Torsdagen den 13 november 2025: Busväder ute, men mysigt inne


OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Busväder var ordet, kära dagbok!

Regn på vardagsrumsfönstret och mörk himmel

Onsdagkvällen var mysig – inomhus.

Usch vilken busväder det var igår kväll! Samtidigt var det både skönt och mysigt att kura inomhus med tända ljus och en läslampa över min deckare på gång, Strandsittaren. Mörkret gör ju att jag måste tända lampor för att till exempel kunna läsa. Det är inte ljust många timmar per dag. Men det gör mig inget – så länge jag får vara inomhus och ha det gott. Jag är också mycket nöjd med min regnponcho som faktiskt höll mig helt torr. Tyvärr gick den sönder lite när jag skulle kränga mig ur den. (Jag lagade med silvertejp idag.) Min arbetskamrat Å var snäll och hjälpte mig på med den innan jag gick från jobbet. Jag ville ju att den skulle täcka min ryggsäck i vilken jag hade jobbdatorn. Nu ska jag visserligen få en ny jobbdator snart, min gamla börjar bli utsliten, men den jag har nu ska hålla till dess. Om den skulle bli dränkt av regnvatten vore i detta läge… mindre bra…

Muminmuggar Mårran o Knyttet plus Skruttet

Mårran är hon på den bakre Muminmuggen.

När jag stod i hissen hemma och speglade mig (det gör väl alla i en hiss med speglar?) insåg jag att jag var väldigt lik Mårran… Kände mig också som Mårran hela dan igår. (Nej, ingen bild på mig!) Det är inte enkelt att jobba i öppet kontorslanskap när en behöver tystnad för att kunna arbeta. Fast ”alla andra” verkar tycka att det är lätt… Som gjort för… en clash… vilket det nästan blev genom enhetsmötets grupparbete. Kanske min chef inte tänkte på det. Eller så ville chefen uppnå nåt. Bara det att nu är det två veckor till nästa möte. Det hinner hända mycket då – och kanske en del väsentligt glöms bort också.

Nåja, nu behöver jag inte fundera mer på eller älta detta, för idag och i morrn gällde/gäller distansarbete. Värre blir det nästa vecka…

∼ ♦ ∼

Spännande grannar, en blomma och marscherande sopberg

Torsdag och vaknade astrött. Det kan ha berott på att jag hade jobbig kramp i högerbenet i natt eller att jag drömde en intressant dröm om spännande grannar (inte de grannar som jag har). Väldigt skönt var det att kunna börja dan långsamt med frukost och en stunds läsning.

Torsdagsfrukost med Hopptisarna fil Strandsittaren o tänt ljus

Torsdagsfrukost med tänd kökslampa så att jag kunde läsa.

 

En vit blomma på novemberkaktus

EN vit blomma på novemberkaktusen i ampeln i vardagsrummet…

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn. Drog i några trådar och HEPP! så har jag ett nytt, spännande uppdrag på gång, en intervju med/ ett personporträtt/av en tillträdande chef. Fotograf lyckades jag också boka, allt detta före dagens första möte… Vilken skillnad det blir när jag jobbar hemifrån. Jag har mer ork direkt, blir inte slutkörd innan arbetsdan ens har börjat. Min ena novemberkaktus får illustrera detta. Den har inte heller samma ork som tidigare, men en vit blomma har spruckit ut i kaktusen i ampeln i vardagsrumsfönstret. Precis som jag har den tvångsflyttat några gånger. Ska den trivas här???

Dan flöt på bra. Jag fick gjort det jag skulle – och mer! – plus att jag tog mikropauser med dammvippan. Det är ett perfekt sätt att undvika att stelna till i ryggen. Jag tog också tag i ett mindre sopberg som jag förflyttade från mitt hem till soprummet. Eller… det var nästan så att sopberget marscherade ut av sig självt…

Sopberg på väg in i hissen

Ett sopberg på väg in i hissen…

∼ ♦ ∼

Friskvård och sprit till ytterligare en ensam jul

Lunch med smörgås och ägg petade jag i mig mitt på dan. Därefter skuttade (nåja…) jag ut på en promenad bort till Korgtassen. Det var inte mycket som behövde fyllas på, men middagsmat saknades och så skulle jag hämta julspriten. Till torsdagsmiddag köpte jag fisksoppa. Kanske tidigt med spriten, men då vet jag att jag får snaps till julsillen i alla fall. (Julmat och -dryck är det enda som är bra med julen. Jag ser fram emot – NOT! – ytterligare en ensam jul. Hur kul är det, tror du, kära dagbok? Nåja, sprit hjälper. Lite grann.) Lunchrasten räckte till att handla också, men jag skrev ändå upp 3o minuters friskvård eftersom jag var ute och spatserade lite till, det trista vädret till trots. Det regnade just då, men inte så hårt.

∼ ♦ ∼

God soppa med dolda nyttigheter

Eftermiddagen passerade. Jag var trött som fan, men gjorde det jag hade planerat. Så skönt när det funkar på alla sätt och vis. Nu har jag bara två möten och en transkribering kvar att göra i morrn och den här veckan, i princip. Sen kan jag ta helg.

Jag loggade ut strax efter klockan 16 och la mig då på soffan. Somnade och sov en halvtimme, läste lite och så fixade jag middag. Den gotländska fisksoppan från Korgtassen värmde jag i micron och serverade med rostat bröd och cheddarost till. Ett glas riesling unnade jag mig också. Soppan var full av nyttigheter, inte bara fisk utan även morötter. Smaken av dessa var dock väl dold av bland annat vitlök. Och det uppskattar jag.

Gotländsk fisksoppa från Korgtassen Hopptisarna Strandsittaren ett glas riesling

Korgtassens gotländska fisksoppa är full av nyttigheter och ändå väldigt god.


I kväll händer ingenting.
Eller jag ska fortsätta vila min onda fot och läsa. Temperaturen utomhus har sjunkit rejält och även i kväll är det rätt mysigt att bara vara inne.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Idag är det Smörgåstårtans dag! Jag har givetvis köpt en bit, men sparar den till i morrn. För det är min tradition, smörgåstårta och riesling på fredagar, just nu också Förrädarna.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Profilbild för Okänd

About Tofflan

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet. Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte.