OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, julbord är…mäktigt…

Igår försökte jag ta det så lugnt jag kunde under dan för att orka med att gå och äta julbord. Det är inte så att jag inte såg fram emot det, men alla aktiviteter utanför hemmet innebär extra påfrestning för mig. Jag har lärt mig det nu. Därmed inte sagt att jag har accepterat att jag är sjuk. (Det var bland annat därför jag skulle till vårdcentralen idag.)

Efter avslutad arbetsdag tog jag en dusch, iklädde mig ett par nya, fådda och oanvända Happy Socks med Londonmotiv (en av mina mer fåfänga laster, Happy Socks…) och gick iväg i regnet till Domtrappkällaren för att äta julbord med Anna.

Onda fötter i glada Londonstrumpor på väg för att äta julbord.

Uppdukat julbord på Domtrappkällaren.

Vi blev vänligt välkomnade och efter ett visst mankemang för min del att få av mig jackan fick vi ett bord för två nära själva julbordsbuffén. Perfekt, ju, för då hade vi uppsikt över vårt bord även om vi gick samtidigt för att hämta mat. Buffén var smart uppdukad med sill, lax, sik, ägg etc i mitten, varma rätter till vänster utanför bild och kallskuret på utsidan av fiskhyllan. Kaffe och godis var en bit ifrån. Även det var perfekt. Nån hade tänkt. Sen att alla gäster inte fattar i vilken ordning man äter julbord är en annan sak.

Maten var suveränt god och fräsch. Det var lagom upplagt och fylldes på i lagom takt så att vissa saker inte låg framme för länge. För min del blev det två omgångar mat och en omgång sötsaker. Av sötsakerna åt jag inte upp allt eftersom mycket var mörk choklad, men jag smakade. Till maten saknade jag mumma, men drack en London Pride för att matcha mina strumpor. Vi tog också var sin snaps (jag tog två). Anna hittade Domtrappans lingonsnaps på dryckesmenyn. Den valde vi och den var helt suveränt god.

Anna redo för första portionen.

Domtrappans lingonsnaps var suverän!

Första portionen…

Andra portionen…

Och så lite sött till avslutning. (Åt inte upp allt)

Det kostar att äta julbord, men Domtrappkällarens pris, 695 kronor måndag – torsdag, var faktiskt lägre än flera andra julbordspriser i centrala Uppsala. Utöver det bjöd Domtrappan på en fantastisk miljö. Egentligen hade jag velat ta en liten tur i lokalerna…

Vi tog sällskap till Dragarbrunnsgatan där Anna sen korsade Vaksalagatan och precis hann med en buss. Mitt hjärta rusade och magen brusade, men jag tog mig hem. Jag fick lägga mig en stund på soffan, för hjärtat skuttade okontrollerat. Strax därpå borstade jag tänderna och gick till sängs för att läsa Hon som blev kvar en stund innan jag somnade. Annas kropp hade också bråkat natten innan och även den här natten, så vi hade lite sms-kontakt både igår kväll och i morse. I morse mådde jag bra och Anna hade fått hyfsad ordning på sig, enligt sms. Men ärligt talat orkade jag nästan inte sleva i mig frukostfilen. Jag var fortfarande mätt…

Fredagsfrukost med Hopptisarna och Hon som blev kvar.

∼ ♦ ∼

Vården fungerar, vännerna bangar

Jag hann sitta ner och hämta andan i väntrummet ett par minuter.

På morgonen hade jag en tid för ett besök i vården. Hann jobba ett par timmar (knappt) innan. Jag är så tacksam att jag fick tiden, det kändes verkligen akut. Jag är också tacksam gentemot mig själv, att jag har den här egenskapen att jag alltid tar gott om tid på mig, aldrig gör nåt i sista minuten. Idag tog jag bilen. Det går fan snart inte att köra bil i Uppsala ens i utkanterna. Vägarbete, förstås! Jag åkte en rejäl omväg, runt stan, bortåt ett område där jag bodde som student, vidare nästan till min första lägenhet. När jag kom fram hade jag fem minuter på mig att betala, sitta ner och hämta andan.

Ytterligare en tid är nu bokad några dar efter Ingreppet. Vidare har jag fått ett nytt alternativ. Jag måste säga, att i det här fallet fungerar vården även om jag nu får betala igen – frikortsperioden är slut. Så skönt att vården är stabil eftersom vännerna bangar.

När jag kom hem igen jobbade jag på med mest småsaker som rådgivning via mejl.

∼ ♦ ∼

Lunch och så ljus, luft och adventsgodis

Det var varmare idag och ljusnade framåt lunchtid. I vart fall inget regn och ingen snö. Det ska visst inte regna i morrn heller. Men det ska det göra på söndag, enligt den senaste prognosen. Eftersom det blev en rejäl åktur idag bestämde jag mig för att låta bilen stå i garaget i morrn. Jag vill vara hemma för adventsgreja. Det blir en promenad för att införskaffa ett par julklappar som fortfarande saknas i stället.

Men en promenad blev det även idag efter lunchen. Lunchen i sig bestod av två mackor och kaffe och en stunds läsning.

Hemmalunch med kaffe och mackor ihop med Hopptisarna och Hon som blev kvar.

Jag behöver ljus och luft och komma hemifrån, i vart fall lite lagom av allt. Det var rätt varmt, fast blåsigt ute, men jag tog en lite längre friskvårdspromenad än vanligt. Först gick jag S:t Olofsgatan ner till Österplan och järnvägen för att kolla läget. Där var väldigt tomt på gubbar även den här fredagen.

S:t Olofsgatan vid tunnelbygget.

Inte en käft här den här fredagen heller.

Tänk att en ska kunna gå här sen…

Röda Noisetter med granar på från Trillerbutiken – fint smaskens till advent.

Givetvis hoppade jag in till Å på Butiken på hörnet för att inhandla helgens sötsaker. Noisetterna var ”fingjorda” nu till första advent, röda och granna och med en gran i stället för en blomma ovanpå. Jag fick ett bra samtal med Å som nämnde att en närstående gjort ett Ingrepp liknande mitt. Sen frågade jag, det var inte så att jag blev pådyvlad en massa information. I det här ”fallet” blev resultatet tummen upp. Personen kan känna av arytmi ibland, men mår mycket bättre. Jag fick en beskrivning av den lamslående tröttheten som bara plötsligt kunde slå till tidigare. Den som jag kallar tröttma som ingen hittills beskrivit så bra som Å nu gjorde. Det här att man kan känna sig pigg och OK ena stunden, kanske börja med nåt litet projekt som att städa, för att i nästa stund bli helt slut och trött och orkeslös. Den tröttman är hos Å:s närstående helt borta efter Ingreppet. Mycket skönt att höra!

Egentligen fick jag en tröttmaattack inne hos Trillers, men jag hade bestämt mig för att tvinga mig till ytterligare en promenad. Jag behöver röra på mig. Jag gick upp till Mia på Nya Björck Blomsterhandel. Hon gjorde en röd och fin adventsbukett till mig av amaryllis, sommarjärnek (eller ilex) och en tallkvist. Och jag lyckades släpa hem såväl mig själv som buketten och Noisetterna.

Mia på Nya Björck Blomsterhandel…

…gjorde en fin adventsbukett till mig.

∼ ♦ ∼

Tvätt och avslappning

Fredagsmiddag med levande ljus, min familj och klassisk musik i högtalarna.

Efter avslutad arbetsdag och arbetsvecka startade jag en maskin tvätt. Medan den jobbade praktiserade jag en avslappningsövning som jag fick mig till livs idag inför kommande äventyr. Jag somnade… Note to self: jag ska införskaffa en yogamatta.

När jag hade hängt tvätten la jag mig på soffan och läste. Jag hinner nog läsa ut boken innan november blir december…

Så blev det middagsdags och du vet jag vad jag alltid äter på fredagskvällarna, kära dagbok. Den här fredagen var inget undantag. Smörgåstårtan kom som vanligt från Korgtassen och jag hyfsade flaskan med riesling. Det blev ett nästan fullt glas.

Nu återstår min andra fredagsrutin för tillfället: att se senaste avsnittet av Förrädarna på TV 4 Play.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Sa jag att jag hatar Black Week/Friday? Terroriserad av såväl mejl och sms slänger jag rubbet. Olästa. Avslutar många… kontakter. Skulle aldrig falla mig in att gå på det här köptricket. Sluta ta efter eländet påhittat av eländet i väst!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.