OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

”Oj vilken bok!

Det var så jag tänkte många gånger när jag läste den prisade Jävla karlar av Andrev Walden, ett sant fynd på årets bokrea. Boken läste jag ut tidigt i morse. Med mig i ryggsäcken till jobbet kom i stället en fransk thriller med ett kvinnonamn på en man. Ingen riktig balans mellan könen litterärt, alltså. Den senare var också ett fynd, men second hand från augusti 2023 i Motala.

Bokbyte från manlig litteratur till en bok med en kvinnonamn på en man som titel. Balans?

Fem plusgrader och vårlikt i morse.

Ska det vara litterär obalans ska det uppenbarligen vara obalans även i vädret. Om det var skitkallt häromdan och snöade igår bjöd torsdagen på över fem grader varmt. Dessvärre är prognosen att veckan ska sluta i vinter. Knappast balans mellan vinter och vår? Nja, det svänger kraftigt, som somligas humör. Jag tränar på att inte påverkas av andras humörsvängningar, men uppenbarligen tar jag in för mycket. Samtidigt finns det ju optimism och positivism att hämta den vägen, såsom jag gör hos nya bekantingen P. Jag skrattar och jag får ett finfint utbyte kring många ting som intresserar mig.

Vårflod?

Jag kände några stänk i luften när jag gick till jobbet, men det var bara skönt. Idag bytte jag promenadväg och passerade vårfloden i Fyrisån på ett annat ställe än mitt vanliga.

Min arbetsdag inleddes dock på sedvanligt vis – balans! – med mejl. Därpå följde korrekturläsning. Från klockan nio och fram till lunch var förmiddagen vikt för ett planeringsmöte. Såna saker gör mig väldigt trött, för det blir mycket prat. När flera vill prata och försöker överrösta varandra loggar jag ut. Jag orkar inte. Det blir ett sånt brus. Och total obalans.

När det sen blev lunchdags pep hela bandet iväg utan att fråga om jag ville hänga på. Det var heeelt OK, jag behövde återfå balansen genom sedvanlig lunch, en stunds läsning och så mycket tystnad som möjligt.

Ett försök att återfå balansen i tystnad.

På eftermiddagen blev jag helt slut i rutan igen, precis som igår. Jag försökte åstadkomma nåt väsentligt, men lyckades inte. Det är som att jag bara tar slut, framför allt om jag har deltagit i nåt möte med mycket folk.

Runt 16.20 lämnade jag jobbet och traskade till Main Street. Anna hade fixat en del inför visningen och även köpt fisksoppa från Korgtassen, min favoritsoppa. Perfekt, dessutom, när det är torsdag och soppdag.

Korgtassens fisksoppa till kvällsmat – perfekt denna soppdag.

∼ ♦ ∼

Torsdag i mars innebär Antikrundan. Jag frågade Anna redan igår om jag fick titta på programmet och det fick jag. Det går ju annars att se på SvT Play via datorn, men skärmen är betydligt mindre än Annas TV. Så nu laddar jag inför kvällens amatörvärdering med en mugg kvällskaffe.

∼ ♦ ∼

I morrn är det fredag, vägning och provtagning som gäller. Klart som fan att jag är orolig, för jag ska även ta EKG och blodtryck. Blodtrycket ligger nog lågt och bra, men hjärtat… Ja, jag är skitorolig. Som vanligt mellanlandar jag på jobbet efter frukost för att lämna datorn. I morgon kväll har jag lovat att damma och ställa upp krukväxter på vinden inför visningen på lördag, men först måste jag nog gå och handla en del. Lördag förmiddag är vikt för städning etc. Jag ser inget slut, ingen ände på vedermödorna, för när jag skriver det här är jag i total obalans och känner mig extremt trött.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.