OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Hyfsat bra natt hade jag, men kramp i fötter och tår väckte mig ett par gånger. Fattar inte vad det beror på. Jag rör på mig, jag dricker mycket vatten, jag äter bananer och nötter och borde få i mig tillräckligt med magnesium… ändå krampar jag. Vid nåt tillfälle skrev en läkare ut magnesiumtabletter. Gjorde ingen som helst skillnad för mig. Jag frågade senast jag var på medicinmottagningen om krampen hade nåt med kärl eller hjärta att göra, men fick till svar att det hade det inte. Så tja… jag får leva med det. Men den som ser bra noterar att det är bananskivor i min frukostfil (in vart fall under flingorna).

Banan i filen, faktiskt.

Kallt i morse!

Det var kallt i morse, närmare sju minusgrader, och blåst. I vinden yrde snöflingor. Ska den här vintern aldrig ta slut? Det var ändå uppfriskande med promenaden upp till jobbet. Jag är så glad att jag även i mitt nästa liv, det vill säga efter flytten, kan promenera till jobbet. Fyra minuters längre promenadväg kan jag stå ut med. Kanske till och med förbränner ytterligare nån kalori då.

Den här måndagen var det möten möten möten. Men för min del är det rätt bra när dessa är koncentrerade runt vissa dar. Fredagar är det ofta få möten och då kan jag lägga in saker som har med privatlivet att göra och som måste ske vardagar kontorstid. Nu på fredag, till exempel, är det fotografering på förmiddagen av vår lägenhet. Då passar det bra att ta flexledigt under första delen av dan och sen jobba på distans på eftermiddagen.

Pastagratängslunch med kyckling på fatet, Lisbeth (som heter nånting heeelt annat) till höger (fast hon syns inte i bild).

Mitt på dan blev det avbrott för lunchmöte med Lisbeth, som egentligen heter nånting heeelt annat. Vi lär inte ses igen på ett bra tag och det känns fint att vi inte bara säger att vi ska ses utan att vi också gör det. Tyvärr uppskattade inte min mage pastagratängen med kyckling, men jag hann till toaletten. (Inga fler detaljer.)

Efter lunch träffade jag en mina personliga coacher. Guld-E hjälpte mig tillrätta ute i cyberspace. Tusen tack!

Och så var det ett par timmar kvar av arbetsdagen, tid som jag fördelade mellan fler möten och research. Ett nytt uppdrag har jag fått och det är att skriva en artikel om en rapport där jag ska intervjua en inblandad. Det hugger jag tänderna i under tisdagen.

∼ ♦ ∼

I kväll åt jag tomatsoppa och mackor till kvällsmat. Lite senare kan det bli en ostbit och ett glas rött. Jag har öppnat mitt julklappsvin från 2023 på luftning. Anledningen är inte att nåt ska firas utan vi ska titta på QX-galan, Anna och jag. För inte heller i år var jag där. Om nästa år vet jag… ingenting.

Tomatsoppa och mackor till kvällsmat…

Mitt julklappsvin 2023.

∼ ♦ ∼

Dags att flytta snart, fast här ska jag inte bo.

Det var som om nånting hände med mig i helgen. Som att jag slutade vara offer och reste mig. Nåja, vi får se hur länge det varar, sånt kan svänga snabbt. Jag är dessutom lättpåverkad av stämningar. Men det är nog ett bra argument för att bo ensam. Då har jag bara mig själv att bli påverkad av – och så jävla intressant är jag ju inte.

Livet blir annorlunda. Väldigt annorlunda. En ny säng, till exempel, men ingen TV. Jag tänker att mitt sällskapsliv får bestå av kompisar och böcker, TV i form av Play-program via datorn. Värre då att vara utan brödrost och kaffebryggare, fast det kanske jag har råd att köpa några billiga varianter av. Familj har jag ingen och en sån kan förstås inte köpas för pengar.

Och ja. Jag har beställt elabonnemang och internetabonnemang idag också samt betalat årsskötseln för graven i Motala.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.