OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om en dansk deckare köpt på svenska bokrean 2026.
Jag fortsätter på den danska väg som Lotten lett mig in på. Årets bokrea (2026) hade många bra priser på Kim Fabers & Janni Pedersens Martin Juncker-serie och jag köpte hela tre av dessa. Nu var det dags att läsa den tredje delen, Blodland, dessutom. Fast givetvis på svenska…
Martin Juncker är tillbaka i tjänst efter en tuff operation. Signe Kristiansen är glad att Martin Juncker är åter, men han är… lite avvaktande. Hon arbetar med ett dråp där en ung nynazist mist livet. Nästan samtidigt hittas en ung kvinna mördad, skändad och lämnad halvnaken i ett buskage. Kläderna ligger prydligt ihopvikta intill, men det finns inga andra spår. Nåt i mordet väcker Martin Junckers minnen av ett tio år gammalt liknande fall. Där hittades aldrig gärningsmannen. Kan det rentav vara samma mördare som härjar igen? Martin Juncker får hand om kvinnomordet, Signe Kristiansen om nynazistmordet. Två skilda fall – som tidigt visar sig ha en koppling.
Boken startar i ett rasande tempo. Eller… egentligen i en sjuksäng. Men Martin Juncker kastas direkt in i verkligheten när han går tillbaka till jobbet. Ingen vet att han är nyopererad. De två fallen skildras realistiskt. Bokens teman är bland annat hedersmord och rasism, numera ständigt existerande i vårt samhälle oavsett land, känns det som, men också övergrepp på kvinnor. Slutet är spännande, fast det finns kvar ett par lösa trådar när jag slår ihop pärmarna.
Författarduon, också ett par i verkligheten, kan sannerligen skriva medryckande. Som läsare kan jag inte avgöra vem som skrivit vilka kapitel. Språket flyter på fint, kapitlen är lagom långa och boken går snabbt att läsa trots att den är på närmare 450 sidor. Däremot reagerar jag på en del uttryck och tänker att översättaren kanske inte helt har lyckats. Det gäller även konstiga val av prepositioner. Men nog om detta, det här är ingen recension, bara ett vanligt inlägg om en spännande kriminalroman.
Toffelomdömet blir högt.




∼ ♦ ∼
De här böckerna ingår i Martin Juncker-serien:
- Vinterland
- Satans sommar
- Blodland (läs inlägget ovan!)
- Skuggriket
- Lögner
Bloggat om Blodland har bland annat Lotten gjort.
Livet är kort.









