OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Student den 6 juni 1980. Det var väl igår, det?

Dagarna flyr snabbt. Det är väl så när en har roligt att tiden går fort. När den här lördagen är över återstår en ledig dag för mig. Sen är det åter till jobbet. Och det känns OK. Jag känner att jag orkar lite, lite mer även om alla dar inte är toppendar. En annan sak som slog mig häromdan var att det på självaste nationaldagen var 44 år sen jag tog studenten. 44 år… Hur kan det komma sig? Har livet varit så roligt, det var ju fan igår? Jag fattar inget.

Men jag trivs för det mesta med livet just nu. Jag tycker att hjärtat samarbetar ganska bra. Ryggen, däremot, bråkar och det gjorde den så sent som i morse. Den vill nog få ut mig. Jag sitter för mycket när jag är ledig. Att ligga går lite bättre. Därför gjorde jag som vanligt en ledig lördag – fixade kaffe på sängen och låg och läste ett par timmar.

Jag läser Lucy Foley just nu. Hon påminde mig om ett annat liv.

Det var många som noterade att jag skulle läsa en bok av Lucy Foley och som applåderade. Jag är benägen att hålla med. Men lite skumt är det. Jag kunde, efter att ha tagit studenten, ha blivit en mrs Foley. Och sagda Lucy nämner Brighton i sin bok… Vid lite googling hittar jag att hon är född i Sussex. Sparsam info om författaren. Sammanträffanden? Ja ja, för icke insatta, vilket de flesta är, är detta en heeelt annan historia som troligen aldrig blir berättad.

Men Lucy Foley påminner mig onekligen om ett annat liv. Ett annat liv som kunde ha blivit mitt. Det är inte klokt, när jag tänker på det.

∼ ♦ ∼

En tavelkartong är utriven ur klädkammaren.

Ligga i sängen och läsa och fundera går emellertid inte an att göra en hel dag. På min agenda stod att dra fram de tre tavelkartongerna ur klädkammaren och gå igenom dem innan jag försöker få hjälp av nån snälling att bära ner dem i källarförrådet. Så jag rev fram dem och rotade runt i dem. Det blev några tavlor som togs upp och de flesta av dessa hängde jag. Bara en står på golvet i sovrummet för att jag är lite osäker på hur det blir där om jag flyttar Farfarsfåtöljen till gästrummet, nåt jag också måste få hjälp med. Tills vidare står fåtöljen kvar där den står och tavelkartongerna är inknuffade i klädkammaren igen. Genomgången och hängningen var klar klockan elva. Hepp! Det känns som om jag har mycket tid, men också roligt. Ekvationen från inledningen går inte riktigt ihop.

En affisch från Homosexualla frigörelseveckan 1989 hängde jag i hallen….

… och Elisabeth Ohlson Wallins affisch från utställningen Hetero & Etno norm i det lilla kapprummet.

Elisabeth bara Ohlsons affisch från utställningen En garde hängde jag i vardagsrummet.

Vem har målat den stora oljan längst till höger???

Sven Strömbergs blombukett, blommor som mamma plockade, hängde jag i hallen.

∼ ♦ ∼

Ut och röra på mig för ryggens skull och för att få ljus och luft. Vädret fortsatte vara skumt, så jag tog en tröja. När jag gick ner på stan frös jag, när jag gick hem var jag varm. Ett par ärenden hade jag. De involverade shopping. Jag slog till på ytterligare ett par saker. Det slutade med att jag kom hem med fyra prylar – och en påse från Butiken på hörnet (inte mitt hörn längre, men…).

Jag kom hem med fyra prylar…

…och en påse från Butiken på hörnet.

Vad det var i det bruna paketet och påsen? Tja, nu innehåller min shoppinglista för hushållsprylar bara bockar. Ja! Jag fick tag i en spaghettiburk, i glas och med eklock, på Åhléns. I påsen? En kardemummabulle och en russintopp – jag gofikade hemma.

Äntligen en spaghettiburk i min ägo!

Guschelov för gofika döh!

Vän af Ordning noterar också en bok av Elly Griffiths bland dagens shopping. The man in black & other stories består av noveller och var egentligen alldeles för dyr på English Bookshop. Men boken var nyutkommen, Elly Griffiths är min favoritförfattare och nej, sånt går inte att ignorera.

Jag fick energi efter fikat att gå runt med dammvippan, men sen ville jag spika lite till. Hepp så satt ett antal småtavlor uppe vid lilla kapprummet. Givetvis spikrakt.

Några svartvita bilder från utställningar jag varit på, bland annat John & Yoko och Robert Mapplethorpe…

…och Patti Smith och Jodie Foster som fick sitta med Hetero & Etno-normaffischen.

Det blåser som fan ute. Björkarna i allén på gatan känner nog att de lever. Märkligt nog såg jag fru Död idag, hon som varslar om död i närmaste kretsen. Bara det att jag ju inte har nån närmaste krets. Kan det vara min död hon ville avisera?

Jag har ätit rester från i förrgår, det vill säga kalkon och klyftpotatis och ett glas bombvin. Goda ostar är framtagna, lördagsgodiset serverat och jag ska strax dyka ner i såväl ostar som godisskålar och min bok på gång.

Rester från i förrgår.

Goda ostar är framtagna i rumstemperatur.

Lördagsgodiset är serverat.

I morrn står det röstning på agendan. Och så behöver jag handla en del livsmedel till den kommande veckan.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Det var ju fredag igår och jag glömde inte att väga mig. Men nästan. Jag vägde mig först efter att jag ätit medicinfilen med banan, bär, flingor och honung. Så… ett halvt kilo har jag gått upp. Det kanske stämmer ganska bra ändå, fast det blir ju inte jämförbart med en vanlig vägning. Minnet…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.