A death in diamonds

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om fjärde delen om drottning Elizabeth som detektiv.



S J Bennetts bok A death in diamondsUppenbarligen har jag gjort en miss! 
Jag började läsa S. J. Bennetts mysdeckarserie om drottning Elizabeth medan hennes majestät fortfarande var i livet. Del två köpte jag i London och läste på originalspråk, engelska. Men del tre måste jag ha missat. Nåja, på påskafton 2025 besökte jag The English Bookshop och köpte A death in diamonds, den fjärde boken i serien. Jag tror att det går ganska bra att inte läsa böckerna i ordning.

Året är 1957. Den unga drottning Elizabeth försöker hitta de rätta vägarna i en förändrad omgivning där Storbritannien inte längre är nåt imperium. Under sina resor världen över inser hon att alla inte gillar henne. Det verkar till och med vara så att en av hennes rådgivare vill sabba för henne. Och så poppar det upp två mordoffer i Chelsea. Drottningen upptäcker till sin fasa att hon används som alibi av nån som står henne nära. För att kunna klara utmaningarna behöver hon hjälp. Den finner hon i kodknäckaren Joan McGraw från Bletchley Park.

Först är det som om boken har två berättelser. Mest spännande enligt min mening är inte morden utan intrigerna som pågår kring drottningen. Joan är smart – och ändå är hon bara skrivmaskinsflicka. Drottningen är också smart och upptäcker att Joan har farit illa i sitt tidigare yrkesliv. Karaktärsteckningarna är den här bokens styrka, men här finns också en hel del skildringar av underbara London och tiden, 1950-talet.

Det här är ingen blodig kriminalroman utan snarare en mysig pusseldeckare. För den som är förtjust i det brittiska kungahuset är det förstås också en pärla till bok. Jag njöt hela tiden under läsningen!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Drottningens detektivbyrå-serien:

  1. Windsorknuten – The Windsor knot
  2. En hund begraven – A three dog problem
  3. Ett majestätiskt mord – Murder most royal
  4. A death in diamonds (Läs inlägget ovan!)
  5. Queen who came in from the cold (Utkommer i november 2025)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2025: April, april, din lässugna sill

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i april 2025.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

April månads böcker 2025:

Anders Roslunds bok JamåhonlevaLina Areklews bok Av skam

Christina Wahldéns bok Krigets gentlemänJojo Moyes bok Bortom horisonten

Karen Clevelands bok Keep you closeAnna Karolinas bok Försvararen

Jeanine Cummins bok Amerikansk jord

Maria Hambergs bok Det verkligt viktiga minne kropp plats

 

Påbörjad i april:

S J Bennetts bok A death in diamonds

 

Antal lästa böcker i april:
8 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 1
200 – 299: 1
300 – 399: 2
400 – 499: 3
500 – 599: 1
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 4
Fyra tofflor: 3
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier
4

Genrer:
Skönlitteratur: 2
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 5
Biografi/självbiografi: 1
Facklitteratur: 0

Författare:
Brittisk: 1
Svensk: 5
Amerikansk: 2

Nya författarbekantskaper:
1

Språk (som jag läste på):
Svenska: 7
Engelska: 1

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 3
Inbundna: 5

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 2
Köpt ny: 4
Köpt second hand: 0
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 2

Den bok jag läste i april och som jag anser vara den bästa av april månads böcker är…

Amerikansk jord av Jeanine Cummins

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sista april 2025: Växtvård, vila och hård sits före sill och potatis

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

A death in diamonds och kaffe på sängen

Sista april-start.

Sista april… Jag kan tänka mig att firandet är tämligen avslaget i stan efter gårdagens skjutning. Eller också inte. Folk börjar bli ganska luttrade, dessvärre. Det noterade jag även på de linslöss som var med i nyhetsinslagen igår kväll. En till och med flinade. Vad är det för roligt med dödsskjutningar mitt i stan, liksom? 

Min sista april började som en vanlig ledig dag  (jag hade flexledigt), det vill säga med morgonmedicin, svårt att somna om, läsning och kaffe på sängen. Enligt Goodreads har jag läst 70 procent av A death in diamonds. Nej, jag ska inte ner på stan och festa. Det lämnar jag åt yngre förmågor och folk som tror att de fortfarande är unga. Jag vet att jag inte är ung och är mycket nöjd med att jag är bortbjuden på sill och potatis hemma hos Annas snälla mamma framåt kvällen.

