag har ju mina paradrätter. Det här är en av dem, en annan är sill och potatis. (Då förstår du nivån, kära dagbok.) Jag har funderingar på den där pastasrätten med kycklingfärs, tomater, vitlök och vin i såsen, men tänker att jag kan göra den nästa lördag. En ska inte överanstränga sig vad gäller matlagning och njutningar. Så vad det blir för middag i morrn, det spörs, det…

Stekt kalkon med tillbehör Hopptisarna och Det mörka

Kalkonmiddag, paradrätt!


Maten blev verkligen jättgod
och när jag serverat mig påfyllning (bra betyg till mig!) plingade det på dörren och min vinlåda från Vinoteket levererades tio minuter före aviserad tid. Helt OK! Nu är det påfyllt med två flaskor italienskt bubbel, två flaskor italienskt vitt, två flaskor rött spanskt och fyra flaskor rött italienskt. Det är bara det spanska vinet och det vita italienska jag inte har provat tidigare, övriga är mycket bra viner. Mer om vinerna kommer givetvis. Nån gång. Men nu ska jag smälta maten, slappa och glo på Lasse Kronérs dag på Slottet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag är så tacksam för den här dan! Den har varit utan större plågor, jag har mått OK trots ensamhet och jag njuter av det liv jag har nu, mest med litteratur och god mat och dryck.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 16 januari 2026: Distansarbetsdag och trasigt, dammigt och bokligt i fokus

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, hemmajobb…

Distansarbete med jobbdatorn på morfars skrivbord

Rätt skönt att sitta i tystnad och fippla med diverse.

Så skumt det kändes, men rätt OK, att jobba på distans idag, det vill säga hemifrån. Jag har väldigt ont i min vänsterfot, så jag tror att det var bra att den fick vila en aning. I övrigt har jag känt mig pigg. Därför var det konstigt att sitta hemma och arbeta. Nu hade jag inte världsamycket att göra. Men ändå. Det var lite skönt att sitta i tystnaden och fippla med diverse. Jag hade två möten och båda var helt OK att delta i via Zoom.

Jag inledde dan med en längre dusch och hårtvätt eftersom jag inte hade bråttom iväg. Vid frukostbordet kunde jag unna mig, förutom fil med bär och flingor, att läsa ytterligare tio minuter. Det var inte många sidor kvar i Maestro när jag insåg att jag var tvungen att slå ihop pärmarna och förflytta mig till arbetsrummet. Men redan igår valde jag vilken bok jag ska läsa härnäst. Det blir en bok jag har efterfrågat och fått för recension. Det finns en fin hög med recensionsexemplar som väntar på att bli lästa nu. Dessvärre har jag mindre tid eftersom jag jobbar heltid. Tänk om jag hade fått böckerna för en månad sen när jag var sjukskriven och ledig… Jag vill ju bara läsa! Idag kom ytterligare en bok – se längre ner i inlägget.

Fredagsfrukost med Maestro o Hopptisarna levande ljus

Fredagsfrukost med Hopptisarna, Maestro och levande ljus.

∼ ♦ ∼

Trasigt

Sovrumsfönstret med en persienn nerdragen och en uppe

Persiennen till höger fick jag fixad i somras. Den till vänster får jag fixa själv…

Jag felanmälde äntligen den trasiga persiennen i sovrummet i morse. Den här gången fick jag till svar att det var hyresgästens ansvar. Ja ja, jag får vara tacksam att jag fick den andra persiennen i sovrummet lagad i somras. <== ironi, men sant! Lustigt att få olika svar/hjälp. Men det fixar sig ändå. Jag sökte snabbt och det blir en veteran som gör jobbet på tisdag, givetvis mot betalning.

