Söndagen den 2 juni 2024: Äntligen på rätt plats i livet


OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Nån summering av gårdagskvällen tycker jag inte behövs. Kolla bara in inlägget om Museinatten 2024! Jag och Anna besökte två av Uppsalas museer. Ett par ytterligare museer blir det för min del i sommar när jag får hitresta gäster.

Jag vill också helt kort nämna att det blev bokbyte igår. Deckaren, som jag fick av vännen FEM och V innebar en ny författarbekantskap. Jag skuttade sen vidare till en tjuvlyssnare, en bok jag köpte till mig själv i april. Maria Ernestam är en nutida författare som jag verkligen rekommenderar, men som jag tycker är lite underskattad. Annorlunda, välskrivna böcker med en touch av spänning utan att vara kriminalromaner.

Böckerna Ur askan och Tjuvlyssnaren på min nya hallmatta

Bokbyte från en ny författarbekantskap till en i mitt tycke lite underskattad författare.

∼ ♦ ∼

Boken Tjuvlyssnaren och kaffe på sängen i söndagsmuggen

Med gott samvete låg jag kvar och läste och drack kaffe.

I morse på söndagen lyckades jag! Alltså… jag lyckades gå upp och äta och ta medicinen och gå och lägga mig och somna om igen. Jag tror att jag äntligen har hamnat på rätt plats i livet här på Saint Ollie. Nog är jag medveten om att jag inte alltid är ensam i lägenheten, men de ”spöken” som finns här vill mig väl. Till exempel väcker de mig i tid för medicinen om jag sover. Sen är vi inte alltid överens om var saker och ting ska vara placerade. Det har hänt nu ett par gånger att jag har ”flyttat tillbaka” saker så som jag vill ha dem. Annars är det skönt att slippa visa hänsyn och att kunna göra precis som jag vill. Jag skriver ganska mycket och läser en del – vem vill leva med en sån tråkmåns? Nya medicinen och mitt nya liv tycks göra gott för hjärtat. I morse när jag kollade frekvensen låg den på 85. Jag brukar inte våga titta på kurvan för den är så oregelbunden. Idag kikade jag och blev förvånad. Nej då, den är inte superregelbunden men jämnare än den varit på länge. Sen är 85 lite väl högt i vilopuls när en äter betablockerare. Men ändå. Det är bra mycket bättre än 130, 142 och 158 som frekvensen låg på tidigare i år. Därför var det med gott samvete jag låg kvar i sängen efter att jag hade vaknat ordentligt och läste och drack kaffe – ur söndagsmuggen, förstås.

Lunch med ägg rostat bröd kaffe Hopptimisten o boken Tjuvlyssnaren

Söndagslunch.

Lite nyttigt och nödvändigt behövde jag göra idag. Jag vek rena och torra lakan från igår och jag torkade av i badrummet och på gästtoan och bytte handdukar. Jag torkade till och med golvet i badrummet. Sen skrev jag en hel del idag. Det känns som om det händer så mycket i mitt liv just nu och jag behöver tanka ur. Men jag tar det lugnt, jag gör verkligen det. Försöker hitta en livsrytm som jag mår bra av.

Och i detta ingår att försöka äta. Vissa dar tidigare har jag liksom glömt det. Det blev faktiskt lunch idag, två rostade mackor och ett kokt ägg. Lunch brukar jag vanligen aldrig äta på helgerna.

Sen kom jag på att vännen Mimmi hade erbjudit sig att hjälpa mig att bära ner sista flyttlådan med grejor i källarförrådet – men hon ville förstås veta om jag hade fått hjälp eller om hon skulle komma. Det blev bestämt att hon svänger förbi här på återresan från sin stuga och ger mig ett handtag. Lådan står bakom dörren i gästrummet och där vill jag ställa strykbräda, torkställning och tvättkorgen för ren tvätt i stället.

Den sista flyttlådan som ska till källaren

Den sista flyttlådan som ska ner i källarförrådet.


Efter dagens dusch gick jag till Korgtassen
för att handla middagsmat. Sill och potatis var jag sugen på, så det köpte jag. Det enda jag hade hemma till en sån middag var potatis.

Därefter skrev jag lite till, åt en glass och ringde mammakusinen B. Det blev ett långt samtal och det påminner mig om att jag hör av mig till henne alltför sällan.

Så blev det dags att laga mat. Jag bjöd mig på tre sorters sill, potatis, en och en halv snaps och en öl. Efter maten tog jag medicinen

∼ ♦ ∼

I morrn är det en ny arbetsvecka och den är kort, bara tre arbetsdagar. Jag har en del möten, men känner att jag behöver skriva artikeln om skyddsombud under morgondagen helst.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.