OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, veckan börjar med måndagar…

Och måndagsmorgnar… de är måndagsmorgnar… Men jag gillar dem rätt mycket. Det handlar om att jag (oftast) går till jobbet. Där får jag understundom göra ”roliga saker” och träffa trevliga människor. Efter en helg, och kanske ytterligare nån dags distansarbete som förra veckan, har jag knappt pratat med nån. Jo det blev väl en till två meningar per dag när jag var och handlade – jag vill ju inte vara otrevlig.

Det var tillfälligt ljus på stora parkeringen.

Den här måndagsmorgonen var otroligt mörk. Skälet till det är att det har varit plusgrader och mycket av snön har smält undan. Snöröjningen har för min del varit exemplarisk hittills. Och eftersom jag var uppe med tuppen och satt vid frukostbordet före 6.30 och läste Fadern blev jag inte nämnvärt störd av vare sig oljud eller starkt ljussken på stora parkeringen. Det var en plogbil som röjde bort en del restsnö så att bilarna får mer utrymme att parkera. För ja. Det råder stor brist på parkeringsplatser i anslutning till Uppsala centrum. Cykelbanor finns det dock massor av. Synd bara att cyklisterna och elsparkcyklisterna inte alltid nyttjar dessa utan använder trottoarer och gångbanor…

Mörk måndagsfrukost med Hopptisarna och Fadern.

∼ ♦ ∼

 Smutssnö och jobbplanering

Snöfritt på trottoaren, men smutsig snövall intill.

I morse var det två plusgrader. Detta och att det var barmark innebar att jag kunde ha en lättare jacka och gympadojor i stället för dunjacka och vinterboots. Jag tog även reflexer idag eftersom jag var mörkklädd. På sina håll fanns isfläckar, men jag hade inga problem med nån halka. Trots snövallar här och var fanns inget som störde min framfart. Kort sagt blev det en behaglig promenad.

På jobbet var jag ensam nästan en timme innan folk ramlade in. Nej, det är inte många morgonpigga på min arbetsplats. Arbetsdagen omfattade ett par möten och både planering av sedvanligt och extra skrivjobb, med ganska vanlig skrivbordslunch däremellan. Skrivjobben innebär intervjuer med två spännande personer som jobbar med väldigt olika saker, men inom universitetet. Det blir inga personporträtt utan fokus på ett par viktiga uppgifter de arbetar med. Min planering innebär att jag gör research, tänker ut vinkling och frågor, bokar intervjuer och fotografering. Bara så du fattar, kära dagbok, att det ibland inte bara är att dra på. Jag lyckades boka en intervju och skicka iväg en fotoförfrågan också. Nu återstår att formulera frågor.

En ganska vanlig skrivbordslunch på jobbet, idag förgylld med sällskapet av Fadern.

∼ ♦ ∼

Hemmakväll och upptrappat

Den här trappan har jag gått i några gånger idag.

Att det blev en hemmakväll är väl ingen överraskning? Men först fick jag lite mer eftermiddag hemma eftersom jag tackade ja till lift hem. Underbart skönt, för hur det än är känner jag av vänsterfoten. Under dan kände jag också av ett antal andra kroppsdelar, muskler, som är ovana vid att jag rör på mig.

I förra veckan var det flera dar när jag gick runt 11 500 steg. Eftersom jag visste att jag skulle få åka bil hem idag gick jag i stället i trappor. Det blev tio våningar! Ja ja, det kanske inte är så märkvärdigt för dig, kära dagbok, men för mig är det det. Så fantastiskt att jag orkar. Dessutom gick jag ner och upp med sopor när jag kom hem. Det var nåt som inte precis doftade nyponros, jag var bara tvungen att gå och slänga. Då blev det att jag hade gått 13 våningar.

Även huvudkaraktären Gabriel i boken jag läser går i trappor. (Citat ur Monica Rehns bok Fadern)

Jag läser gärna om kvällarna eller ser på TV.

Med lite mer kväll fick jag också mer tid till att både läsa och kolla en stund på TV. På TV ser jag på Agatha Christie – Klockan K. Den går på måndagar, men finns också på TV4 Play och jag kan därmed titta när jag vill. Sen kollar jag gärna på Sanningen på TV4 på onsdagar. Den finns bara på TV4 Plus, så då gäller det att jag inte missar. Fast om jag missar… Vem bryr sig? Det är en stunds avkoppling, bara, att glo på TV.

Men så ska det ju fixas nåt ätbart på kvällen också och det är som bekant inte min starka sida. Det fick bli skogssvampsoppa och mackor idag. Då kan jag äta resten av soppan i morrn kväll efter att ha jobbat hemifrån under dan. Soppan ser inte skitkul ut, men smakade extra bra i kväll, för nu kryper temperaturen neråt igen.

Skogssvampsoppa och mackor med Hopptisarna och Fadern.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn ska jag jobba hemifrån. Det blir perfekt att få hantverkare på besök då, en veteran som förhoppningsvis ser till att båda persiennerna i sovrummet fungerar, inte bara en.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.