Ett vitt vin: Scaranto Garda Bianco DOC 2024


OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett vitt vin.


 

Scaranto Garda Bianco DOC 2024

Friskt och fruktigt, med smak av päron.

I den senaste vinlådan jag nätshoppade hos Vinoteket, vinteroutlet med bäst i test-viner, ingick två flaskor av det italienska vita vinet Scaranto Garda Bianco DOC 2024. Lådan finns kvar att köpa, men vinet är dessvärre slutsålt. Tanken var att ha ett par flaskor vitt på lut till mina smörgåstårtefredagar. Nu öppnade jag redan på tisdagen en av flaskorna till Korgtassens härliga gotländska fisksoppa.

Det här vinet marknadsförs som ett friskt och fruktigt vin från Venetien. Det är gjort på druvan gargagnega, Venetiens ”gamla” druva. Den anses vara ganska anspråkslös, men… Vinet har fått höga *Luca Maroni-poäng. Vinoteket menar att vinet passar till fläskkött, fågel, mager fisk, kryddstark mat, mild och mjuk ost samt som aperitif.


Alkoholhalten ligger på 12,3 procent och sockerhalten är 0,8 gram
per 100 milliliter. Priset för en flaska var när jag köpte det nedsatt från 149 kronor till 109 spänn. Det finns inte att köpa på Systembolaget.

Så här skriver Vinoteket om vinets doft och smak:

”Öppen och uttrycksfull aromatisk profil med tydliga inslag av vita blommor och vit stenfrukt. Smaken är behagligt frisk med en bra och uthållig finish.

Vinet doftade ljuvligt, tyckte jag. Alldeles tydligt kände jag smak av päron och aningen citrus. Smaken låg kvar länge i gommen. Till den smakrika soppan med saffran och vitlök, bland annat, var vinet helt perfekt. Några dar senare tog jag ett glas till smörgåstårta med Skagenröra. Till detta passade vinet inte lika bra, det blev lite intetsägande. Där ger jag Vinoteket rätt att vinet passar bäst till kryddstark mat – soppan är inte pepprigt stark men innehåller ganska mycket vitlök.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

*Luca Maroni är Italiens främsta (?) vinkritiker.


Livet är kort.

Profilbild för Okänd

About Tofflan

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet. Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte.