OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

En perfekt natt att dö.

Det var ett riktigt ruskväder i natt när jag gick och la mig. En perfekt natt att dö. Men tyvärr vaknade jag i morse igen. Jag fattar inte att min kropp orkar. Varför får jag inte bara somna in och aldrig vakna mer? Därför att livet är en gåva och du bör inte ge bort en gåva du själv har fått. Ibland är gåvan livet så obarmhärtigt tung att bära. Små glimtar av solig lättnad räcker inte.

Jag är tacksam för det jag har materiellt sett, men gråter flera gånger varje dag över det jag inte har. Ända sen jag var barn har jag försökt passa in i gemenskaper. Det har jag aldrig gjort. Nu har jag kommit dithän att jag har slutat försöka. Kan människor inte tycka om mig för den jag är, med mina fel och brister, och finns det ingen enda som tycker om mig så får det vara. Som jag skrev igår behöver jag ingen nu. 

Hur långt är man beredd att gå för att skydda delar av eller hela sin familj?

Till dess att det tar slut helt och hållet försöker jag ha en så god tillvaro som jag mäktar med. Om alkohol lindrar tar jag till det. Om godsaker får mig att njuta så njuter jag.

Reser och möter människor gör jag genom litteraturen. Igår kastade jag mig över nästa bok. Den ingår i en serie böcker, Lundasviten, som är mer fristående än vanliga serier men som består av mer eller mindre sjuka familjer, nya familjer för varje bok. Hur långt man är beredd att gå för att skydda hela eller delar av sin familj är ett genomgående tema. Det är intressant och lärorik läsning för mig som inte har nån familj.

I morse fick jag mejl från en författarbekantskap vars böcker jag har läst med förtjusning och även recenserat. Den här författaren har nämligen en ödmjukhet över hela sitt väsen – samtidigt som h*n är så begåvad. Jag tackade ja till en tidigare utgiven, nu reviderad bok, för recension. Nåt att se fram emot.

Framåt förmiddagen hade vädret svängt om rejält. Solen lyste och jag insåg att här är väldigt dammigt. Den här dan fick därför vikas åt att städa lite. Damma och dammsuga. Men jag behövde också gå och handla nåt ätbart till idag och till nyår. Jag grundade med en frukost i rött och en dusch.

Måndagsfrukost i rött med Hopptimisten, Lilla My och Lova mig tystnad.

Det var ganska mycket folk på Korgtassen. Dessutom fick jag försöka gömma mig, men det var rätt enkelt på grund av folkmassorna. Jag orkade inte möta vissa personer. De har förbrukat sin rätt att kalla sig mina vänner och det fanns en viss risk att jag skulle explodera lite inne i affären. Det ville jag inte. Allt gick emellertid bra och jag kom hem med både basvaror och ett par middagar samt skaldjur och smaskens till nyår. Jag försökte verkligen tänka på att bara handla till en person, inte två. Nyårshelgen tillbringar jag lika ensam som julen. Jag tackade nej till en nyårsdagsfika, sämsta dan på året för mig att umgås.

Basvaror och ett par middagar.

Smaskens till nyår.

På eftermiddagen skrev jag ett långt svar på ett inläst meddelande och ett något kortare svar på ett mejl som var en uppföljning av en tidigare förfrågan. När människor bjuder på sig själva kan även jag göra det – när jag känner att det ligger omtanke och ärligt intresse bakom orden. Därefter fick jag energi till att både damma och dammsuga hela hemmet. Jag hann också med att softa och ligga på soffan och läsa innan det var dags för middag.

I kväll gjorde jag en enkel förrätt med gubbröra på knäcke, Brantevikssill och inlagd sill. Till det en sexa Östgöta sädes och en Staropramen. Huvudrätten stod Dafgårds för och idag smakade deras mat väl. Jag älskar deras kycklinglasagne!

Gubbröra på knäcke och sill till förrätt.

Sen fick jag tända för att kunna läsa. Kycklinglasagne till huvudrätt.

∼ ♦ ∼

Igår såg jag första avsnittet av Dalgliesh säsong tre. Tablåerna i appen jag använder är inte helt lättöverskådlig. Det var tur att jag kikade ordentligt, för filmen började redan klockan 21, inte 22.15 som jag trodde. I kväll kan det hända att jag ser ett avsnitt från en äldre säsong på TV4 Play. Jag kanske har sett dem tidigare, men jag är inte helt säker på det. Medan jag tittar blir det ryggmassage med massagekudden. Japp, jag gjorde en oförsiktig rörelse och nu känner jag av ryggen.

∼ ♦ ∼

Och i morrn är det nyårsafton. Även denna afton, ja, hela storhelgen, tillbringar jag ensam med skaldjur och god dryck. Det ska komma snö och då lockar utgång ännu mindre. Gråter jag på skaldjuren blir de bara saltare. Nyårsnatten kan bli bli perfekt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.