OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Det är fredag. Och jag säger det med en gång: jag glömde att väga mig i morse. Typat eftersom jag verkligen har försökt att äta mindre den här veckan. Lite bättre kanske också även om det blev en Donkenmiddag och tre karameller i onsdags. Då kan jag välja mellan att inte goffa i kväll och väga mig i morgon bitti – eller strunta i vägning den här veckan. Jag väljer det senare. Livet är kort. Jag vill njuta.
Vardagsfrukost i sällskap av Hopptimisten, tända ljus och en deckare.
Idag jobbade jag på distans, det vill säga hemifrån. När jag gör det kliver jag upp i samma tid som varje vardagsmorgon och jag äter samma typ av frukost – fil med en massa bär, kanel, flingor och honung. Jag läser en stund, tänder ljus när det är mörkt och trivs i Hopptimistens sällskap. När jag sitter hemma och jobbar gör jag lite mer kaffe som jag dricker då och då under förmiddagen.
Efter att ha intagit frukostfilen och de första muggarna kaffe satte jag mig vid datorn för att jobba. Det var en ganska lugn arbetsdag idag och jag hade bara två möten på Zoom inbokade under förmiddagen. Jag hade kunnat gå till jobbet som vanligt i morse, men kände att jag ville spara på krafterna så att jag orkar göra nåt den här helgen. Vad vet jag inte, mer än att klura ut hur jag ska vinterfixa soffan på balkongen och var jag ställa olivträdet.
Utsikt vid jobbdatorn hemma.
Vidare har jag så gott som bestämt mig för att inte följa med enheten på tisdag när mina arbetskamrater ska ha planeringsdag med skogsutflykt. Jag inser mina begränsningar och vet att en sån aktivitet tar alldeles för mycket på mina krafter. Men idag stannade jag hemma och njöt av utsikten från arbetsrumsfönstret där – Saint Ollies björkallé och solen som touchade dess trädtoppar. För att få det riktigt grönt inomhus har jag satsat på många krukväxter. I fönstret i arbetsrummet står två växter som jag har fått av Anna och två som jag har fått av vännen FEM. När FEM kom hit i maj för att hjälpa mig att packa upp hade hon med sig en multikrukväxt. Det var en kruka från henne och familjen med flera växter i. Den stod länge på mitt köksbord, men sen planterade jag om fyra av dessa växter. Det är två av dem som förgyller mitt arbetsrumsfönster. De andra två växterna fixade Anna iordning åt mig till flytten. Det är en fin utsikt med allt det gröna – jag behöver inte se slottet och Barockträdgården varje arbetsdag. Men slottet kan jag för övrigt skymta från balkongen. Om det skulle vara så att jag saknar det kan jag bara gå ut där en stund, så att säga.
Bilen när jag lämnade den hos plåtverkstan den 21 augusti.
Det var inte supermycket att göra idag. Jag gjorde en del research för en artikel som jag tänker försöka påbörja nästa vecka. Det var nog dagens roligaste insats. Eftersom jag ändå var hemma passade jag på att flytta på min bil till en parkering som inte var under klibbiga träd samt gå ut med sopor. Sopor gick jag ut med igår kväll också, men soprummet ska målas nästa vecka och jag vill slippa bygga ett sopberg inne i lägenheten. På tal om bilen hörde försäkringsbolaget av sig. Jag ska få ersättning för de dagar jag var billös eftersom jag inte utnyttjade möjligheten till hyrbil. Totalt blev det 20 dagar, men jag är osäker på om jag får ersättning för hela den tiden. Fast pengar oavsett storlek gör ju inte ont att få med tanke på att jag fick dubbla självrisker.
Lunchen blev lätt och snabb. Jag fixade ett par mackor och värmde på morronkaffet.
Lätt och snabb hemmalunch.
Så tog jag en liten promenad – det var ju soligt och fint väder. Jag gick i björkallén och där var det vackert. Men på Main Street, där jag bodde för några månader sen, är det fortfarande ett stort jävla hål.
In till Butiken på Hörnet hittade jag i alla fall. Där köpte jag två Noisette. Och nej. Jag väntar ingen gäst utan jag ska unna mig dessa i helgen. Det finns ju ingen annan att skämma bort än mig själv.
Helg… äntligen vila och att få ta dagarna som de kommer, i min egen takt. Planer har jag få, vid dagens start hade jag inte ens tänkt ut en enda middag. Men efter avslutad arbetsdag tog jag ytterligare en promenad och köpte makrill och romsås. Potatis låg redan i kylskåpet. Jag kände verkligen för att skämma bort mig och passade på att köpa ett mörkbrunt italienskt bälte hos skomakaren i Kvarnen dit jag var in i ett annat ärende. Tur att det finns hål både längre in och längre ut i bältet…
Ikväll sjunker jag ner i fåtöljen, kanske ser nån gammal deckare på TV och läser. Jag har parallelläst nån dag, men igår kväll läste jag ut lyrikboken om övergrepp. Recensionen skrev jag färdigt då och tidsinställde för publicering till idag på förmiddagen. Nu ska jag fokusera på den hederliga brittiska deckaren jag har börjat läsa, en bok som kom ut första gången 1989.
Lyrikboken till vänster är utläst och nu njuter jag av deckaren till höger.
∼ ♦ ∼
I morrn är det lördag och jag har egentligen inga måsten alls, det är inte bråttom med att vinterfixa balkongen. Dessutom återstår bara soffan och olivträdet att ordna för. På seneftermiddagen idag fick jag sms om att mina nya jobbglasögon är klara. Kanske går jag och hämtar dem. Vidare har jag beställt en extranyckel. Kan vara bra att ha när det inte finns nån huvudnyckel. Den leveransen skulle dock dröja ett tag på grund av semester. Men det är lugnt för min del. Nu lämnar jag vardagen och jag ska ta helgen i min egen takt.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 