Efter uppstigning ägnade jag, som har en viss självinsikt vad gäller ålder (alla har som sagt inte det…), mig åt riktigt tantgöra: jag ”putsade” de flesta av mina krukväxter och vattnade alla. Man kan säga att växter är ett nytt intresse. Och ja. Jag pratar med dem. Vem ska jag annars prata med? Här kommer ett urval av några av mina växter (klicka för större bilder och bildtexter):

De flesta av växterna står i fönstren mot S:t Olofsgatan. Tydligen väldigt bra krukväxtfönster!

Därefter åt jag rostat bröd till frukost i sällskap av Hopptimisten och drottning Elizabeth.

Rostat bröd Hopptimisten och A death in diamonds till frukost

Rostat bröd med Hopptimisten och drottning Elizabeth.

Jag var precis klar när mobilen ringde. Samtalet innebar att jag skulle få herrbesök minsann. Det var R, som jag nu måste döpa om till Snabba Ryck, som kollat upp bättre dasslock åt mig. Nu hade han hittat ett som kanske kunde passa och som inte var så jättedyrt för mig och undrade om jag var hemma. Efter lunch kom han hit för att prova. Och det passade! Nu får vi hoppas att lockets fästen, som inte är av plast, håller längre än två månader.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan raining cats and dogs

Kommer det cats and dogs i kväll?

Sista april började mulet och blåsigt. Det var bara åtta grader. Jag gissade att festarna höll värmen med alkohol. Jag sparar mig till i kväll. Och nej. Jag tänker inte gå, det vågar jag inte. Åker buss i den här stan gör jag inte heller. Alltså chansar jag på taxi. Dessutom var det aviserat regn framåt kvällen. Fast väderprognoserna är just… prognoser.

Under dan passade jag på att ta det ganska lugnt så att jag skulle orka med kvällen – även om jag visste att det inte skulle bli sent. Jag hade bara några ”administrativa” ärenden att fixa. Städningen lämnade jag till i morrn. Dammvippan och jag tog en promenad här igår kväll, dock, så det är bara dammsugning och avtorkning av badrummet som ska göras. Ut och demonstrera tänker jag inte. Det är ju livsfarligt att vara utomhus i Uppsala. Även om jag inte har nånting att leva för vill jag fan inte bli skjuten.

∼ ♦ ∼

I morron förmiddag kan du läsa om böckerna jag läste i april och vilken bok av de lästa som jag utsåg till månadens bästa.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Mat, Radio, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 28 april och tisdagen den 29 april 2025: Aprilväder, aprilbarn om ai och böcker och en jävla skjutning

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Regn på fönstret ut mot björkallén

Busväder igår kväll!

Det blev ett riktigt busväder igår kväll. Plötsligt när jag låg på soffan och läste hörde jag nåt konstigt ljud. Det var regn och blåst som med gemensamma krafter slog på mina fönster. Jag var väldigt glad att jag var inomhus.

Nattsömnen blev det dock sisådär med. Jag gick och la mig i hyfsad tid, men vaknade flera gånger under natten. I morse, när det var dags att kliva upp, mådde jag illa. Illamåendet följde mig sen hela dan. Det var inte så att jag kräktes, men nästan.

Vädermässigt började tisdagen ungefär som igår. Morgonen var solig och blåsig. Temperaturen låg på en sju grader till att börja med, men steg till det dubbla under dan.

Moln på himlen över hustaken och UKK

Mitt på dan idag var det molnigt, men ganska skönt.


Efter morgonduschen satte jag mig köksbordet
och åt frukost och läste. Frukosten kunde jag ha skippat eftersom jag mådde illa, men jag var tvungen att äta för medicinens skull. Försökte fokusera på boken och det gick hyfsat. Den är lite spännande – på ett mysigt sätt.

 

Bitmoji Tofflan ha ha

Jag är inte road…

Klockan sju förflyttade jag mig till arbetsrummet och jobbdatorn och inledde dan med att läsa och besvara ett antal mejl, som vanligt. Jag hade fått en komplettering av uppgifter inför en heldagskurs om ai på tisdag i nästa vecka. Guiderna som fanns för inloggning i co-pilot funkade inte för mig – hos mig såg det inte ut som i guiden. Så jag kontaktade it-supporten med förhoppningen om att få hjälp under dan. För sen ska jag ju vara ledig igen och på måndag när jag kommer till jobbet måste jag tömma mitt skåp och sätta upp min arbetsplats direkt på morgonen. Därefter har jag ett möte med min chef.

