Tisdagen den 20 januari 2026: Ingen säger till mig att jag ska skärpa mig och bli lite vuxlig


OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, en klen dag idag…

Frukostfil med Hopptisarna och Fadern

Lite illamående vid frukosten, nåt jag försökte häva med fil och Fadern. Hopptisarna är med som vanligt också.

Gårdagskvällen blev som planerad: en del läsning och en del TV. Jag var så trött! Idag mådde jag inte toppen när jag vaknade. Det var väldigt skönt att inte behöva stressa iväg i morse. Magen har varit besvärlig och jag har mått illa. Vänsterbenet gör ont. Jag vill tro att det är muskler och träningsvärk, men jag är inte helt säker. Det är nog bra att kroppen fick vila lite idag igen. Jag slevade i mig min fil, fylld av bär och flingor, och försökte motverka illamåendet med en stunds läsning i Fadern. I morrn kommer boken ut i handeln, för övrigt.

Bitmoji Tofflan working from home

Idag jobbade jag hemifrån.

Distansarbete från hemmet blev bestämt i fredags eftersom jag skulle få hit en veteran som skulle fixa min sovrumspersienn. För mig var det bra att testa också om distansarbete vid andra tillfällen än i slutet av veckan är nåt för mig eller inte. I förra veckan kände jag inte direkt att jag tog slut samtidigt som veckan gjorde det. Däremot var det skönt för onda foten att få slippa promenaderna till och från jobbet i fredags. Det var enda dan jag distansjobbade den veckan. Hur det blir den här veckan har jag inte bestämt mer än just den här dan. Och denna tisdags distansarbete hade inte direkt med hälsan att göra även om det visade sig vara väldigt skönt just idag. Det är en fin möjlighet jag har att kunna arbeta på distans och jag vet att alla inte har den. Men jag vill helst vara på jobbet när jag jobbar.

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn, fortfarande illamående. Jag inledde dan med att läsa och besvara mejl. Ovanligt många hade kommit sen igår. Därefter dök jag ner i det andra skrivuppdraget jag fick igår. Detta avbröts för morgonmöte via Zoom och en kort rast, det vill säga förberedelser inför hantverkarbesöket.

∼ ♦ ∼

Arbete i två rum och lunchpromenad utan lapp

Veteran J arbetar med trasig sovrumspersienn

Veteran-J arbetar med min trasiga persienn.

Arbete pågick i två rum i mitt hem på förmiddagen. Jag satt vid datorn i arbetsrummet, medan Veteran-J grejade med persiennen i mitt sovrum. Det var underligt att ha nån hemma här och höra ljud av en annan människa när jag jobbade. Samtidigt… lite mysigt. Det var en trevlig man som var här, inte påträngande på nåt vis. En timme tog hans jobb, ungefär. Nu har jag två fungerande persienner i sovrumsfönstret. Jag kan verkligen rekommendera Veteranpoolen som löste det här pilliga jobbet snabbt, smidigt och perfekt, som jag ser det. J ordnade till och med snöre åt mig, för det hade jag inte hunnit köpa. Persiennen går nu så lätt att dra upp och ner.

Lunchrast behövde jag mitt på dan som vanligt, men jag mådde fortfarande illa. I samband med lunchen tog jag en friskvårdshalvtimme för att få ett uns ljus och luft den här gråa januaridagen. Men det var verkligen inget skönt promenadväder, det var rånigt! Jag hade att par ärenden som måste utföras på Kvarnen, bland annat på apoteket och Korgtassen. Det var bäst att gå inomhus snabbt igen. Tyvärr hade jag glömt handlingslappen hemma, så det var två saker som inte kom med hem när jag handlade. Men jag kom ihåg både medicin och febertermometer, liksom pant och kolsyrepatron. Kors i taket, eller hur, kära dagbok?! För övrigt provade jag att ta tempen med min nya termometer. Inte för att jag kände mig febrig, bara för att testa. Jag hade 36,1. Och självklart mätte jag i munnen. Vem vill stoppa upp nåt i stjärt eller armhåla??? UFF!

∼ ♦ ∼

Försök till vuxlig matplanering

Först framåt eftermiddagen släppte illamåendet. Det var jag glad för eftersom jag hade köpt hem extra god mat – Korgtassens gotländska fisksoppa och vitlöksbröd. Den är lite matigare än Keldasopporna som jag brukar äta till vardags. Skogssvampsoppan, som inte innehåller så mycket svamp, håller sig i kylen tills i morrn. Jag tog ett glas vitt till fisksoppan i kväll. Scaranto Garda Bianco DOC 2024 var perfekt till. (Det kommer ett separat inlägg om vinet när jag har provat det till nåt mer!)


Det känns bra att mat är fixad framöver.
Till torsdag tänkte jag lite fastare middag, typ pannkakor (finns i frysen), och till fredag hoppas jag att jag får tag i smörgåstårta. Lördagsmiddagen ska jag laga och som tidigare tänkt blir det italiensk kycklingfärssås med pasta. Lite trist att planera så långt och ingående i förväg, men jag känner mig själv och vet att det inte blir nån ordning annars. Om inget finns hemma som jag kan tänka mig att äta blir det gärna ostbågar och öl. Här finns ju inte heller nån som säger till mig att jag ska skärpa mig och bli mer vuxlig vad gäller mat…

I kväll efter maten ska jag läsa. Jag är cirka halvvägs i Fadern nu. Jag har skrivit till Tom och L i London och fått svar från Tom som jag ska läsa. L håller säkert på att jobba skjortan av sig eftersom jag har blivit lovad en middag. I London. Men i morron knatar jag åter iväg till jobbet. Efter arbetsdagen har jag en klipptid. Lite mer normal vardag, så där.

Bitmoji Tofflan loggin off

Nu tar jag kväll.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det är skönt att må bättre, även om jag just idag inte gjorde det. När hjärtat jobbar som det ska orkar kroppen mer. Det stärker mig, gör mig gladare och piggare. Men jag har fortfarande inget att leva för, ingen drivkraft, inga mål. Det kan ingen doktor i hela världen ge mig. Sånt måste jag ordna själv. Och jag vet inte om jag kan det. Tipsa gärna i en kommentar!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Profilbild för Okänd

About Tofflan

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet. Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte.