OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Bokbyte från Molly och hotellet i Kanada (?) till Rachel och en bokhandel i en skotsk fyr.

Omysig fredagskväll… Nej, så kan en inte ha det. Först nöjde jag mig med ett bokbyte. Det var med sorg i mitt dysfunktionella hjärta som jag skildes från Molly och hotellet i Kanada (?). Den litterära kosan ställde jag till Rachel i en bokhandel i en skotsk fyr. Det är nog ett tecken på att jag ska resa till Skottland i verkligheten. Fast jag tror inte att hälsan tillåter det. Och jag börjar ärligt talat känna mig lite less på feelgoodromaner som utspelar sig i Skottland. Alla huvudpersoner får ärva eller blir rika på nåt sätt och alla träffar de kärleken. Det är inte för mig, men jag ska läsa ut boken jag har påbörjat.

Så blev det en stunds TV. Eller SvT Play. Jag såg de två sista avsnitten av Tyst vittne säsong 25. Och ja, jag erkänner, jag gjorde en assiett med kex, ost och fikonmarmelad och tog ett glas chianti, det sista ur flaskan. Det fick bära eller brista och rädd för att dö är jag inte. Hade jag fått en stroke skulle ingen ha hittat mig på lång tid och då hade jag hunnit kola vippen under tiden. Du tycker säkert att jag leker med elden, kära dagbok, och inte tar tillvara på livet som den gåva det är. Det är bara det att om jag ska leva, vilket jag gör just nu i alla fall, då vill jag leva. Inte späka mig. Det är få saker som är måsten i en människas liv. Ett av måstena är att vi alla ska dö. Nån gång. Att bli sjuk och en grönsak, beroende av andras hjälp, vill jag inte. Därför tog jag ett glas vin i min ensamhet så att ingen annan ska drabbas direkt ifall jag får en stroke. Lägenhetsvakten har visserligen nycklar, men det dröjer ett tag innan h*n dyker upp här. Och förvaltningen har inga huvudnycklar. Tyst vittne hade varit rätt program att dö till. (Tyst. Vittne. Fattar du skämtet?) Men en timme eller två efter sista klunken vin mätte jag och fick en jämn kurva samt siffrorna 67. Ingen flimmerattack triggad!

Tyst vittne hade varit rätt program att dö till.

∼ ♦ ∼

Kapitel två klockan kvart i två.

Jag dog alltså inte, vare sig igår kväll eller i natt. Däremot hade jag svårt att somna, vinet till trots. Klockan var nästan två när jag påbörjade kapitel två i min bok på gång, men läsningen gjorde mig inte sömnig. Igår blev jag nämligen påmind om ett av misstagen jag gjorde i livet. Det sved i själen. Det sved ännu mer i plånboken för 20 år sen, men jag gjorde rätt för mig då. Köpte mig fri från dåligt samvete, skulle en och annan säga. Tog mig ur en situation jag inte ville vara i på bästa sätt, säger jag. En del är och förblir näriga. För mig är det viktigt att enbart se framåt och inte bakåt när det gäller vissa människor. Vissa människor fyller mig enbart med obehag trots att åren har gått. Det finns inga goda minnen, för det var ett misstag alltihop. Och påminnelsen gjorde att det kändes som om hjärtat började skena igen. Vilken ironi om ett gammalt ex skulle vara den som tog livet av mig! Jag kan inte förstå varför den sorten inte fattar att det inte är sunt att de tränger sig på och vill vara delaktiga i ens liv. Exemplen runt omkring är många. Det är så jävla genomskinligt vad ni vill. Ni får dansa på min grav sen i stället. I livet vill jag inte ha med er att göra. Men… jag dog inte igår.

Läsning och kaffe på sängen mot huvudvärk.

Halv sex i morse vaknade jag till, men slocknade igen för att vakna strax före sju och medicindags. Tro det eller ej, jag somnade till igen och sov till 8.30. Även i morse vaknade jag med huvudvärk. Kan det ha med ovana vid jämn hjärtrytm och låg puls? Det blev kaffe och läsning på sängen. Jag hade svårt att hålla koncentrationen och funderade över vad jag skulle hitta på idag. Det är inte precis så att jag har massor av ork och lust att göra nåt, men jag vet vad som är bra och vad som är dåligt för mig.

Jag har packat en del inför resan. Det är svårt att välja kläder när vädret är som det är. Samtidigt ska jag ju inte till öknen. Det finns klädaffärer i Motala. Vad jag vet.

Men jag behövde förstås komma hemifrån en stund. Jag åt frukost först vid halv tolv-tiden. Idag blev det rostat bröd till filen. Medan jag åt satt jag och funderade över vad jag skulle göra och vad jag skulle ha för middagsmat. Lusten är inte särskilt stor.

Lördagsfrukost med familjen. Idag blev det rostat bröd.

Tog bilen och körde en sväng och stannade på ICA Maxi i Gnista för att handla.

I vart fall tog jag bilen och körde en sväng. Innan jag åkte hem stannade jag till vid ICA Maxi i Gnista och handlade. Jag köpte en ny liten ask mimosasallad, för det fanns kallskuret kvar i kylen från igår. Utöver det hittade jag bland annat jättebillig kalkonfilé. Två paket på 400 gram fick följa med hem och las direkt i frysen. Inte orkar jag laga mat nu. Kanske sen nån gång. Lördagsgodis köpte jag också i form av en liten påse lösgodis och en bok, Jojo Moyes senast utgivna på svenska, Andra kvinnors liv. Det var ju rea på storpocket!

Det var väldigt hett idag, så jag åt vaniljglass för cirka 200 kcal och två digestivekex till vid skrivbordet när jag kom hem. Jag känner hur jag sväller upp som en jävla ballong. Fan så fet.

Billig kalkonfilé och lördagsgodis…

…främst i form av den här boken.

Glass och kex i hettan.

Jag har ätit lördagsmiddag. Den var festlig värre – samma som igår (kallskuret och mimosasallad) – men med en ostfralla med brie på ena halvan och räkost på den andra samt mjölk som måltidsdryck. Mjölk… en jävla lördagskväll…

Lördagsmiddag delvis på rester från igår, men med ostfralla och mjölk i kväll. Festligt värre.

Det finns en godispåse till senare. Kanske äter jag, kanske inte. I övrigt blir det mest läsning och möjligen TV. Det andra avsnittet av säsongens Morden i Midsomer ligger ju ute på SvT Play…

Jag ska också skicka ut ett mass-sms, det är den tiden på året och det kanske blir sista gången Göstas vänner kan samlas. Om jag inte dör före en viss dag.

∼ ♦ ∼

I morrn är det planerat en stunds kattgos med Lucifer och Citrus. Eventuellt ska jag skjutsa Anna som behöver införskaffa ett stort parasoll till Slottsträdgården. Det beror på hur jag mår och orkar. På kvällen hoppas jag orka hänga med på en visning av nya Filmstaden samt eventuellt se en film där om vi har tur att få biljetter med och tack vare Biografmaskinisten.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.