På tisdagen sen, kursdagen, måste jag dessutom ut med bilen ur garaget tidigt, för garaget ska städas och målas. Dessutom ska första delen av kursen ske via Zoom. Det ska vara grupparbeten och då kan jag inte sitta på jobbet i öppet kontorslandskap och gapa. Eftermiddagens del är IRL, men ska hållas på en annan arbetsplats än min vanliga. Sånt här skapar otrolig stress i mig och hjärtat tar genast snedsteg. Samtidigt försöker jag tagga ner, för jag kan inget göra åt saker och ting. Jag bad om hjälp angående programvaran så snart jag upptäckte problemet och bilen får jag köra ut tidigt som fan. Vidare frågade jag en arbetskamrat om hon kunde tänka sig att plocka upp mig i sin bil på väg till kursen. Mer kan jag inte göra.

Men… som grädde på moset hatar jag ai. Jag ser inte att jag i min yrkesroll kan ha nån hjälp av det, ser ingen nytta för egen del. Som privatperson tycker jag att det är läskigt med alla robotar som tar över – och som tar över levande människors arbeten. Arbetslösheten lär inte precis minska i framtiden med ai… Däremot lär vi som är ensamma bli ännu mer ensamma eftersom vi träffar på färre och färre levande människor. Sammanfattningsvis kan sägas: jag är inte road… Hur som helst fick jag förvånansvärt snabb hjälp av supporten och nu kommer jag åt programvaran.

Lina Nordquists bok Livet innan du dörTvå Zoommöten stod på agendan idag. Vid ett av dem passade jag på att tipsa om Lina Nordquist, som inte bara är liberal politiker och tänkbar kandidat för posten som ny partiledare för Liberalerna (hörde jag idag), utan även diabetesforskare, Uppsalabo och författare. Tro nu inte att jag är liberal. Det här är ingen politisk blogg. Men jag läser mycket och Lina Nordquists bok Livet innan du dör läste jag för ungefär två år sen (mars 2023) och gav högsta Toffelomdöme.

Detta påminde mig om att jag borde skaffa mig hennes andra två böcker, Dit du går, följer jag och Tigerkakshjärta, som jag ännu inte läst.

På tal om litteratur kontaktade jag Bonniers igår om en bok jag önskade för recension – och fick mitt första nej i världshistorien idag. Nä, Bonniers har krånglat en del tidigare också när det gäller recensionsexemplar, så nu tänker jag dumpa det förlaget. Tyvärr. För där finns ju en del bra författare. I stället fick jag mejl från ett annat förlag om en bok och anmälde mitt intresse för att läsa och recensera den. Vidare anmälde jag mitt intresse att recensera en ganska nyutkommen Uppsaladeckare från ett tredje förlag. Svar har ännu inte kommit…

Jag var och handlade middagsmat, bär, ägg, bananer, glass och varma koppen med mera på lunchen. Sen åt jag mackor, ägg och varma koppen sparris med Hopptimisten och drottning Elizabeth. Andra ärenden utförde jag också idag, men det är inget som kan dokumenteras här.

Eftermiddagen passerade även denna dag och jag gick i mål. Jag har fått min sommarsemester beviljad, men vad jag ska göra under fem lediga veckor har jag ännu inte bestämt. Det går inte an att jag sitter 32 dar inne i min lägenhet.

Men det kanske jag ska göra, för när jag låg och vilade efter jobbet på soffan och just hade fått telefonsamtal av Annas snälla mamma, var det en skjutning här i environgerna. Det kan vara tre personer som dog. Fy faan…

Det var först när jag satt och pinnade i mig min wokmiddag och hasselnötsglass med digestivekex och kaffe efteråt som jag fick en ping från SvT om skjutningen. Vilken tur att jag inte gav mig ut efter jobbet för att köpa middagsmat. Det vete tusan om en vågar lämna hemmet. 


Som sagt, jag blir inne i kväll… 

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… idag kom årets enda födelsedagskort. Jag känner flera med det namn kortet var undertecknat, men jag tror att det är en gammal vän. För säkerhets skull messade jag och frågade en person. Jag fick inget svar… Oavsett från vem och att det kom när födelsedagen var passerad – jag blev glad.

2025 års födelsedagskort

2025 års födelsedagskort.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Ur Livet: Tiden 1

Tiden 1

Tiden går så snabbt nu
Men om jag hittar nåt att leva för
tar tiden slut

Jag bara vet det

JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Lämna en kommentar

Måndagen den 28 april 2025: Arbetsdag hemma med fruktstund (och go-fika) och lagat dasslock

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Uppenbarligen var det ansträngande att laga mat igår. Jag gick och la mig före klockan 22 och somnade som en sten. Men sen vaknade jag vid fyra-tiden i morse och kunde inte somna om, givetvis. Så jag låg och läste en stund, utan kaffe dock. Frukostfil och kaffe intog jag först strax efter klockan sex.

Måndagsfrukost med A death in diamonds

Måndagsfrukost och kaffe med Hopptimisten och en ung drottning Elizabeth (i boken).


Klockan sju satt jag vid jobbdatorn.
Jag började gå igenom mejl och besvara dem samt ett antal enkäter och annat. En kort utbildning betade jag av under dan också, för jag hade bara två möten idag på Zoom. Just nu pågår flyttcirkus på jobbet, så de flesta lär jobba på distans för att inte springa i vägen för flyttgubbarna, som en av cheferna skrev i sina instruktioner till oss. Nåja, Stora A skulle eventuellt dit och snoka i morrn bitti för att kolla läget. Jag jobbar på distans idag och i morrn, sen är jag ledig resten av veckan igen. Förresten hade jag fått OK på min semesterönskan, så jag skickade in en ansökan om sommarsemestern. Fem blanka veckor… Vad ska jag göra med alla dem??? Sånt funderade jag på när jag tog en fruktstund med drottning Elizabeth i stället för att dricka för mycket kaffe. (Jag hittade ett gammalt äpple som faktiskt levde. Det skar jag i bitar och åt.)

A death in diamonds och ett skuret äpple

Fruktstund med drottning Elizabeth.


Men hur det än är blir jag hungrigare när jag jobbar hemifrån
och behöver äta lunch. Jag grävde fram ett ägg, bredde ett par mackor med laxrester och ostdito och gjorde en varma koppen kantarell. Dan som började så soligt blev snart mulen och blåsig och trots att jag satt inomhus och jobbade kände jag mig frusen. Strax före lunch kom regnet.

Lunch med laxmacka ostmacka ägg och varma koppen o Hopptimisten A death in diamonds

Dagens lunch blev ett hopplock av rester från påsk och nykokt ägg och varma koppen.


Och medan jag åt blev jag instängd.
Ingen som helst information har gått ut om detta. Jag misstänker starkt att gatan utanför ska grävas upp också, allt för att de där jävla cyklisterna på Väderkvarnsgatan ska få sina fina cykelbanor. Fotgängare och bilister är inte populära i den här stan, nämligen, för den styrs av en och annan cykeltok.

Instängd på trottoaren

På väg att bli instängd…

På eftermiddagen mejlade jag för brinnande livet angående översättningar och diverse annat. Jag fick ett korrektur att ta tag i och det fixade jag. Men först var jag bara tvungen att dricka en mugg kaffe och tugga i mig en hög Ballerinakex till. Frukten var ju slut så jag fick tvinga i mig (nåja…) go-kex och kaffe. (Så Jävla Gott!)

Eftermiddagsfika med Ballerinakex och A death in diamonds

En kvarts fika med Ballerinakex och läsning.

∼ ♦ ∼

Min toalett

Nu sitter jag säkert igen – ett tag – på min låga toa.

En bra grej hände emellertid hemma idag. Ibland är det tur att en jobbar hemifrån. Mitt dasslock gick ju sönder igår och jag felanmälde. Idag kom R upp och tog bort det trasiga fästet och monterade ett nytt. Själva dasslocket är bara lite mer än två månader så det var toppenbra att det gick att byta enbart det trasiga fästet.

Men vi kom överens om att han skulle kolla upp hårda dasslock, för det här lär ju gå sönder igen snart. Jag betalar om han köper och monterar. Med ett hårt lock skulle toaletten dessutom höjas ett par centimeter, nåt min rygg vore tacksam för – toan är väldigt låg.

∼ ♦ ∼

Jag har varit lite trött idag, men det har gått bra att jobba och jag har tagit korta bensträckare hela dan. Och även om ryggen har klagat på allt stillasittande har foten varit nöjd för den har fått fortsätta vila. Med hjärtat är det som det är. Roligt nog bokade jag in en fika på stan – kaffe eller vin – på fredag med en kompis. Vi är lediga båda två. Får hoppas att hjärtat inte bråkar då. En arbetskamrat vill att vi ska ta en AW nästa vecka. Jag vill, men hjärtat är inte helt samarbetsvilligt för tillfället.

På dan vilade jag inte, men en stund efter arbetsdagens slut. Det var oerhört skönt att ha middagen klar och bara att värma till kvällen. Resterna från igår var rikliga och nej, jag orkade inte äta hela kycklingfilén och allt som var kvar av gratängen. Det blev ändå för lite för att spara, så ja, jag kastade lite mat. Tyvärr…

Kyckling och potatisgratäng med Hopptimisten och A death in diamonds

Måndagsmiddag med min orange trägubbe och drottning Elizabeth på bordet, Direktören i glaset.


På stan verkar det vara livat värre.
Det är väl nån sån där förfest till sista april. Utanför på gatan har det lugnat ner sig – förutom blåsten som tar i mer än på dan. Jag har noterat att man har stängt av gatan på andra sidan björkallén, så nu ska bilar igen mötas på den smala gatstumpen utanför huset där jag bor. Jag var rädd att de skulle gräva ett hål här utanför. Det verkar som om de har grävt ett nytt hål i korsningen där man nyligen fick börja köra. Ja jisses, att vara bilist i Uppsala är fan det svåraste som finns…

∼ ♦ ∼

Ingen plan för kvällen och för morgondagen gäller jobb. Jag ska gå och handla på lunchen. Hittar jag ingen middagsmat får det bli grillad kycklingkorv med bröd.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 27 april 2025: Ensam i en blå period

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Födelsedagsbukett fotad från fåtöljen

Födelsedagsbuketten är så vacker.

Så är jag plötsligt ett år och en dag äldre än i fredags. Födelsedagen igår innebar inget hejdlöst partajande, precis som 2024, men jag uppskattade mest den vackra buketten, paketen att öppna på morgonen och de telefonsamtal jag fick. Att prata med människor gör att jag känner mig mindre ensam. Sen är jag ensam när jag väl drar av samtalet på mobilen, ”lägger på”,  eller stänger dörren till min lägenhet. Det har snart gått ett år sen lägenhetsdörren var endast min att stänga. Tiden går snabbt när man har roligt… <==ironi (Anledningen till att jag började skriva ut vad som är ironi är en person, som jag kallar Idioten som brukade/brukar läsa här och som trots vuxen ålder är lika oförstående inför ironi som ett barn.)

Jag hade en bra födelsedag, men jag kommer inte ifrån att jag var ensam.

∼ ♦ ∼

I morse var jag trött och kunde somna om efter morgonmedicinen. Jag sov en och en halv timme till, ungefär. Sen tillbringade jag ett par timmar av söndagsmorgonen med att läsa. Jag tycker att boken är så tung, så jag måste lägga den ifrån mig ofta. När jag började läsa i morse hade jag ungefär 130 sidor kvar. Starkt kaffe behövdes. Jag är så nöjd att jag lyckades få tag i mitt favoritkaffe Zoegas Blue Java till bra pris – två paket före prishöjningen och faktiskt två paket efter. Sen bör jag nog tänka på att försöka dra ner på kaffeintaget igen. Men det är lättare sagt än gjort när man är hemma så mycket som jag är. 

 

Min toalett

Min toalett är väldigt låg.

Hemma blir jag även i morrn och på tisdag, för jag måste jobba på distans eftersom det pågår en flyttcirkus på jobbet. Sista april är jag flexledig. Jag ska bara vara hemma på dan och först framåt kvällningen röra på mig mot sillbordet hos Annas snälla mamma. Och sen är jag ledig även torsdag – söndag. Jag klagar inte, men jag vet att ensamheten blir mer påtaglig då. Nästa lördag är det förresten inte bara min morfars födelsedag (121 år), det är även ett år sen jag flyttade till Saint Ollie. Och i morse hade jag sönder dasslocket för tredje gången sen jag flyttade hit. Min toalett är så himla låg, bara 40 centimeter hög, och dasslocken tycks aldrig riktig passa, de glappar. Jag har felanmält, men RFastighetssnabben lär bli galen på mig. Fast jag kan ju inte hjälpa att locken är skitdåliga. Gästtoaletten är 43 centimeter hög, så jag får väl använda den nu.

