OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Hjärtfrekvensen var oregelbunden och hög igår igen.

Jag brukar inte göra det, för då blir det ”en grej”, men… Igår kollade jag min hjärtfrekvens. Det gav bevis för att jag verkligen mådde dåligt igår. Alldeles för hög puls och arytmi. Nä, jag mådde inte alls bra och idag var det skönt att sitta hemma och jobba och inte stressa iväg. Det har varit hyfsat lugnt på jobbet den här veckan, men på en arbetsplats händer det alltid saker. Bra och dåliga. Saker som orsakar stress. Bra och dålig stress. Att en arbetskamrat blev uppsagd hör till de dåliga. Det är astufft på arbetsmarknaden nu och där arbetskamraten bor är det svårt att få jobb. Det förekom andra dåliga saker också, men den här var veckans sämsta. Det var inte jag personligen som drabbades mer än att jag förlorar en arbetskamrat. Men det är bara förskräckligt.

Bland de bra sakerna på jobbet var intervjun jag gjorde i måndags. Jag gillar egentligen människor, även om jag säger att jag inte är nån människomänniska. Jag gillar att komma nära, att få input.

Men igår kväll fick jag ta det lugnt och ägna mig åt litteraturen. Den kan i och för sig vara nog så spännande. Det blev bokbyte från en kylig spänningsroman jag fick för recension till en thriller om en kräftskiva ute i skärgården.

Det får vara lagom spänning i mitt liv.

Det blev bokbyte igår från en kylig spänningsroman till en thriller om en kräftskiva.

∼ ♦ ∼

I morse såg jag på Instagram nån som beklagade sig över det här med sommartid. Jag håller fullständigt med, det hela är bara idiotiskt och ställer till det. Nu har vi normaltid igen och ”fick tillbaka” en timme. Det är bra. Vi ska ha normaltid jämt, tycker jag. Och kom inte att säg nåt om ljuset – det är fan mörkt både på kvällarna…

Kvällsfika igår med tända ljus i mörkret.

…och på morgnarna.

Tända ljus till Kräftskivan vid frukosten i morse.

Nej. Föreställ dig inte mig krälandes på badrumsgolvet.

I vart fall var det som sagt skönt att slippa stressa iväg till jobbet i morse. Jag hann leka rörmokare, till och med, för avloppsröret från badkaret hade lossnat och det blev… ”lite blött” på badrumsgolvet. Föreställ dig mig, utan en tråd på kroppen, krälandes på badrumsgolvet med en arm under badkaret för att försöka fästa skiten… Eller nej.  Föreställ dig inte. Det kanske blir dålig stress för dig. Och mardrömmar…

Idag jobbade jag heldag, i morrn har vi halvdag. Som vanligt hade vi möte i morse. Resten av dan jobbade jag bland annat med min kommande artikel om en ledarskapsutbildning och en intervju som jag ska ha på måndag. Dagens mikropauser bestod av att vika gårdagens rena och torra tvätt, bädda och diska. Ryggen har varit hyfsad.

Det hade regnat i natt och det regnade hela dan idag, men jag pep ändå ut på lunchen för att handla och för att komma hemifrån en stund. Först åt jag en lätt lunch med kokt ägg och perfekt rostat bröd. Handlingen fick nästan plats i ryggsäcken. Jag var utrustad med såväl regnkappa som paraply. Lite överkurs, för det regnade inte så hårt. Handlade hem lite till helgen, godis till mig och godis till Baldur till nästa gång vi ses. Smörgåstårta till fredagskvällen, förstås. På lördag tänkte jag laga en kalkonmiddag.

Hemmalunch med perfekt rostat bröd, ägg, Hopptisarna och Kräftskivan.

Godis till mig, godis till Baldur och lite annat till helgen.

Under eftermiddagen var jag mycket trött och fick tacka nej till ett möte. Jag försökte ändå jobba med det jag hade tänkt och det gick bra även om jag vilade emellanåt.

∼ ♦ ∼

I afton orkade jag inte laga nån mat utan luftade ett corvinavin och dukade fram en ostbricka. Jag borde väl inte dricka vin just nu med tanke på hjärtat, men det skiter jag i. Det är nu jag lever. Och jag behöver lite ljus i mörkret.

Kvällens vin.

Det blev ostbricka och corvinavin till Kräftskivan – och torsdagsmiddag.

∼ ♦ ∼

Två ljus till allhelgona på graven i Norrköping.

Det blir lite av en långhelg nu med fyra timmars arbetstidsförkortning i morrn, men jag ska som vanligt inget annat göra än att äta och dricka gott och läsa, glo på nån serie på TV. Jag tror knappast att jag tar mig till nån kyrkogård i morrn för att se på ljuständning. Till mina gravar tar jag mig inte heller (2 x 30 mil), utan jag använder som vanligt Fonus utmärkta ljuständningstjänst. De tänder ljus och skickar sen bilder per sms. På så vis kan jag känna mig nära mina kära. Från graven i Norrköping kom två bilder redan idag, för där önskade jag två ljus – ett för farfar Mansfield och farmor Nadja och ett för farmors systrar Ljuba och Vera. På en bild var det två ljus, så den ligger här intill.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.