OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Nehej då! Nåt vin levererades inte igår. Jag blev ganska förbannad, men jag har fått höra att jag inte är den enda som drabbas av Airmee. Så här var det på onsdagskvällen: jag väntar på en leverens som ska komma nån gång mellan klockan 17 och 22. Strax efter 17 får jag sms om att beräknad leveranstid var cirka 19.45. Jag är hemma. Mobilen är påslagen och laddad. Sätter mig en stund vid datorn och strax före klockan 20 ringer mobilen. Jag svarar. 010-numrets ägare lägger på. Samma nummer ringer igen, jag svarar igen och det läggs på igen. Jag hoppar i skorna och springer ner och ut genom porten. Inget Airmeebud så långt ögat kan se. Jag ringer 010-numret och får ett autosvar. Två gånger. Sms kommer med lydelsen:

”Tyvärr kunde vi inte leverera ditt paket. Dubbelkolla gärna att vi har rätt info och se kommande leveransdatum [länk]

Och när jag klickar på länken står bara att man ska göra ett nytt försök den här torsdagen. Inga klockslag eller nåt. Sånt här är totalt skitdåligt. Jag tänker inte anlita Airmee igen. Bud och leveranser ska vara pålitliga.

Jag kontaktade och fick snabbt svar från Vinoteket där jag har beställt vinlådan.

To be continued… Eller… se nedan!!!

∼ ♦ ∼

Läsning mitt i natten.

Jag telefonerade med en sjukling senare på kvällen igår för att kolla läget. Såg en svensk serie om gamla kriminalfall samt nyheter och gick därefter till sängs. Nästan genast somnade jag (runt 22.30) – för att vakna 00.30 och inte kunna somna om. Så mitt i natten låg jag och läste. Vad annars göra? Nåt vin från Apulien hade ju inte leverats att trösta mig med.

Så småningom kunde jag sova ytterligare ett par timmar, men sen vaknade jag igen. Vände och vred på mig. Vred var ordet, för övrigt. Jag var/är vred. Bud som ringer och inte pratar med väntande kund, som påstår sig ha varit här och inte kunnat leverera… gör mig… vred…

Jag slafsade i mig frukostfilen med Hopptimisten, Hopptikissen och Korpen. Och se så fina helgens blommor – och ett par från födelsdagsbuketten! – är.

Det var inte nån tjolahopp-mänska som klev ur sängen i morse, men jag skulle åtminstone få slippa att ge mig ut tidigt i blåsten. Och det blåste inte måttligt. Björken här utanför var nästan krum och jag var stundtals rädd att den skulle knäckas.

Jag tog en dusch med förhoppningen att vakna till lite. Ryggen kände jag av en aning, foten likaså, men nu tänker jag att åtminstone foten får vila några dar. Jag behövde bara gå och handla idag på lunchen och till helgen hade jag inte tänkt några långpromenader utan jag behöver städa.

Slafsade i mig frukostfilen och läste. Väntade till efter klockan sju med att starta jobbdatorn eftersom man skulle göra en uppdatering av inloggningen. Det skulle vara klart klockan sju. Ha! Klart klockan sju vilken dag då??? OK, det gick att göra vissa saker, men inte allt, utan att gå in på detaljer. Tack och lov gick det att logga in klockan 8.10, över en timme efter utsatt tid.

Idag var det alltså distansarbete som gällde. Jag förberedde en artikel och deltog i några möten via Zoom. Det blev en ganska händelsefattig dag. Det var soligt, men väldigt blåsigt, som sagt, och jag tvingade mig ut att handla på lunchen. Passade på att gå med sopor också. Krukväxterna fick vatten, det blev en sån där mikropaus, liksom att gå med dammvippan. Då har jag sen bara att dammsuga och torka av i badrummet och på gästtoan i helgen. Det finns strykning också, förstås… Men först jobba färdigt den här veckan! Det var väldigt skönt, som sagt, att slippa hasta iväg i morse. Kunna lufsa omkring i hemmauniform. Idag var det uppenbarligen rutigt som gällde för stilikonen jag.

Idag gällde rutigt – strumpor, hemmauniformsbyxor och tygservett.

Jag blåste bort till Korgtassen på lunchen. Blåste var ordet. Kanske borde jag ha ätit först så att jag vägde mer. Det var nästan så att Tofflan flög. Men det var inte så kallt utan ganska skönt. Och frisyren är ju ändå åt skogen, kalufsklippning är bokad först fredag i nästa vecka.

Det blev en riktigt rejäl handling. Jag passade på att köpa mat både till i morrn och till lördag. På lördag blir det kolgrillad kyckling med grönsaker och fetaost- och paprikasås. Till i morrn fick jag med mig en alldeles färsk bit smörgåstårta. När jag packade upp varorna hemma och tittade på streckkodslappen stod det

”ost och skinka

– FASA! Men när jag gläntade på locket var det allt räkor. I annat fall får jag väl pilla bort i morrn. Jag passade också på att köpa en del varor till bra pris, som kycklinggrillkorv och choklad (mycket nödvändigt!). Två paket gazpacho tog jag, för den var så himla god. Bra och enkelt när jag är astrött efter en arbetsdag att bara hälla upp i en skål.

En rejäl handling idag.

Dagens lunch. Hopptikissen kollar in Korpen…

Men torsdagsmiddag då? Jag bestämde mig redan i morse för att plocka fram pannkakor ur frysen och äta med sprejgrädde och hjortronsylt. Allt fanns hemma. Inte så mycket substans, bara, mest onyttigt, men blir jag sugen kan jag alltid duka fram ost och kex – till Förrädarna, till exempel…

Pannkakor med Hopptisarna och Korpen.

∼ ♦ ∼

I morse publicerades min recension av Maria Hambergs bok Det verkligt viktiga. Den som vill läsa en självbiografisk bok om det som är viktigt i livet – såväl minnen som grå dagar – rekommenderar jag den här boken.

En bok om det som är viktigt i livet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Nåt provsvar från provet jag lämnade i måndags förmiddag finns ännu inte inlagt på 1177. Inget där heller, med andra ord. Men… min låda med guldkorn från Apulien levererades i kväll. Mer om den i morrn!

Lådan från Vinoteket levererades äntligen!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.