OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Igår kväll fick kissarna komma på besök i Bokrummet. Jag hade inte hjärta att stänga dem ute. De var så söta – den korta stund det varade. Först kom Citrus och la sig på pläden, förstås, på sängen. Sen kom Lucifer – och började tvätta Citrus. Hon stod ut förvånansvärt länge. Hur ska jag klara mig utan dem???
Sen igår eftermiddag har jag haft ont i magen hela tiden. Det värker och jag får besöka toa rätt ofta. Jag var så trött igår kväll, men inväntade Anna som jobbade sent, för att kunna tvinga i mig ost, kex och ett glas bombvin. Det ska mysas på fredagen! Men en timme innan Anna kom från jobbet låg jag på soffan och hade ont och slumrade lite.

Fredagsgott till myset.
Och för den som undrar fick jag varken mer eller mindre ont efter att jag hade ätit. Nånstans mellan 22.30 och 23 gick jag och la mig.
∼ ♦ ∼
I morse var klockan 7.45 när jag vaknade. Så länge brukar jag aldrig sova. Jag fick springa upp och ut i köket, för där låg medicinen och den ska tas klockan sju. Sen plockade jag ur diskmaskinen medan jag fixade pressokaffe som jag tog med mig in i Bokrummet. Morgonens läsning och kaffe på sängen blev till bokbyte från en thriller om en docka till en studie om människor.

Filfrukost på förmiddagen.
Efter dusch och filfrukost stack jag iväg på några ärenden. Jag köpte blommor till visningen i morrn och makrill till middag i kväll. Och så lördagsgodis, förstås. Det var jag inte ensam om att köpa. Vid plockgodiset träffade jag bästa M från jobbet. Mina alldeles egna ärenden var att köpa en del nödvändiga ting till mitt nya hem. Inget intressant att visa upp på bild. Jag har noterat att intresset har minskat vad gäller att läsa här. Har man redan snokat färdigt? Men tänk om man missar nåt väsentligt, som till exempel det jag skrev om igår. En riktig snackis för skvallerkärringar som inte nöjer sig med att ha fått veta att vi ska separera. Jorå, jag vet nog att det jublas ute i busken. Jag vet dessutom att allting inte bara kan gå itu utan också i tusen bitar. Som mitt hjärta. Men det var redan så trasigt att det inte gjorde nån större skillnad.

Ägg- och rostatbrödfrukost på eftermiddagen.
Åter från ärendena åt jag en sen andra frukost med ägg och rostat bröd. Och så dammade jag i lägenheten och plockade om lite i Bokrummet. Mer än så kan jag inte göra förrän i morrn när vi ska flytta sängen igen, städa och piffa.
Veckans första lediga dag ska jag nu ägna åt att vila mig, läsa och hänga med katterna. Jag har fortfarande ont i magen.
Middagen är lättfixad. Till fisken har jag köpt potatissallad och jag tänkte göra en grönsallad till. Det blir inte särskilt ansträngande.
I kväll blir det lördagsgodis i påse och på TV i form av Shetland. Programmet börjar inte förrän klockan 22, så jag hoppas jag kan hålla mig vaken.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Tror jag det att du kommer sakna katterna, jag hade katt hela min uppväxt, sen skaffade jag en egen när jag flyttade hemifrån ”han” blev sen mamma till en liten kattunge och då hade jag två 🙂 Nåväl, dessa fick stanna i bushen när jag flyttade till stora stan.. mina föräldrar tog över. Ena dottern upptäckte vi var allergisk, när vi besökte dom senare, så det har inte varit läge att skaffa katt igen. Det är även ett pass när man skall åka bort, men, när man är hemma är dom fint sällskap 🙂
Hoppas det går bra med visningen och allt nu, och att du känner dig bättre i magen
Kram !
GillaGilla
När jag var barn hade jag hund. Min mamma överförde sin katträdsla på mig. Men när Annas katt Mini fick Citrus och Lucifer och de var så små, blinda och hjälplösa gick det ju inte an att vara rädd för katter. Så jag lär sakna dem jättemycket. Nån ny katt blir det inte. Jag har ju ingen som kan rycka in som kattvakt direkt om jag åker bort eller så. Hade tänkte kanske skaffa hund som pensionär, men nu är det ju osäkert om jag hinner det.
Vi ska greja i morrn mest och visst hoppas jag att lägenheten blir såld även om det gör ont i hjärtat. Tur att vår separation glädjer så många andra.
Magen är besvärlig idag. Värken vill inte riktigt gå över.
Tack för kram och kram tillbaka! Hoppas vi kan ses sen när allt det här är över. ❤️🩹
GillaGilla
Ja det är tråkigt hela situationen, men på nåt vis så blir det en nystart, även om det inte var din önskan.
Ja, men visst skulle det vara trevligt att ses igen, long time… !!
GillaGilla
Tråkigt och jobbigt och sorgligt är det, men i ljusare stunder tänker jag att det är en ny dörr som öppnas.
Vi försöker ses, det var verkligen alltför länge sen!
GillaGilla