Två kycklingfiléer

Två rejäla kycklingfiléer tog jag ut på tining i morse.

Plan för idag hade jag ingen. Det såg så soligt och skönt ut utomhus, men det har blåst mycket hela dan. Temperaturen har legat på mellan tio och femton grader. Jag var inte så sugen på nån promenad idag heller, men en tur med bilen fick det bli. Först käkade jag filfrukost med Hopptimisten och fixade till mig.

Redan i morse tog jag fram två rejäla kycklingfiléer på tining. Jag hade ett paket potatisgratäng att värma till. Då blir det två middagar av detta, en idag och en i morrn. Så ja. Matlagning blev en del av dagsplanen. Jag behöver fortfarande bli bättre på att laga mat, men jag tycker att det är så förtvivlat tråkigt. Det blir inte roligare av att bara laga mat till sig själv heller. Samtidigt får jag inse att det verkligen inte är min grej. För att ha ett mål med min bilresa gjorde jag en riktig storhandling <==ironi och köpte vitlökssmör. Efter det var jag givetvis helt slut och behövde vila soffan. Jag läste en stund och söndagsfikade med Noisette. Ja jag veeet. Min tillvaro är väldigt inrutad. Det är ett verktyg jag har för att tillvaron inte ska rämna.


Framåt kvällningen tog jag ett skumbad
och därefter var det dags att ställa sig vid spisen. Direktören ställde jag spisen eftersom jag ville ha honom lite ljummen. Potatisgratängen skötte sig själv i ugnen, men kycklingen var jag tvungen att krydda och passa i stekpannan ovanpå spisen.

Kvällen är här, jag hyfsar det sista av vinet i glaset innan jag tar kvällsmedicinen. Sen ska jag dyka ner i såväl soffa som bok.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Jag tycks vara inne i en blå period just nu. Kolla in vasen och den höga blomman i den, favoritkaffet, böckerna… Bokbyte blev det idag, från den realistiska flyktboken till en bok om drottning Elizabeth som löser en mordgåta år 1957

Böckerna Amerikansk jord och A death in diamonds

Bokbyte i eftermiddags från en realistisk flyktroman till en fiktiv deckare om drottning Elizabeth. Båda böckerna i blått, förstås.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Amerikansk jord

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en fådd bok från ett bokskåp.



Jeanine Cummins bok Amerikansk jordDet var härligt med påfyllning i bokhögen, 
den påfyllning som vännen FEM gjorde påsken 2025. De flesta böcker var deckare eller andra sorters spänningsromaner som hon hittat i ett bokskåp på väg till och från sitt jobb. En spänningsroman – eller kriminalroman – kan man definitivt kalla Jeanine Cummins bok Amerikansk jord,Den skulle också kunna vara en roman baserad på verkliga händelser. Boken blev den andra ur högen jag läste.

Ledaren för knarkkartellen Los Jardineros, Javier, var en omtyckt kund i Lydias bokhandel. Men nu har han visat sitt rätta ansikte. Som hämnd för ett avslöjande reportage har han låtit sina män mörda Lydias make liksom 15 andra av hennes familjemedlemmar under ett födelsedagsfirande/en grillfest. Skälet var att Sebastián, journalisten som var Lydias man, skrev artikeln om Javier. Bara Lydia och hennes åttaårige son Luca klarar sig levande genom att de gömmer sig i duschen. Men Lydia förstår att de måste fly. Och vägen går norrut, från Acapulco i Mexiko mot tryggheten i USA. Deras väg kantas av såväl medmänsklighet som livshotande faror.

Den här boken kom ut på originalspråk 2020 och på svenska året därpå. Jag tror inte att det idag är möjligt att fly från Mexiko till USA. Och vem vill frivilligt bo i USA längre? När jag googlar på boken inser jag att den var kontroversiell och orsakade uppståndelse redan när den kom. Detta så att författarens bokturné ställdes in – underförstått: hon blev hotad. Men jag läser inte andras recensioner utan jag läser boken och bildar mig en egen uppfattning. Jag tänker också att boken skildrar en tid som var ”då” och måste ses ur det perspektivet.

Jag är inte överförtjust i alltför verklighetstrogna romaner, inte heller väldigt blodiga kriminalromaner och böcker om droghandel. Barn gillar jag inte. Kanske handlar det om att det fiktiva blir alltför realistiskt. Den här boken innehåller alla dessa ingredienser. Huvudkaraktärerna är mor och son och det är dem som författaren tecknar mest detaljerat. Övriga bifigurer skildras genom mammans och pojkens minnen av dem – synintryck, känsel, dofter. Det är mycket bra skildringar som gör även dessa personer, varav flera dör innan jag som läsare ens vet att de finns, blir levande och mänskliga.

Det här är en mycket tung bok. Jag måste lägga den ifrån mig ibland, det blir för… jobbigt med Lydias och Lucas flykt. Berättelsen är så stark och så sorglig. De kan inte släppa fram sin sorg heller, de måste bara framåt, till säkerheten i USA. Skildringen av deras flykt är så realistisk som jag tror att den kan vara. De instuckna angivelserna av har länge Lydia och Luca har varit på flykt och hur långt de har kommit förstärker känslan av realism.

Toffelomdömet blir det högsta. Nu blir nästa bok jag ska läsa en helt klart fiktiv historia.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ur Livet: Acceptans

Acceptans

Aldrig
Cirkus
Citronsurt
Elak
Petimeter
Trots!
Arg
Nej!
Sällan

Nice try, men…

JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Lämna en kommentar

Födelsedagen 2025: Mer än en tummetott och helgens goda

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Igår tog jag min allra sista stänkare – som 62-åring. Sen sov jag gott hela natten tills medicinlarmet gick igång 6.45 i morse. Min födelsedag var inte undantagen sjukdom, piller och skit…

En stänkare

Sista stänkaren som 62-åring.

 

Födelsedagskopp med kaffe

Min ”nya” födelsedagskopp.

Magen bråkade tidigt i morse, men jag försökte bortse från den och perkolerade mig kaffe på sängen i min ”nya” födelsedagskopp från min adoptivdotter V. Jag läste en stund och sen ringde Anna och sjöng en födelsedagssång. Jag blev så glad för såväl sång som samtal, trots att min mage var dum. Vi ska fira varandra – vi är aprilbarn båda två – hos Annas snälla mamma på sista april. Hon ville bjuda över oss på sill och potatis. Vi pratade ganska länge, även under toalettbesök, men när Lucifer spydde på balkongen hos Anna avslutade vi.

Boken Amerikansk jord o kaffe på sängen i födelsedagskoppen

Tung läsning, men god kopp att dricka födelsedagskaffe ur.

Jag läste en stund, men boken är så tung att det inte kändes som så god läsning en födelsedag…

Anna var dock inte först att gratulera, det var min enhetschef som mejlade redan igår. Förra året kom hon inte ihåg att jag fyllde år, men däremot firades en vikarie. Det sårade mig lite och jag tror att hon hade uppfattat det. Nummer två att gratulera var Muskelcentrum, det vill säga min naprapat, via ett icke-säljigt mejl. Sen dess har det trillat in jag vet inte hur många grattis-mejl från företag som inte menar ett skit med sina grattis mer än att jag ska handla hos dem. Jag raderade alla olästa utom två – från två nätbokhandlare…

 

Vännen FEM, A i Söder, mammakusinen M och vännen M hörde av sig per sms. Det blev jag glad för även om jag tycker att sms är lite opersonligt på en födelsedag.  Samtidigt var det skönt eftersom jag fick springa fram och tillbaka på toa hela förmiddagen. Och vännen M fyllde år igår och fick ”bara” ett grattis per sms av mig. Förr i tiden ringde vi alltid till varandra på födelsedagarna. Nu är det nya tider – på gott och ont.

Det fanns tre paket att öppna – ett från vännen FEM och ett från min adoptivdotter V. Samtliga innehöll böcker. Ingen bok från inköpslistan, dock, och en bok som jag fick hade jag redan, tyvärr. Det är alltid bäst att få böcker tycker en boktok som jag, men väldigt svårt att pricka rätt och dels hitta böcker jag inte har läst, dels hitta böcker som jag kan tänkas vilja läsa. Men tre bra böcker ska jag nu stoppa in i min TBR*-hylla och påfyllning av den är så välkommet. TACK!


När magen hade lugnat sig lite var det skönt med en dusch.
Sen blev jag hungrig och bestämde mig för att koka ett ägg och göra äggmackor med sill och kaviar till frukost. Kanske inte det bästa för magen, men jag har bestämt mig för att bara äta sånt jag vill äta, inte sånt som är bra för mig. Ont i magen får jag oavsett, nämligen, och dö ska vi alla en gång. Innan jag hann sätta tänderna i första mackan ringde Annas snälla mamma och grattade. Hon var just hemkommen med två sorters sättpotatis inköpta, fraktade på rollatorn (!) under en riktig långpromenad … Den som hade den orken…

Äggmackor till födelsedagsfrukost

Äggmackor till Hopptimisten och mig som födelsdagsfrukost.

 

Blompapper från Nya Björck Blomsterhandel

Idag ville jag gynna en av de lokala handlarna – men blev också själv ”gynnad” med såväl kaffe som generös rabatt.

Att be om hjälp kan vara svårt, men jag erbjöd mig att hjälpa en annan person med en hämtning och en varutransport. Jag hade inget för mig och dan hade blivit så lång och ensam om jag inte hade gjort nåt.

På hemvägen stannade jag till hos MiaNya Björck Blomsterhandel. Där blev jag bjuden på kaffe och vi kunde faktiskt sitta ner en liten stund och fika och prata. Medan Mia sen servade några kunder beundrade jag en och annan konstifik växt. Mia fick i uppdrag att fixa födelsedagsbukett till mig – och det gjorde hon så fint, så fint. Jag fick väldigt generös rabatt på blommorna också. Det var inte meningen! Jag vill ju gynna lokala småföretagare och idag visade det sig att det inte bara var min födelsedag utan även lokala handelns dag. Min bukett blev Mias sista för dagen, sen var det stängningsdags.

Buketten som Mia gjorde åt mig passade perfekt i den vas jag hade tänkt. Min vassamling är… ganska stor och delvis (!) inrymd i ett av skåpen i köket. Buketten ställde jag på vardagsrumsbordet för att förgylla min födelsedagsfika. Klicka på bilderna, kära dagbok, så ser du dem i större format och kan beundra de vackra blommorna.

∼ ♦ ∼

Jag behövde vila i två timmar på eftermiddagen. Det var som om jag bara tog slut. Nåja, jag hade inga gäster att bekymra mig om. När jag började tänka på middagen ringde mobilen. Det var mammakusinen B och det var så gott att prata med henne och höra senaste nytt. Hon är den närmaste länken till min mamma, de var inte bara kusiner, de var lekkamrater som små. (Mammakusinen M och jag är närmare varandra i ålder och vi lekte som barn.) Det betyder så mycket att hon ringde.

Men så blev det dags att tänka på middagen. Och det var ju Helgens goda från Korgtassen. Jag rullade ut menyn och packade upp kassen.


Förrätten värmde jag lite i micron.
Det var Västerbottenostpaj med svamp och till den en syrlig zucchinisallad. Jag serverade mig ett glas pinot grigio till den. Förrätten var suveränt god! Till huvudrätten bjöd Ebba på sin fisk- och skaldjursgryta med aioli. Den skulle värmas i ugn i en kvart. Jag serverade den lite för kall, men den var god och påminde om Korgtassens gotländska fisksoppa. Till huvudrätten drack jag GW:s riesling. Avslutningen var en dessert med maräng, vispad grädde och bär. Jag noterade inte så mycket maräng, men en underbar smaksatt grädde och jordgubbar. Nu är jag så mätt att jag måste vänta med kaffe. Det är dock laddat med Mikes espresso och till det en stänkare, det vill säga calvados.


Jag ska nu sjunka ner i fåtöljen
och avnjuta två delar av två bra brittiska krimserier, Tyst vittne och Shetland.

∼ ♦ ∼

Jag vill tacka alla som bidrog till att göra min födelsedag
mer än en tummetott.
Tofflan, 63

∼ ♦ ∼

*TBR-hylla = hylla med olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer