OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Det hänger i, det här jävla dåliga måendet. Sillen blev rätt mycket saltare igår vid middagen på grund av alla tårar som föll i den. Jag hatar att gråta, men kanske är det så att skiten måste ut nu och kan hända blir det bättre efteråt. Om det finns nåt efteråt. Jag vill inte ha det så här. Det är inget värdigt liv. 

Gårdagskvällen tillbringade jag på soffan med att läsa. TV:n stod på i bakgrunden så jag åtminstone fick höra några mänskliga röster. I kväll ska jag se säsongsstarten av Stjärnorna på Slottet. Det är Tareq Taylors dag och avsnittet ligger redan ute på SvT Play. Men om jag tittar tidigare har jag inget att göra i kväll. Annars drar jag mig undan allt vad människor heter. Kan inte umgås, vågar inte hoppas på ärliga avsikter och kan inte tro på nån. Böckerna är min livlina. Igår blev det bokbyte från den julklappsfådda julnovellen till en kriminalroman om en kvinna i en glasbur, en bok jag köpte till mig själv dagarna före jul. Riktigt bra läsning är det!

Bokbyte igår från en julklappsfådd julnovell…

…till en kriminalroman om en kvinna i en glasbur.

Jag läste givetvis i morse också och drack kaffe på sängen. Men friden slogs i kras av min mage. Så går det när en struntar i mediciner. Jag tycker att jag trycker i mig så många tabletter att jag har försökt sluta med en av magmedicinerna. Det skulle jag inte ha gjort. I alla fall inte när jag dricker så mycket alkohol och äter sån fet mat som jag gör. Det blev till att hoppa in i duschen samt tvätta. (Du kanske fattar paniken, kära dagboken, när tvättmaskinsinstallationen misslyckades flera gånger i maj…) Sen fick jag helt enkelt fixa en filbunke med magmedicin i samt några bär som inte var mögliga med mera. För att jag inte skulle bli klen gjorde jag två mackor till också, en med kalkon och en med gräddost. Tulpanerna fick nya snitt och färskt vatten.

Lördagsfrukost med filbunke och magmedicin samt mackor. Tulpanerna fick nya snitt och färskt vatten.

Jag blir matt och har inget behov av socialt umgänge längre.

Plötsligt verkar jag bli populär igen. Sms och meddelanden faller som hagel. Noterar jag en viss rastlöshet och kanske rentav tröttma gentemot familjelivet? Det är som att människor har blivit översociala. Men jag klarade av en helt ensam jul och nu har jag inget behov av umgänge. Inbillar jag mig.

Däremot ser jag till att sysselsätta mig. Det är bra. Jag tog bilen och åkte och slängde ljusslingan som hade gått sönder. Därefter besökte jag två second hand-affärer. Träffade en av stans två mest nyfikna kärringar. (Den andra är ett gammalt ex.) Trots att jag försökte undvika kontakt sökte hon upp mig och frågade hur jag mådde. Jag är förbannat ärlig och svarade ”skit”. Då hade dumhuvet mage att önska mig god fortsättning. God fortsättning på skiten, eller vadå??? Jag blir matt, folk är så jävla…korkade.

Två litterära fynd gjorde jag idag. Jag insåg att jag vill äga en serie böcker där tre av fyra utkomna delar tidigare fanns i Annas och mitt gemensamma bibliotek. Del fyra har jag inte läst och del fem kommer ut i april. Idag köpte jag de två första – en inbunden utgåva i fint skick på Helping Hand och en oläst pocketbok på Erikshjälpen. Del tre kan jag säkert också hitta second hand.

Första och andra delen i Strindberg-serien fyndade jag idag.

Skulle jag göra nån nytta idag förutom turen till återvinningen för att kasta ljusslingan? Ja jag har tagit reda på all ren och torr tvätt från igår, men stryka har jag ingen lust med. Jag tog en eftermiddagsfika med en stunds läsning och en godisskål. Sen tog jag tag i en spännande genomgång av bilder och texter. Därefter kunde jag pricka av ytterligare en av punkterna på min att göra-lista, till stor del en dö-städar-lista. För den som inte vet ser före-bilden kanske bättre ut än efter-bilden. Men jag vet och jag är nöjd med efter-bilden.

Jag stärkte mig med litteratur, kaffe och godis…

Bilder och texter före…

…och bilder och texter efter.

Och medan jag höll på med genomgången ringde mobilen. Först tänkte jag inte svara, men så gjorde jag det. Det blev ett kvartssamtal med en äldre person som jag uppskattar väldigt mycket. Jag kände mig nästan som förut efteråt. Sen vet jag att det aldrig mer blir som förut, men jag har förvissat mig om att personen inte ska vara ensam på nyårsafton.

Mörkret hade sänkt sig kompakt när jag var färdig. Jag skrev en stund innan jag micrade min mat, kyckling- och cashewwok. Portionen var inte jättestor, så det kan bli kex och ost sen. Om vinet har jag skrivit ett inlägg som publiceras i morgon!

Wokad lördagsmiddag med italienskt rött i glaset.

∼ ♦ ∼

Har jag nån plan för söndagen? Ja jag behöver köpa fil, så jag tar väl bilen en tur igen. Det ska bli sämre väder i veckan och då vet jag inte om jag kan köra. Om jag lever, vill säga. Det vet jag inte heller. Det vet ingen. Är livet värdigt? Är jag värdig livet?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.