OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, i Härnösand…

Två stjärnor och antikkunnig på diplomet från Härnösand.
…var jag igår kväll och amatörvärderade grejor med Antikrundan. Jag tyckte att jag gjorde ganska bra ifrån mig, men det blev bara två stjärnor på diplomet och omdömet Antikkunnig. Nåja, jag amatörvärderar inte för att få diplom utan via Duo-appen för att det är roligt och lärorikt. Nästa söndag hänger jag på ner till Huskvarna igen.
Medan jag ägnade mig åt antikviteter passade jag på att låna linnevattnet jag köpte igår göra nytta på underlakanet. Inte vet jag om det blev så mycket slätare, men det kändes lite fräschare sen när jag skulle gå och lägga mig i alla fall. Lite svårt att sova hade jag ändå. Det var väl för att jag skulle upp tidigt.
∼ ♦ ∼
Kryckade upp till jobbet envis och förbannad
Nog vaknade jag som jag skulle klockan 5.45. Jag tog en dusch och bänkade mig vid frukostbordet. Det var väldigt tidigt för frukost, men jag måste ju äta nåt om jag skulle orka ta mig till jobbet.

Tidig måndagsfrukost med Hopptisarna och Skuggriket.

Aprilflod.
Foten kändes rätt bra, nåt den tyvärr inte gör nu i kväll eftersom jag var tvungen att använda den så mycket idag. Morgonduschen behövdes nästan göras om efter att jag kryckat mig upp till jobbet. När jag vaknade i morse var foten så OK att jag nästan inte tog en krycka. Det var tur att jag sen valde att göra det i alla fall, för den behövdes. Egentligen ska jag ju använda båda kryckorna när jag går för att inte snedbelasta så att jag får höftproblem också. Men det hade jag aldrig orkat. Jag stannade på Nybron och tog en bild av floden. Den speglade en del av hur det kändes inuti. Dels var jag glad och stolt att jag kom iväg (och senare även min envishet, att jag tog mig ända fram), men jag var också förbannad och ledsen för att jag behövde tvinga mig till detta när foten inte ska belastas för att läka ordentligt. Idiotiskt att då inte bli sjukskriven.
Ja ja, jag tog mig till jobbet och utanför dörrarna mötte jag Stora A. På skrivbordet möttes jag av L-godis. Fina killar på jobbet.

L-godis väntade på mitt skrivbord.
Men det hjälper inte när foten gör jätteont, vilken den gjorde efter tre kilometers promenad, totalt sett. Jag nästan grinade, men var mest förbannad. Två möten deltog jag i, men sen bad jag chefen om ett kort möte. Hon var väldigt tillmötesgående och det blev bestämt att jag får jobba hemifrån tills foten är OK. Vi ska stämma av veckovis. Det kändes väldigt skönt, det blev en otrolig lättnad. När sen arbetskamraten med U-bilen sa att jag kunde få lift hem började jag nästan grina för att jag blev så tacksam.
∼ ♦ ∼
Mejl och laserbehandling
Förmiddagen ägnade jag mest åt att läsa (mejl) och besvara mejl som kommit de här fyra dagarna jag var sjukskriven. Jag ringde också och avbokade min klipptid som jag hade efter jobbet i morron, för inte går jag halvvägs till jobbet på ond fot om jag distansjobbar. Sen blev det lunch vid skrivbordet.

Skrivbordslunch på jobbet med Skuggriket.
På eftermiddagen hade jag tid hos sjukgymnasten för laserbehandling och dit kunde jag knappt gå på grund av stressfrakturen och foten som bultade av smärta. Men hälsporren tycks läka fint och det är jag väldigt glad för. Jag fick också en stunds laser på frakturen. Hoppas den gör nån nytta. Nästa behandling är på fredag och dit kan jag då ta bilen eftersom jag jobbar hemifrån. Idag blev det ytterligare en promenad, den här gången på 2 x 20 minuter, det vill säga dubbelt så lång tid som det brukar ta. I morse gick jag till jobbet på 40 minuter jämfört med 30 i vanliga fall. Men, som sagt, nu ska jag vara hemma och vila foten så mycket jag bara kan. Jag fick i alla fall se blåsippor IRL idag, så enbart för det var det värt att gå.
Det blev ytterligare en stunds jobb och en eftermiddagsfika innan jag fick lift hem i U-bilen. Jag var hemma klockan 16. Foten gjorde mycket ont och jag fick sätta den i högläge och vila en stund innan jag kunde göra nånting annat.
∼ ♦ ∼
Kvällsgöra

Det blir till att jobba hemifrån från och med i morrn.
Jag kände verkligen en stor lättnad när chefen föreslog distansarbete. I morrn är min plan att jag ska skriva en artikel. Jag fick underlaget när jag var sjukskriven förra veckan. Vidare föreslog jag att vi i min närmaste arbetsgrupp kunde ha ett möte hemma hos mig om jag nu blir hemma och jobbar ett tag…
Så länge jag är hemma och jobbar belastar jag inte foten alls särskilt mycket. När jag kom hem idag visade stegmätarappen på mobilen att jag hade gått 7,5 kilometer – och då fick jag skjuts hem… Sjukgymnasten tyckte ju att tre kilometer var för mycket, så det här får jag väl äta upp i form av en värknatt.
Husse hörde av sig och undrade om Baldur kunde var här på lördag. Det går ju tyvärr inte. Dels ska jag på en födelsedagsmiddag då och dels kan jag inte gå ut med hunden när jag går på kryckor. Så synd, för det hade varit trevligt med hundsällskap.
I kväll är jag som vanligt alldeles allena. Jag bestämde mig för att äta tomatsoppa och nötbröd till middag. Då har jag halva paketet soppa till i morrn.

Nötbröd med kalkonsalami och kaviar till tomatsoppan.
Det finns sen några färdigrätter i frysen som jag kan äta i veckan och både fredag och lördag är det middag på lokal som gäller. Lokal som ligger inom kort kryckavstånd, ska tilläggas.
Men i kväll går jag ingenstans. Det blir läsning och foten upp.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Två personer som inte känner varandra och som inte känner mig, egentligen, har med några dars mellanrum frågat varför jag inte skriver en bok. Ett refuserat manus ligger i en låda. Men nu… Nu är det försent. Allt är försent. Jag kan inte leva om mitt liv. Men tack för att ni tänkte så och för att ni sa/skrev det till mig.
∼ ♦ ∼
Därför får du hålla tillgodo med måndagshögen som är gul den här veckan, enligt @my.loved.books på Instagram. Som vanligt har jag läst alla böckerna i min hög, men har DU läst nån/några???
- Yellowface av Rebecca F. Kuang
- Statsrådets verk av Bo Balderson
- Björnen sover av Emelie Schepp
- Döden tar semester av Carina Burman

Den här veckan är måndagshögen gul.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