Det fanns fler fördelar med att jobba hemifrån idag. Jag tog reda på hur jag skulle fixa ett par pappersfakturor som jag hade liggande hemma och som jag ska ansöka om ersättning för. När jag var på Sjukstugan i Backen i december var alla betalapparater trasiga, därav pappersfakturor. Vi har möjlighet att få delar av läkarbesök ersatta. Långt ifrån hela kostnaderna, mest en bråkdel, men ändå. Det är dyrt att vara sjuk. Nu börjar jag emellertid närma mig frikort för sjukvård igen vilket är praktiskt. Fast jag hoppas förstås att jag slipper göra så många vårdbesök framöver. Tyvärr gick det här ärendet inte heller att fixa helt och hållet idag eftersom det var lönekörning.

∼ ♦ ∼

Liten promenad bara

Jag har som sagt fått väldigt ont i vänsterfoten, men kände ändå att jag ville röra på mig. Det fick bli några promenader runt om i lägenheten då och då under förmiddagen, med dammvippan och vattenkannan (kolla vad jag upptäckte!) i stället för fikaraster (ingen att fika med idag ju) och däremellan en lätt lunch bestående av äggmackor vid köksbordet.

När jag hade ätit slängde jag på mig andra kläder än hemmauniformen samt ytterkläder och gav mig ut. Vädret var skittrist idag. Det var plusgrader, men blåsigt och riskfyllt väglag. På vissa trottoarer var det moddigt och inte skottat, på andra trottoarer var det förrädiska isfläckar. Nej, det blev ingen skön promenad alls. Den blev… kort. Jag gick ner till tunnelbygget, fotade lite och slank sen in till Åsa Butiken på hörnet för en pratstund och inköp av helgens Noisetter. Sen var det väldigt skönt att hoppa i hemmauniformen igen och sätta sig vid jobbdatorn och värma sig. Som synes är jag väldigt stylish när jag distansarbetar.

∼ ♦ ∼

Inomhuspromenad mellan arbetsvecka och helg och bokbyte

Asså jag behövde verkligen dammsuga. Jag vet inte vad som har hänt, men dammråttornas armé har anfallit hela veckan trots att jag inte har varit hemma så mycket. Eftersom helgen började i kväll och arbetsveckan slutade på eftermiddagen fanns det ett glapp som jag kunde ägna åt att promenera inomhus med Helvetesmonstret*. Om jag fixade detta, vilket brukar ta 45 minuter, så var helgen fri för andra, roligare aktiviteter. Och det gjorde jag! Så skönt att ha det gjort. Belöningen blev att läsa de sista sidorna i deckaren om den nyfikne journalisten. Bokbyte strax innan det blev kväll alltså. Nu ska jag läsa Det mörka som jag fick i veckan för recension från Modernista.

Böckerna Maestro och Det mörka

Bokbyte efter dammsugningen från en deckare om en nyfiken journalist till en deckare om en kvinnohatande grupp.

∼ ♦ ∼

Och så blev det helg…

Kvällen kom, mörkret sänkte sig. Jag fick tända lampor. Men så dukade jag fram fredagsmiddagen, det vill säga smörgåstårta och grekiskt vitt. Jag tände silverljusstakarna som var mina föräldrars. På stereon lät jag Magnus Carlsson sjunga smäktande. Så öppnade jag Det mörka, läst och åt. Det blev helg.

Smörgåstårta vitt vin Hopptisarna Det mörka o tända ljus

Det är helg.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dagens post bestod av en räkning som jag kunde slänga och ett stort, härligt, men ganska inbrottssäkert vitt paket. Paketet innehöll Monica Rehns bok Fadern som jag fått för recension. Tack till författaren och Bokförlaget Polaris!

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret är Tisslingarnas namn på dammsugaren


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Maestro

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den sista julklappsboken 2025.



Geir Tangens bok MaestroSå kom turen till den sista julklappsboken från 2025. 
Ja jag fick många, men jag har läst dem alla nu redan i mitten av januari 2026. Det beror på att böckerna var bra liksom att jag var mestadels ledig medan jag läste. Geir Tangens bok Maestro, alltså den sista boken, läste jag dock när jag hade börjat jobba igen efter sjukskrivning och semester. Tack Lotten för julklappsböckerna jag fick av dig!

Jag hoppar från en deckare om en svensk journalist till en deckare om en norsk journalist. Viljar Ravn Gudmundssons karriär är på fallrepet. Tidigare var han den stora stjärnan på lokalblaskan i Haugesund. Men hans stjärna dalar. Samtidigt har har givetvis problem på hemmafronten, med ångest och en son med ADHD. En dag får Vidar ett mejl från nån som vill straffa människor som undkommit rättvisan. Han skickar det vidare till polisen. Nästa dag hittas en kvinna mördad. Kriminalkommissarie Lotte Skeisvoll får leda utredningen. Hon är ung och ambitiös och möts av en gärningsman som verkar ligga steget före. För det blir snart fler mord…

Den här boken fastnar jag för genast. Att den har några år på nacken gör inte så mycket. Dessutom är relationstemana nedtonade, tack och lov. Ja de finns, fast… Boken är spännande från början. Lite lustigt att jag innan den här läste en bok om en kvinnlig journalist som ger sig ut på mördarjakt, driven av nyfikenhet. Nu är den en manlig journalist som gör samma sak. I Maestro sker dock flera mord. Vidar själv blir ett tag misstänkt, bland annat för att han ger sig ut på den där jakten. Karaktären i sig ska vara lite av en diva. Jag tycker att han verkar intressant. Helt klart är att han är komplex och där har författaren verkligen lyckats i sin karaktärsbeskrivning.

En kul grej är referenserna till norsk deckarlitteratur. Jag skrev i ett dagboksinlägg och nämnde några av mina norska favoritförfattare. De dyker upp även här i boken. Och mot slutet kommer en riktigt maffig litterär… twist.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini


PS
Det finns ett HBTQ-tema i boken som har en viss betydelse. Jag fattar inte att jag glömde nämna det i inlägget…

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Haugesund-serien:

  1. Maestro (läs inläget ovan!)
  2. Ett krossat hjärta
  3. Död mans tango

Läst och skrivit om boken har bland annat Lotten och Boklysten gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 15 januari 2026: Blött, men struket och jag orkar, jag går

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, en månad…

Strukna juldukar handdukar servetter o kläder

Allt är struket!

Tänk att idag är det en månad sen jag gjorde Ingreppet! Ja egentligen var det väl fyra veckor sen i måndags, men det var den 15 december det hela skedde. Att jag var i så dåligt skick visste jag inte innan riktigt. En flyttar fram gränserna. Sen fick kardiologen göra tre ingrepp i stället för ett. Och ta i trä känns det riktigt bra nu, efter en månad. Så pass bra att jag orkar göra lite mer saker om kvällarna trots att jag jobbar heltid. Igår betade jag av den där strykhögen. Jätteskönt att slippa se och hantera den i helgen. Det räcker med att jag behöver städa. Fast det kan jag dela upp en aning.

Dessutom har jag gått till jobbet alla dar i veckan – och hem igen, utom i måndags när jag fick skjuts. Igår gick jag nästan 11 700 steg. Jag går också snabbare, enligt mätaren, fast jag tycker att ”alla” passerar mig när jag är på väg till eller från jobbet. Bäst av allt är att det inte känns som om jag ska dö när jag går i Carolinabacken. I morrn har jag dock bestämt att jobba på distans, det vill säga hemifrån. Skälet är att min vänsterfot gör jätteont, inte bara hälsporren utan även ovansidan av foten. Då får den vila några dar. Och så är det ju halt förstås och trilla får jag inte. Men även snöhelvetet har skötts mycket bra av Uppsala kommun. Det var till och med sandat överallt där jag gissar att kommunen har ansvar.

∼ ♦ ∼

Torsdagsmorgon

Dan inleddes som vanligt vid köksbordet med Hopptisarna och en stunds läsning i Maestro. I morse flinade jag lite när jag hittade referenser i boken till nåt jag själv hade noterat och skrivit om här på bloggen. En mycket bra bok, med andra ord.

Filfrukost med Maestro Hopptisarna o levande ljus

Filfrukost med Hopptisarna och läsning av Maestro.

 

Vide med flera växter i betongkruka vinter

Videung bland växterna i betongkrukan.

