OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
All snö är borta på S:t Olofsgatan…
Jahapp. Det var den vintern, det. Igår började det regna och nu är det mesta av all den rikliga snö som föll borta. Det är tolv grader varmt, plötsligt… Bilden här intill tog jag tidigt i morse.
Jag sov dåligt i natt och ett skäl kan ha varit att det blåste som 17. Det gjorde det även på morgonen när jag vaknade. Stel som en pinne i nacke och rygg var jag, men jag gjorde mina övningar och var sen uppe och rörde på mig.
Och oavsett väder… Idag skulle jag inte komma undan promenad. I hallen byggde jag ett sopberg och det måste ut till soprummet. Förhoppningen om att få upp dörren idag var stor.
Måndagsstart.
Men även denna morgon kunde jag inleda med att läsa och dricka kaffe på sängen. Jag läser en riktigt bra psykologisk spänningsroman. Vilken tur att jag hade så många olästa böcker hemma! Läsa är ju i princip det jag har orkat göra. Men nu är ryggen betydligt bättre. Jag känner av den i vissa lägen, som till exempel när jag skulle rota fram en tröja i garderoben. Sitta kan jag inte heller göra hur långa stunder som helst, men mycket längre stunder än för bara några dar sen. På torsdag ska jag jobba. Ett par dar till med rörelser, övningar och korta promenader borde göra susen.
Men innan jag gick ut idag blev det sedvanliga sysslor som bädda, duscha och äta filfrukost med magmedicin. Magen hade protesterat tidigare och det får mig att inse att jag inte ska slarva med den medicinen.
Filfrukost med Hopptimisten, Goda grannar och tända ljus för värmens skull.
Det blev två promenader idag och jag är mycket nöjd. Eller egentligen tre, för jag gick ju till soprummet också. Dörren kunde öppnas, men på gården är det en stor pöl. En karl som kom från längan mitt emot fick gå världens omväg när han skulle till samma ställe som jag. Jag försökte skoja med honom och säga att man behövde simborgarmärke för att kunna slänga sopor. Tror inte att han fattade. Eller också tyckte han inte att jag var rolig.
Sen gick jag till Mia, Selma och Praktikanten. Det var faktiskt ljumma vindar och i princip barmark. Lite förrädiskt dock, för det finns isfläckar här och var. På Nya Björck Blomsterhandel gjorde jag mitt planerade inköp: en vit julstjärna och två små blåa hyacinter. Det är ju första advent nästa helg så några fina blommor tyckte jag att jag kunde unna mig.
Julklapp i rött.
När jag hade fixat iordning blommorna tog jag promenad nummer två. Eller tre, dårå, beroende på hur en räknar. Jag köpte två julklappar. Detta innebär att jag nästan är klar förutom till en person. Jag ska inte handla till många och jag ska inte handla många klappar i år.
Kanske ska jag köpa nåt mer till mig själv än klappen jag skickat efter från Brighton och slå in bara för att ha nåt att öppna på julafton. Julafton lär bli en lång och ensam dag och jag behöver fylla den med mina egna och delvis nya traditioner.
Och när jag satt här och funderade på saker och ting ringde min enhetschef. Jag blev så glad, för jag är ju inte bortglömd då. Dessutom kunde jag säga att jag kommer och jobbar som planerat på torsdag – jag ska försöka att inte ramla igen eller få nåt i huvet eller så.
∼ ♦ ∼
Till middag idag tog jag fram kycklingköttbullar ur frysen, bara att värma i stekpanna. Jag kokade potatis och gjorde gräddsås och serverade med gurka och rårörda lingon.
Kycklingköttbullar till middag.
Och efter maten drog jag fram en låda med stakar och stjärnor ur klädkammaren. Jag måste ju börja att titta vad jag vill ha och var. För även om det inte är vinter längre utomhus blir det ju som sagt första advent på söndag.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 