OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Baldur hänger med mig på lördag.

Dålig natt, dessvärre. Eller… svårt att somna. Jag tog väl kvällsfika försent. Men upp kom jag i morse. Jag har en innehållsrik vecka framför mig, både jobbmässigt och privat, vilket jag konstaterade igår. Hoppas att fredagen räcker att vila mig på inför pojkbesöket på lördag. Ja, Baldur är ju väldigt mycket en pojke fortfarande. I människotid är han närmare sju månader. Omräknat i hundår är han tio till tolv år. En pojke, med andra ord. Nåja, jag ser fram emot sällskap. Han är så go och fin och det gick så bra sist tyckte vi alla tre. Han ville nästan inte följa med Husse ut till bilen igen igår när de kom för att hämta klockan…

Min måndagsfrukost blev emellertid som vanligt ensam. Eller ensam och ensam… Jag har ju sällskap av mina trägubbar och min bok på gång. Lita inte på någon är ett riktigt fynd, kan jag meddela. Över 400 sidor, men spännande hela tiden.

Måndagsfrukost med min familj, det vill säga mina trägubbar och min bok på gång.

Ovanligt ljus novembermorgon.

Jag var förstås tvungen att avbryta för att gå till jobbet. I morse tyckte jag att det ljusnade tidigt. På Trädgårdsgatan stannade jag för att hämta andan och ta en bild. Då var novemberhimlen ljusblå. Sen mulnade det på igen, förstås. Det var förvånansvärt varmt. Ändå svepte jag om mig mammas orange sjal. Den är så mycket höst för mig – och så mycket mamma. Annars är det ju Fars dag på söndag. Men det enda jag har kvar efter pappa är en kliande ullhalsduk. Den får vara tills vidare. Som vanligt kommer mycket reklam till mejlboxen om att jag ska köpa än det ena, än det andra till far. Jävligt tanklös reklam, om du frågar mig. Alla har inte nån far. Att jag inte har nån pappa är kanske inte så konstigt. Min pappa skulle ha fyllt 98 i oktober om han hade fått leva. Så gammal blir inte alla. Men det finns ju yngre som inte har fäder av andra skäl. Och så finns det folk som har fäder som på ren svenska är idioter och därmed inte fäder på nåt bra sätt. Detta fördjupar jag mig inte i mer nu.

Arbetsdagen bestod av två möten på förmiddagen, lunch och en intervju direkt efter lunch. Det blev en stunds paus innan fotografering till intervjun. Artikeln ska jag skriva, men troligen inte förrän på torsdag när jag sitter hemma. Vi får se hur det går med ljud och sånt de kommande dagarna på jobbet.

Skrivbordslunch med en stunds läsning.

Asså jag fattar om du tycker att mina bilder är ganska lika från dag till dag. Men sånt är mitt liv. Det händer inte mycket. På jobbet vill jag inte fota vare sig människor eller det jag jobbar med – av olika skäl. Däremot bjussar jag på en idolbild av min nya arbetskamrat, Uno Myggan. Och nej. Han kommer inte från Filmstaden (hopppas jag…).

Uno Myggan, ny på jobbet.

∼ ♦ ∼

Det mörknade när jag gick hem och medan jag vilade på soffan blev det kolsvart utanför. Idag hade jag ingen lust att äta soppa och mackor till middag. Jag kollade om sprejgrädden levde (den gick ut för ett tag sen, en månad, faktiskt). Den levde. Därför micrade jag pannkakor och åt med orange hjortronsylt och grädde till. Mums! Och OBS! Jag lekte bara lite med maten och gjorde endast en pannkaksgubbe.

Pannkaksmåndag med Hopptisarna och Lita inte på någon.

Jag lekte bara lite med maten. Det blev bara en gubbe.

I kväll är jag trött, så det blir soffläge och litteratur. Fyra arbetsdagar kvar den här veckan och sen kommer Puddingen!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… måndagshögen på Instagram är gul den här veckan. 

Jag har givetvis läst alla böcker i högen, men har du??? (Länkarna går till de böcker jag har skrivit om.)

• The art of detection av Laurie R King
• Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker
• Relatively Norma av Anna Livia
• Detektiv Tillman: Glaselefanten av Camilla Lagerqvist
• Det sista han sa av Laura Dave
• Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
• Skuggspelet av Anna Bågstam
• De drabbade av Karin Wahlberg

Gul måndagshög på Instagram den här veckan.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.