Igår när jag gick hem var det snöblandat regn. I början av promenaden var det mest snö. Ju närmare hemmet jag kom mest regn. Idag var det lite blött i luften och strax över nollan. Till kvällen när jag gick hem hade mycket snö töat bort och det var mest blött och regnigt, med en del osynliga och livsfarliga isfläckar. Blött både ovanifrån och underifrån, med andra ord. Och samtidigt… I en av betongkrukorna på min promenadväg satt videung. Nån vill uppenbarligen ha vår snart…

Jag anlände till jobbet utan att vare sig halka eller bli blöt om fossingarna. Även till kvällen lyckades jag med samma konststycke. Igår när jag kom hem var faktiskt högertårna lite fuktiga, men jag hittade inget hål i vinterbootsen. Förhoppningsvis räcker det att impregnera bootsen igen.

∼ ♦ ∼

Högre växel nästa vecka

Det var hyfsat lugnt för min del på jobbet idag och bara ett möte. Det har varit skönt att få lite av en mjukstart rent arbetsmässigt. Men nästa vecka har jag bestämt mig för att lägga in en högre växel. Idag firade jag mig själv med en lite festligare lunch – en tonfiskwrap och ett ägg vid skrivbordet. Tänk att jag snart har klarat en hel arbetsvecka. Tyvärr kände jag inte en enda tonfiskbit i wrappen, bara massa couscous och morötter som jag inte gillar.

Skrivbordslunch jobbet med wrap Maestro o ägg

Skrivbordslunchen var en besvikelse. Men boken blev jättespännande!


Jag fick helt enkelt hitta på nåt annat
att fira mig med. Det blev en låda med tio flaskor bäst i test-vin – rött, vitt och bubbel – från Vinoteket. Vinoteket har vinteroutlet och det passade mig perfekt med en blandad låda med viner. Lådan levereras på lördag kväll, till min ytterdörr, vilket ju är perfekt.

Bäst i test tio flaskor vin från Vinoteket

Tio flaskor vin, bäst i test från Vinotekets vinteroutlet, levereras på lördag kväll.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet

Choklad smörgåstårta tomater bröd tranbär

Jag orkade handla smörgåstårta till i morrn, choklad till helgen och lite annat ”akut”.

Även idag, trots att det är torsdag och slutet av veckan, orkade jag göra nåt efter jobbet: jag gick till Korgtassen för att handla. Tidigare orkade jag aldrig handla mat efter en hel dag på jobbet. Idag skuttade jag in och inhandlade morgondagens middag, smörgåstårta, förstås, och lite annat smått som var akut. Choklad var väldigt akut. Det som behöver handlas i övrigt får jag ta på söndag.

Till lördag har jag tänkt steka kalkon medan jag väntar på vinleveransen. Lite sugen blev jag att göra min pastasås med färs, tomater och vin med mera. Det kan bli söndagsmiddag, men då måste jag kompletteringshandla sånt som krossade tomater, tomatpuré och vitlök. Handla behöver jag givetvis ändå göra till veckan som kommer.

I kväll blev det en enklare kvällsmat, kycklingkorv med bröd. Men det är gott och jag blev mätt, vilket är syftet.

Tre grillade kycklingkorvar med bröd Hopptisarna Maestro levande ljus

Tre grillade kycklingkorvar med bröd i Hopptisarnas och Maestros sällskap.


Efter maten skrev jag det här och publicerade.
Nu ska jag sätta mig och läsa. Jag är knappt halvvägs i Maestro.

I morrn jobbar jag vid morfars skrivbord. Jag har ett par Zoommöten, men annars inget akut. På lunchen ska jag ta en promenad, fast inte så lång som till jobbet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det är fortfarande så att jag inte har nåt att leva för. Men… jag lever. Jag mår så mycket bättre än jag gjorde för en månad sen. Och då vore det väl skit om jag inte tog tillvara på det?!

