OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Det finns inget att berätta om lördagskvällen mer än att jag drack ett vin från den senaste leveransen (mer om vad jag tyckte om det kommer i ett separat inlägg i morrn!) och såg på TV. Sista avsnittet av Saknad, aldrig glömd var bra, men inte överraskande. Jag hade gissat hyfsat rätt hur det låg till.
∼ ♦ ∼
Saint Paulia nummer två har en massa knoppar på väg att blomma.
I morse vaknade jag håglös igen. Jag vet att det inte är bra för mig att isolera mig, men vem ska jag prata med när ingen finns att tillgå? Kanske är det därför mina krukväxter trivs så bra här, för dem pratar jag med. Några hörbara svar får jag inte, fast knoppar och blommor kan väl sägas vara synliga svar?
Det är som om jag inte vill vakna mer. Jag vill bara somna in. Det går inte att komma ifrån, jag har inget att leva för. I tanken kan jag vilja göra saker, i verkliga livet orkar jag noll och intet. Senaste krämpan är ont i ett skulderblad. Jag har väl legat till sängs – eller i soffan – för mycket.
Vissa dar är mitt liv rätt OK. Jag hör min pappas ord att det finns mycket jag kan vara tacksam för. Och det är jag, pappa! Men sen kommer de här dagarna när jag bara inte vill vara med, för det finns ingen mening med nåt. Tiden bara försvinner och jag går bara och väntar på att försvinna själv.
I morse vaknade jag några gånger, en gång av ett en granne spikade jättetidigt. Asså, vad tänker folk? Att de är ensamma i världen? Även om jag är ensam i världen är jag ju inte det i olika sammanhang, såsom hemma i flerfamiljshuset och på jobbet. Runt 8.30 gav jag upp och fixade kaffe. Medan det puttrade i perkolatorn kollade jag växtligheten på balkongen. Mårbackapelargonen har en massa knoppar! Det var svårt att ta en bra bild, för det var väldigt ljust där ute, så jag ringade in knopparna.
Massor av knoppar på Mårbackapelargonen.
Söndagsläsning och kaffe på sängen.
Den här söndagen var väldigt blåsig redan från start. Solen sken, himlen var blå och temperaturen steg. Att ha ett svalt sovrum är nåt jag är tacksam för, pappa! Givetvis hoppade jag ner i bingen igen för att läsa och dricka kaffe. Jag hörde hur det rasslade i björken utanför och sovrumsdörren stod och slog så att jag fick stänga den.
Även den här boken jag läser utspelar sig vid juletid. Pågår ett självplågeri, månntro? Men… miljön är Australien och dess vildmark och där är det hetta! Det har för övrigt varnats för hetta nu, framför allt i Spanien. Här uppe i norr kan det bli högsommarvärme, enligt prognoserna. Och det är väl ganska normalt för juli månad som vi går in i nästa vecka..? Nästa vecka har jag namnsdag, men det är också min sista arbetsvecka innan fem veckors semester tar vid. Alla dessa dagar… Vad ska jag göra med dem??? Det var nån som föreslog att jag skulle dela upp semestern. Jag är så trött, så trött att det inte är att tänka på. Samtidigt bävar jag för så många lediga dagar… Hur ska jag kunna fylla dem med meningsfullheter?
En annan sak som slog mig är hur jag ska fixa matlagningen under dessa veckor. Ytterligare ett motstånd. Till söndagsmiddag har jag i vart fall tänkt prova Dafgårds italienska kycklingpasta. Jag köpte ett paket för ett tag sen och det ligger i frysen. Man kan tina det om man vill, men det går också att köra rätten otinad i ugnen. Det blir perfekt med corvinavinet som jag öppnade igår till, tror jag! Dessutom är det ett stort paket, vilket gör att jag har middag, bara att värma, även till morgondagen – och kanske fler dar.
Köksgrisen tror också att Dafgårds italienska kycklingpasta kan vara nåt för mig.
Men först fixade jag frukost och åt på balkongen. Där satt jag och försökte hitta på en plan för dan.
Balkongfrukost med En förlorad man.
Dagens handling omfattade bland annat trekantsmackor till två av veckans jobbluncher.
Det gick väl sisådär med planeringen, men jag bestämde mig för att gå till Korgtassen och handla först. Jag behöver fixa luncher själv nu när restaurangen i huset har sommarstängt. Det handlar bara om tre dar nästa vecka som jag behöver ha med mig nåt. När jag jobbar hemifrån tar jag det jag blir sugen på av det som finns hemma.
Nästan den första jag såg inne på Kvarnen var Älskarinnan som hade varit och handlat. En gubbe i keps bjöd henne på ett glas vin inne på Benne. Undras om det är ”hennes” gubbe. När jag kom ut från Korgtassen med det jag hade handlat var det inte mycket kvar i hennes glas, medan hans var halvfullt. Ja ja, hon var väl törstig efter shoppingen, hö hö hööö… 😉 Själv kom jag hem utan vin, men med två paket trekantsmackor till ett par av veckans jobbluncher, fil, mjölk, bär, bananer och Bregott. Jag skulle ha tagit ut kontanter till onsdagens klippning, men båda bankomaterna var stängda.
När varorna var inpetade i kylen hemma tog jag bilnyckeln och gick ner till garaget. Där träffade jag en kollega från en annan avdelning och vi växlade några ord. Jag har alltså pratat IRL med en människa idag! Jag gick till källarförrådet och hämtade hatthyllan till bagageutrymmet och satte på den för att skydda mot värmande sol i bilen om den är utomhus. Det är hur lätt som helst att sätta dit och ta bort hatthyllan nu när jag vet hur man gör! Därefter tog jag en åktur. Körde Luthagsleden och sen Norbyvägen, svängde vänster och körde över Dofternas bro och genom Boländerna hem. Belöningen för att jag tog mig för nåt utanför hemmet blev en fika på balkongen. Det var den andra bakelsen från City Gross, en gräddbakelse med jordgubbar och ett hallon på. Bakelsen var ganska smaklös, men inte torr, bara lite för mycket grädde för min del. Nästa helg får jag prova nåt annat inköpsställe!
Söndagsfika på balkongen med En förlorad man och en gräddbakelse med jordgubbar och ett hallon på.
Jag satt nån timma på balkongsoffan och läste, men det blåste förskräckligt mycket plus att en massa ungar gapade. Det var ändå dags att gå in och skriva lite och fördela veckans medicin. Den italienska kycklingpastan skulle stå 50 minuter i förvärmd ugn. Medan den stod där strök jag några tröjor, en skjorta, ett par jeans, nån tischa, ett par handdukar och några tygservetter. Jag hann också ta en dusch före middagen. Till middagen tyckte jag att ett glas corvina skulle passa. Det gjorde det, alldeles utmärkt. Men jag fick tända levande ljus, för det mörknade. Ett rejält regn hittade hit och blixtar och åska var precis över huvudet, om än inte så länge.
∼ ♦ ∼
Av söndagen återstår nu att se Morden i Helsingör. Jobbryggan är packad, rena kläder framhängda/-lagda. I morrn traskar jag till jobbet en sista vecka innan semestern.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 