OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, en ENORM pigghet …

Vem känner så när en ska börja jobba efter en månads frånvaro??? För oj, nån bra nattsömn blev det inte. Flera uppvaknanden med rädsla att försova mig. Och sen upp och äta frukost med Hopptisarna och läsa Sly – mitt i natten. Men det funkade! Jag var snabb i badrummet, till och med. Därmed inte sagt att denna enorma pigghet håller i sig.

Frukost med Hopptisarna och Sly mitt i natten.

Vinterpromenad upp till jobbet.

Jag halkade iväg upp till jobbet på snöiga trottoarer. Vissa ställen var snorhala. På alltför många trottoarer varnades det för snöras och istappar från taken. Men maj gadd, en kan ju inte gå på gatorna hur som helst. Det blir ett äventyr framöver när mildgraderna kommer. Idag var det runt en fem, sex minusgrader och ingen vind. Promenaden upp till jobbet var på det sättet enbart skön. Jag frös inte ett dugg i min dunjacka med tjock, gosig tröja under.

Hur det gick att gå? Tackar som frågar (ingen)! Det var stor skillnad mot för en månad sen. Visst blev jag andfådd i Carolinabacken, men inte såtillvida pass att jag trodde att jag skulle dö som sist. På jobbet har jag gått i trappor, både nerför och uppför. Trapporna på jobbet är jävligare än de hemma trots att de är lika många. Och visst fasen blev jag andfådd. Men… jag avled inte. Nu ska ingen tro att jag springer i några trappor eller när jag promenerar. Det gör jag inte. Jag går ganska långsamt, inte bara för att det är halt, utan för att jag har dålig kondis och är rädd för att inte orka. Men… jag klarar det!

∼ ♦ ∼

Första arbetsdagen på fyra veckor

Och så har jag jobbat också… Och fikat – i sällskap.

Och så har jag jobbat också. Även det har gått bra, trots att det var ovant. Jag var nästan lite osäker på vad jag skulle göra… I vart fall jobbade jag en stund i vårt webbpubliceringsverktyg, gick igenom och besvarade mejl samt hade tre möten: ett via Zoom, ett med närmaste arbetsgruppen och ett min enhetschef. Alla möten avlöpte bra. Det som är sagt nu är att jag vill vara mer/oftare på jobbet, men att jag tar det försiktigt till att börja med. Och visst får jag jobba två dar i veckan på distans som ”alla andra” på jobbet, men det behöver kanske inte alltid vara torsdag och fredag. Vi får se. Hur jag gör den här veckan, till exempel, är inte bestämt än. Jag känner efter, helt enkelt. Jag har fikat också. I sällskap. Utan att bli astrött och -störd på höga röster. Du skulle bara veta, kära dagbok, hur underbar den känslan var. Jag inte bara stod ut, jag gillade det. Jag klarar det! Men när jag blev erbjuden bilskjuts hem tackade jag inte nej. Så skönt efter första arbetsdagen på länge!

Nånting som blev nästan som vanligt var i alla fall jobblunchen. Den intog jag vid skrivbordet medan jag läste. Men i stället för varm choklad i muggarna blev det världsaäckligt kaffe. Chokladen var slut i maskinen! I morrn har Stora A och jag bestämt att vi ska luncha tillsammans på lokal.

Skrivbordslunch på jobbet med macka, ägg och kaffe. Sly var bonusen!

∼ ♦ ∼

Hemmakväll

Det var nästan inte helmörkt när jag kom hem, men det snöade lite lätt. Eftersom jag fick skjuts var jag inte särskilt trött, så det första jag gjorde när jag hade hoppat ur ytterkläderna var att ta reda på gårdagens rena och torra tvätt. En del la jag i skåp och lådor, men strykhögen har nu blivit rätt ansenlig. Jag får nog ta tag i den. Nån gång. Snart.

Redan i morse hade jag fått ett brunt paket i tidningshållaren utanför lägenhetsdörren, men det var inte förrän jag kom hem i eftermiddags som jag kunde slita upp det och kolla vad som låg inuti. Det var Florence Wetzels bok Holy Denver: A Novel of Shame and Redemption som jag har fått för recension. Perfekt, för jag behöver läsa nånting på engelska snart, det var ett tag sen. Nu ligger alltså två böcker i min recenserahög och ytterligare en (?) ska levereras på onsdag, fick jag sms om. Undras vilken bok det kan vara…

Ett brunt paket satt i tidningshållaren i morse…

I paketet låg Florence Wetzels bok Holy Denver.

Jag satt en stund vid datorn och skrev det här innan det var dags att fixa middag. Nej, jag behövde inte vila efter jobbet. Hungrig var jag när jag kom hem, men nåt skojsligt till middag annat än Thaisoppa och mackor kunde jag inte trolla fram. Det fick duga. En soppa med lite sting är extra gott när det är kyligt ute.

Thaisoppa med lite sting samt mackor ihop med Hopptisarna och Sly.

Och i afton tror jag inte att jag stryker utan läser och kanske ser nåt på TV.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det har varit en mycket bra dag. Tänk att det har gått så bra att jobba. Jag klarar det!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.