I hope you all feell refreshed and ready

Känner du som jag?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 14 januari 2026: Snö, soppa och stryk?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, snö, snö, snö och mera snö…

Det var aviserat snö. Massor av snö, typ gul varning. Ja jag såg nyheter med väder x 2 igår kväll. Jag var väldigt trött och orkade inget annat igår än se nyheter. Inte ens en godispåse fick jag efter julgransplundringen. Dåligt av mig! Jag fick nöja mig med TV-nyheterna. Strykhögen lät jag ligga orörd. Månntro jag orkar ta tag i den i kväll?

I natt sov jag bättre. Jag somnade i vettig tid och vaknade bara en gång. Framsteg! Slevade i mig frukostfilen ihop med Hopptisarna och Maestro och kände mig hyfsat alert den här morronen. Åter igen har Lotten hittat en bok som jag slukar till mig. Norrmännen kan skriva deckare, helt klart, men hittills har jag mest läst kvinnliga deckarförfattare som Unni Lindell, Karin Fossum och Anne Holt.

 

Onsdagsfrukost med Maestro Hopptisarna o levande ljus

Onsdagsfrukost med Hopptisarna och Maestro.

∼ ♦ ∼

Cyklister…

Snöiga cyklar vid ett träd på Stora torget

De här cyklisterna var smarta nog att lämna cyklarna på Stora torget. Torget har värmeslingor under plattorna och är därför ganska snöfritt.

Men givetvis hade jag inte tid att sitta hemma vid köksbordet och läsa. Nu har jag ju återinträtt i de arbetandes skara. Det var bara att ge sig iväg. Idag kändes det verkligen som om att gå till fots var bästa sättet att ta sig fram. Det snöade när jag gick, det var inte så halt, men moddigt. Ett par stollar kom farande på elsparkcyklar och vanliga cyklar. Givetvis följer de inte trafikreglerna utan far fram på trottoarer, kör mot rött med mera. Inte ser de heller eftersom de flesta hade luvor uppdragna på huvena. Av egen erfarenhet vet jag att en inte ser så bra åt sidorna då, nåt som är ganska väsentligt när en rör sig i stadstrafik, tycker jag. Jag gick, men hade ingen luva på huvet eftersom jag måste vara på helspänn och hålla koll när elsparkscyklister och cyklister inte har det. Och ja. Jag ser mig alltid om innan jag går över gatan, på övergångsställen. I nuläget chansar jag inte heller med tanke på väglag och bromssträckor.

∼ ♦ ∼

Mötesdag

Idag var det mötesdag på jobbet, i alla fall på förmiddagen. Så att delta i möten var i princip det jag gjorde före lunch. Lunch åt jag vid skrivbordet.

Skrivbordslunch med Maestro

Skrivbordslunch med Maestro idag.


Därefter jobbade jag med lite annat.
Bland annat läste jag ett par artiklar som en arbetskamrat hade skrivit och som h*n ville ha återkoppling på. Det är alltid intressant att läsa det andra skriver på jobbet!

∼ ♦ ∼

Snön, dårå?

Jorå, den kom, den kom. Från lunchtid vräkte det ner blötsnö. Temperaturen låg runt nollan, men det kändes betydligt kallare tack vare snön. Jag blev rejält blöt av eländet också när jag gick hem. På eftermiddagen såg det ganska fint ut från jobbfönstret. Det var senare det blev mest bara blött.

Utsikten från jobbfönstret vinter

Mest vitt på eftermiddagen, senare mest blött. Bilden är tagen genom jobbfönstret.


Därför blev jag lite glad när jag kom hem och vittjade postboxen. Ja, inte åt räkningen för fordonsskatt, utan åt det bruna paketet. Det innehöll Sharon Boltons senaste bok i serien om Lacey Flint, Det mörka. Det är den femte delen i serien och jag har hittills bara läst första delen Nu ser du mig och del två, Livrädd. Tack till Modernista för recensionsexemplaret!


Annars var det en bra dag att värma sig
med resterna av måndagens lite heta Thaisoppa och att ta ett järn, det vill säga lite stryk(ning)..? Vi får se vad gäller det senare…

Mackor Thaisoppa Hopptisarna Maestro levande ljus

Mackor och Thaisoppa blev em värmande onsdagsmiddag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

För ett år sen fick vi på enheten skriva ner ett personligt arbetsrelaterat mål på en lapp, tejpa igen den och lämna in den till chefen. Idag fick vi tillbaka våra lappar. Jag kunde inte ens minnas vad jag hade skrivit, men när jag öppnade och läste efter lunch kom jag ihåg. Till min glädje noterade jag att jag hade uppnått målet. Nu är frågan vad jag ska sätta för mål för 2026…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Tjugondedag Knut 2026: Ut med granen, upp med Toffelfoten

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, tröttare…

I natt var sömnen bättre och jag vaknade bara två gånger. Men ändå har jag känt mig tröttare idag. Drog jag lite förhastade slutsatser igår av mitt mående? Nja, jag sov ju dåligt natten till måndag och det kommer efter. Dessutom rör jag på mig mer när jag jobbar (även om jag fick skjuts hem igår) och jag träffar människor, umgås, pratar. Och så jobbar jag ju. Inte så konstigt att jag blir tröttare då, jag som har varit borta från jobbet i fyra veckor och som inte har nåt stort umgänge när jag är ledig. Meeen… jag kom upp i morse igen och passade på att läsa de sista sidorna i deckaren från Åre. Bokbytet gick till min sista julklappsbok, Maestro, och då har jag dragit till Haugesund i Norge. Lustigt nog handlar båda böckerna om lokaljournalister.

∼ ♦ ∼

Fortfarande vinter, men…

Fyrisån från Nybron vinter

Ganska vackert vid Fyrisån.

När jag promenerade upp till jobbet i morse var det lika skönt som igår, men jag kände av min onda fot. Det var fyra minusgrader och jag frös inte. Däremot var det mer halt än igår. Jag noterade att det hackades ner snö från taket på ett hus i stan. Det är bra, men tyvärr struntar de flesta fastighetsägare i detta. Och i morrn ska det bli varmare fast komma mer snö. Då vet man hur det plofsar från taken. Livsfarligt!

Idag var det i alla fall kall vinter och ganska vackert. Det sitter fortfarande lyktor och julbelysningar uppe i stan – och hos mig. Men min balkongslinga hade säckat en del såg jag igår kväll. Dessvärre kommer jag inte ut på balkongen för all snö som blockerar balkongdörren, så jag kan inte fixa till den. Hur länge stan är upplyst vet jag inte, men det är ju Tjugondedag Knut idag och då borde det snart tas bort, trots att det är rätt fint. Jag låter min slinga sitta ett tag till. Men min lille gran… Den stod fortfarande så klädd och fin i vardagsrummet på en piedestal efter helgens rensning, jag kunde inte med att slänga den…

∼ ♦ ∼

På jobbet

På jobbet var det livligare idag. Igår var en ganska bra dag där folk visade hänsyn och var hyfsat tysta. Idag… var det inte så. Tyvärr är det såna dar som en minns. Dar när en får kämpa med att försöka hålla koncentrationen trots babbel i bakgrunden. Det handlar inte alltid om jobb, heller. Men även om det handlar om jobb kan jag bli både irriterad och störd när nån kommer in i rummet och pratar med hög röst fast alla andra som sitter eller står där och jobbar vid sina datorer är ganska tysta. Då har man liksom inga… känselspröt. Självklart ska man få prata jobb, men man kan sänka rösten och prata med små bokstäver.

Livligare samtal kan en ha vid till exempel externa luncher. Det blev en extra trevlig sån idag med Stora A där vi avhandlade konst, foto, litteratur med mera. Och så åt vi fisk. Den fick min mage att… bubbla…

Fisklunch med Stora A

Fisklunch med Stora A idag och trevliga samtalsämnen till den.


Vidare jobbade jag en aning också.
Bland annat skrev jag en text om en person med anknytning till universitetet. Jag hade inte fått några direktiv, så jag chansade på längd och innehåll (allmänt). Och så gjorde en del andra saker också givetvis.

∼ ♦ ∼

På Tjugondedag Knut kastas granen ut…

Min lille gran 2025 på Tjugondedag Knut 2026

Min lille gran innan den kastades ut.

Det sägs ju att granen kastas ut på Tjugondedag Knut. Och så skedde tyvärr även här när jag kom hem från jobbet. Det var så synd och ledsamt, för min lille gran var så fin med sin silverstjärna i topp med mera. Den hade fått skott dessutom. Hade jag haft en trädgård skulle jag ha sparat granen och satt ner den där sen för att kanske få den att slå rot. Men jag har bara en enormt snöig balkong som jag inte ens kan komma ut på. Granen ersattes av lyktan som jag inte har tänt en enda gång sen jag flyttade hit. Dumt, för den är ganska mysig.

Min lille gran var också mysig att ha som sällskap under julen. Tänk att en liten gröngöling kan sprida sån glädje i ett hem! En stor gran hade jag aldrig orkat släpa hem ensam, inte heller slänga sen. Den här var perfekt.

Det blev ett besök i soprummet och en promenad med vattenkannan innan jag rostade några mackor till kvällsmat. Jag hade ju ätit en rejäl lunch och rostat bröd räckte bra.

Rostade mackor Hopptisarna o Maestro levande ljus

Rostade mackor med Hopptisarna och Maestro till kvällsmat.


Ner till och upp från soprummet tog jag hissen idag,
för nu har jag gått så mycket att jag har jätteont i vänsterfoten och nästan som träningsvärk i benen. I skrivande stund har jag faktiskt gått nästan 11 000 steg… Därför blir det rumpan ner i fåtöljen nu och Toffelfötterna upp på fotpallen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn är det redan onsdag och när jag kommer hem på kvällen har jag klarat av mer än halva arbetsveckan. Jag ska försöka ta mig till jobbet torsdag och fredag om inte fotjäveln gör för ont.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sly

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en debutdeckare och en julklappsbok.



Sara Strömbergs bok SlyMammisens Tisslingar är verkligen duktiga! Lucifer
och Citrus köpte en deckare till mig i julklapp 2025. Första delen i en serie, dessutom, inte den fjärde. Ehum… Av en författare som blev utnämnd till Årets deckardebutant 2021 av Svenska Deckarakademin, Det blev för mig att göra en ny författarbekantskap i Sara Strömberg när jag läste hennes debut Sly. Tack Tisslingarna!

Det är höst i Åre och lokalbefolkningen har börjat planera för jakten och mörkret. Den avdankade (?) lokalredaktören Vera Bergström, numera lärarassistent, bor ovanpå en igenbommad tågstation. Men så hittas en kvinna mördad i skogen på Åreskutans baksida. Vera blir övertalad att skriva ett reportage om bybornas rädsla. Ganska snart blir hon nyfiken och vill ta reda på vem offret var, vem som mördat henne och varför. Alltför nyfiken, för det dröjer inte länge förrän hon själv är i fara.

Boken börjar ganska tungt och svart med ett älglik. Jag tänker att nu ska eländet bara fortsätta och frågan är om jag orkar sånt. Men liksom huvudkaraktären blir jag nyfiken på saker och ting. Jag ser också många likheter mellan Vera och mig själv. Och Maria, vem hon nu är.

Författaren väjer inte alls för att skildra det smutsiga och det fula, vare sig det handlar om blödningar eller lust, spyor, snor och andra kroppsvätskor. Först reagerar jag äcklad, men ganska snart känner jag sympati för den här antihjältinnan som liksom jag bara har jeans på jobbet och som hellre äter sötsaker än lagar mat.

Boken vimlar av karaktärer och jag får understundom svårt att hålla koll på dem. En lista över dem vore inte helt fel. Fast… en sån kanske förstör berättelsen genom att avslöja för mycket. För här finns inte bara många karaktärer, här finns massor av hemligheter bland dem.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Vera Bergström-serien:

  1. Sly (läs inlägget ovan!)
  2. Skred
  3. Skinn
  4. Sot

Läst och skrivit om Sly har bland andra Lotten, Monika och Kulturbloggen gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer