OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Det klart att livet aldrig ska gå enligt planen. Inte när det gäller mig. Men det mesta gick som jag tänkt igår. Efter maten tände jag ljus i vardagsrummet och mumsade godis, läste och drack kvällskaffe. Gott och bra. 

Gott och bra.

Inte god och bra.

Så blev det avbrott för att se Förrädarna. Tog ett glas vin till.Det var också gott och bra. Jag bestämde mig för att skrapa den sista Trisslotten av de sex jag fick av Annas snälla mamma. Den var inte god och bra och gav ingen vinst. Däremot gav den ryggskott.

Jag kunde knappt resa mig från fåtöljen. Men men, jag var ju tvungen att borsta tänderna efter allt godis och sen försöka ta mig i säng. Under natten tog jag mig dessutom upp ur sängen ett par gånger. Vid ett tillfälle skrek jag för att det gjorde så ont.

Frågan var om detta skulle kullkasta dagens planer eller inte…

∼ ♦ ∼

Alla helgons dagsstart.

Jag inledde Alla helgons dag med läsning och kaffe på sängen. Jodå, jag kunde ta mig upp och ur sängen i morse också, men knappt. Jag försökte göra några rörelser för ryggen och jag var uppe och gick lite. Vek lakanstvätt, först i badrummet, sen i gästrummet. Det funkade. Allting går om en bara biter ihop. För det gjorde/gör djävulusiskt ont. För säkerhets skull ringde jag Anna eftersom det enligt planen ska vara kyrkogårdsvandring i kväll. Det blev bestämt att hon kommer hit och hämtar mig för gemensam avfärd till Gamla kyrkogården – om jag nu orkar ta mig så långt. Jag har rotat fram en krycka som jag delvis använder här inne, mest för att jag ska känna mig tryggare.

Det blev många avbrott medan jag skrev det här inlägget, kan jag säga. Att sitta är som bekant döden för en dålig rygg. Jag börjar bli jävligt less på alla krämpor. Snart skiter jag i allt och drar i mig nåt starkare för att stå ut med smärtan.

I vart fall bet jag ihop lite till, fixade frukost och åt. Efter det fixade jag till mig också i badrummet. Att kliva i och ur badkaret för att duscha gick bra. Det är nästan svårare att komma upp från toa – båda toaletterna är gjorda för pygméer. Allvarligt, jag börjar tro att det har bott såna här för krokar och allt i till exempel badrummet sitter väldigt lågt. En krok som var självhäftande har jag lyckats höja, men de faststkruvade kan jag inte flytta på – med följd att min morgonrock och ibland även mitt badlakan släpar i golvet när jag hänger upp dem. Morr!

Jag åt lördagsfrukost med Hopptimisten och Drottningen.

Efter duschen skrev jag en stund till innan jag la mig på golvet med benen upp på en fotpall. Om jag kommer upp från det läget hittar du en bild på min belöning nedan.

Kom jag upp???

Jepp! Jag kom upp. Noisette från Triller blev belöningen.

Som synes kom jag upp från golvet och fick min belöning från Butiken på hörnet. Jag fikade liggandes i soffan. Jag mår långt ifrån toppen, så hur resten av Alla helgons dag blir återstår att se. Det gäller att jag försöker röra på mig och inte sitta för mycket. Som du förstår är det superlätt när en har ont i ryggen, ont i ljumsken och hälsporre. (<== ironi). Nä, den här dan gick inte helt enligt planen, sammanfattningsvis. Vi får se hur det blir med kyrkogårdsvandringen…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.