OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Fredagsmiddag som förr i tiden, här framför Tyst vittne-vinjetten.

Inte gjorde jag nåt speciellt kul igår på min sista sommarsemesterdag. Det var skönt att bara vara. Några ärenden gjorde jag på dan och efter det var jag hemma. Kvällen tillbringade jag i fåtöljen framför TV:n. Jag skulle ju se senaste avsnittet av Tyst vittne, men fastnade först för två gamla avsnitt av Lynley på Kanal 11. (Extra info: skådespelaren som ursprungligen spelade Thomas ”Tommy” Lynley heter Nathaniel Parker och är en knapp månad yngre än jag, bara. Kolla in hans webbplats, den är riktigt fin!) Sen blev det Tyst vittne – och till det den middag jag i ett tidigare liv intog på fredagar: ostbågar och öl. Det var så gott! Notera att jag innan dess också tuggat i mig tre rader mjölkchoklad. Inte underligt att jag går upp i vikt… Samtidigt… det var lite av ett undantag, för så här mycket brukar jag vanligen inte äta en kväll.

Skyller på månen, för den var så där rund och ostgul igen igår. Och ja. Bilden blev lika dålig som sist.

Rund och ostgul måne igår kväll igen.

∼ ♦ ∼

Lördagsmorgonsyssla.

Halv sju vaknade jag i morse. Rätt typat min näst sista lediga dag. Men jag klev upp, tog strax morgonmedicinen och kröp ner i bingen igen en stund. Somna om kunde jag förstås inte, så jag fixade kaffe och läste. När jag började läsa i morse hade jag ungefär 120 sidor kvar i Skaparen. Inte mycket… 

Klockan nio stod jag i duschen och en halvtimme senare satt jag vid frukostbordet och läste lite till. På dagens agenda stod att hjälpa Anna med skjuts igen – jag frågade om hon behövde hjälp och hon tackade ja – samt ett besök hos Tisslingarna. De verkar inte må så bra nån av dem just nu och det är tråkigt, tycker jag. Men det har varit många förändringar för dem, många flyttar, till exempel, under deras snart tioåriga liv. Och jag, Mammisen, saknar dem varje dag, även om jag inte saknar deras hår, kattsand, bajs och spyor. De var så länge min familj, mina bäbisar. Framför allt under pandemin var jag ju hemma hela tiden med dem och jobbade. Men sen flyttade de med Anna, för de var ju hennes katter. Jag var bara The spare…

Lördagsfrukost med Hopptisarna och mer läsning.

Under förmiddagen läste jag ut boken om författaren med skrivkramp. Bokbytet gick till en bok jag köpte second hand bara häromdan. Märkligt nog handlar båda böckerna om kvinnliga studenter som mördas – dock inte här i Uppsala!

Bokbyte från en bok om en författare med skrivkramp och mördade kvinnliga studenter till en bok om… mördade kvinnliga studenter.

∼ ♦ ∼

På eftermiddagen åkte jag och hämtade Anna. Tyvärr gick det som hon skulle ha tag i till katterna inte att få tag i, så vi hamnade på Coop i Boländerna. Jag var så sugen på skaldjur och köpte en Boländsk tapasbricka, räkor, en havskräfta och aioli över disk där. På tapasbrickan fanns två sorters lax – vanlig gravad och sojagravad, laxpaté, ostpaj samt två röror, en med räkor och en med kräftor. Havskräftan och lite räkor samst aioli och bröd köpte jag till så att jag säkert skulle bli mätt. Bara det att Anna köpte med go-fika och så åkte vi hem till henne för kattgos – och go-fika. Det skulle ta timmar innan jag blev hungrig igen, men smarrigt var det med både kanelbulle och cookie.

Skaldjur och Kick till kvällen…

…men först go-fika hos Anna.

Det blev förstås kattgos också. Citrus var fortfarande lite off efter veterinärbesöket i torsdags och ville bara ha två kattgodisar av mig. Lucier får inte äta såna godisar och tiggde inte heller. Båda kissarna fick gos och kli under haka och på huvudet. Så söta att Mammisens taskiga hjärta nästan lagades. Jag blev nog kvar lite för länge hos Anna, hon ska ut och resa på måndag, men samtidigt kändes det bra att sitta och småprata.

Cittis är fortfarande lite off…

…efter torsdagens veterinärbesök.

Lucen-Busen tittade fram ur en låda i hallen.

Där trivs han!

När jag åkte hem till mig såg det ut som om det skulle blir regn, men när jag kom hem blev det soligt igen. Vädret!

Fikabrödet sjönk så småningom undan för att ersättas av skaldjuren och den Boländska tapasbrickan med tillbehör. Till maten tog jag ett glas pinot grigio. Jag hade ursprungligen tänkt ett glas rött och en ostbit senare, men det är tveksamt. Bröd till åt jag ett halvt, det blev överkurs. Annars åt jag upp nästan allt utom rörorna och en liten bit ostpaj. Och nu ska jag hasta ut med skalen innan det börjar lukta illa.

Uppdukat med skaldjurstapas.

Första portionen Boländsk tapas…

…och så havskräfta och räkor på det.

I kväll lovade jag att återkomma på chatten till min nyaste kompis och i morrn till mammakusinen M. Sen blir det läsning, förstås. Anna tipsade om en sevärd serie på SvT Play, Brottsplats Bradford, som jag kanske börjar titta på.

∼ ♦ ∼

I morrn är det sista lediga dan på den här långledigheten. Den dan ska jag nyttja väl. Jag känner tyvärr av ryggen, så jag måste ta en promenad i alla fall. Men annars tar jag det nog bara lugnt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.