OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Igår kväll fick jag veta att universitetsförvaltningen får besök på måndag av bland andra en bekant till mig. Jag hoppas att vi hittar ett tillfälle att ses. Trots att vi träffas då och då i andra sammanhang blir det lite speciellt när det handlar om arbetet.

Om gårdagskvällen finns inte mer att säga än att jag kollade på Vem bor här?, gissade och hade ett (1) rätt… Kul ändå, för programmet var från Uppsala.

∼ ♦ ∼

Jag var som sagt astrött igår och när jag vaknade i morse kände jag en kyla i bröstkorgen och antydan till hosta. Vi får se om det var nåt tillfälligt eller om det rentav är en liten förkylning på gång. Det är ju trots allt ett och ett halvt år sen sist. Vidare har jag mer ont i vänsterhälen och fortfarande ont i höger hand. Jag sov med mina hårda handledsstöd i natt och det onda har släppt lite grann på ovansidan av handen. Nu är det tummen som är värst. Det gör det svårt att skriva och hantera datormusen plus att jag har svårt att greppa saker med högerhanden utan att tappa dem. Det innebär att jag får tänka mig för ordentligt innan jag lyfter varma saker såsom en mugg med kaffe… Allt gick emellertid bra vid frukostbordet i morse. Jag spillde inte alls. Men jag blev tvungen att tända kökslampan, för som synes var morgonen väldigt mörk. De levande ljusen räckte inte för att läsa I’ll be you, fast de fick vara tända ändå för mysighetens skull.

Lite för mörkt för att läsa vid levande ljus.

Det är höst och naturens färger slår om till gult och rött.

Det var mulet idag, men ganska varmt när jag gick till jobbet, nästan tio grader. Jag packade ändå på mig både tröja och jacka och en gammal snusnäsduk. Det är lite för tidigt för min fina julklappshalsduk och handskar behövde jag inte idag.

Men det är verkligen höst ute. Naturens färger börjar slå om från grönt, via gult till rött – eller tvärtom. Det är så vackert. Jag önskar att jag hade ork att vara utomhus och fota, men jag orkade inte ens besöka höstmarknaden som var igår och idag på Vaksala torg, fem minuter från mitt hem. Ja ja, så är det när en har ett hjärta som inte vill vara med. Anna hörde av sig per sms på seneftermiddagen om marknaden, men bara för att meddela att hon inte skulle dit. Jag hade inte tänkt ens att hon ville gå dit med mig i år. Vi jobbar väldigt olika tider och jag har noll koll på hennes. Sen tänker jag att hon umgås med sin familj när hon inte jobbar och dit hör inte jag.

Hela dan har jag känt mig hängig. Det hjälpte inte ens med skrivbordslunch och en stunds läsning.

Fantasifull och variationsrik skrivbordslunch. Men boken tog en spännande vändning!

En annan nyans höstfärger, men också den i Uppsala.

Arbetsdagen var ganska lugn för min del, trots att det idag var universitetets födelsedag. Eller årshögtid, som dan numera kallas. Allt annat än lugnt firande blir det om två år när det är 550-årsjubileum. Eller vi och vi… de som jobbar och lever här då, förstås. Inte säkert att jag är med.

Jag ägnade mig mest åt att skriva och korrläsa idag. Det var bara ett möte, kors i taket. På eftermiddagen fick jag min artikel i retur efter att den intervjuade hade fakta- och citatgranskat texten. Jag fixade vissa mindre korrigeringar och skickade en förfrågan om översättning. Och sen var det i princip dags att gå hem genom ett mulet, lite blåsigt, men höstfärgat Uppsala.

Jag fick lägga mig på soffan direkt när jag kom hem och försöka vila, men när jag låg ner hade jag svårt att andas, så det var lika bra att sätta sig vid datorn och skriva det här. Det hade varit toppen med en fungerande reclinerfåtölj nu, men det har jag inte. Dessutom får jag konstiga samtal precis när jag försöker vila. Numren är inte registrerade, vilket gör att jag blockar alla som jag inte känner igen. Jobbigt i mitt läge eftersom jag väntar på en operationstid.

∼ ♦ ∼

I kväll orkade jag inte ställa mig vid spisen. Det fick bli micrad skogssvampsoppa och mackor och det blev så bra så. Hoppas den gav mig energi nog att strutta runt i hemmet och vattna krukväxterna. Att åka ner med sopor är inte att tänka på trots att det luktar saatana under diskbänken. Det ska bli intressant att se om jag kommer iväg till jobbet i morrn…

Skogssvampsoppa och mackor med Hopptisarna och I’ll be there blev det till middag i kväll.

Jag fick ett mejl från Tom i England i kväll. Han skriver om sina barnbarn och barnbarnsbarn till mig som inte har nån familj och som definitivt inte är nån barnmänniska. Ändå blev jag glad för hans mejl och jag ska skriva några rader till svar. Han är inte min familj, men han är en av få levande släktingar på min pappas sida.

Sen ska jag försöka sittligga och läsa alternativt bara försöka sova.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… jag har bett Fonus att tända ljus på mina gravar till allhelgona. Det blir totalt fyra ljus på två kyrkogårdar i Östergötland. Vilken otroligt fin tjänst, Fonus. Tusen tack!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.