OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Bara en stjärna på diplomet för mina Motala-värderingar.

En stunds vanlig aktivitet som inte rörde upp känslor eller rev i sår blev det igår kväll. Jag tittade på Antikrundan från Motala. Koncentrationen var väl ändå inte på topp, för många av mina värderingar var helt åt skogen. Det blev bara en stjärna på diplomet. Men lite roligt var det att höra dialekten och se en gammal klasskompis få en sak värderad. Klasskompisen kände jag dock inte igen, utan det var vännen FEM som messade mig om detta. Hade vi mötts på gatan skulle jag ha passerat utan att hälsa. Det är fortfarande så att jag tittar på tonåringar när jag är i Motala och tror att de är mina gamla kompisar och bekanta för det var senast som tonåring jag själv bodde där. Nån gång kanske jag inser att tiden har förflutit sen dess, typ 44 år. Alltså… det är 44 år sen jag bodde i Motala. I Uppsala har jag bott i 42 år i höst.

Efter TV-sittningen gick jag in till mig i Bokrummet. Jag försökte läsa en stund, men tappade tråden hela tiden. Till sist gav jag upp och gjorde mig i ordning för natten. Och natten blev sisådär. Nu har det varit ett par, tre nätter med dålig sömn. Mycket oro och många tankar och funderingar orsakar detta. Och när en inte har nån att söka tröst och ömhet hos är ens gamla nalle inte helt fel. Nalleman vet ”allt” och har fått ta emot så många tårar att det är ett under att han fortfarande har ”hår”.

Nalleman ger tröst och ömhet.

∼ ♦ ∼

Sedvanlig frukost i morse.

Jag vaknade till en kall morgon med fyra minusgrader, men slapp gå ut eftersom jag skulle jobba på distans från Main Street idag. Dagens första promenad var ju inte förrän kring lunchtid (kontraktsteckning). Jag fick flexa ut en stund och jobba lite längre på eftermiddagen.

Men innan jag satte mig vid frukostbordet blev det vägning. Denna fredag samarbetade Annas våg och jag fick in alla värden och siffror. Sen förra fredagen har jag gått ner ett kilo och BMI har minskat med tre tiondelar. Övriga siffror måste jämföras med siffrorna för två veckor sen. På två veckor har fettprocenten i kroppen minskat med fyra tiondelar och muskelmassan har ökat med lika mycket. Bentätheten är oförändrad liksom mängden vatten i kroppen. Jag tycker att det är konstigt att jag har gått ner i vikt, för den här veckan har jag ätit godis nästan varje kväll. Jag har också ätit två luncher med lagad mat. Men ja ja, så är det väl. Frukosten blev i alla fall samma som alltid en vardag: fil med bär, Annas äpplemos, flingor, kanel och flytande honung samt kaffe.

Jobbmässigt har jag påbörjat en artikel om ett projekt som har fått medel av rektor. Jag har också på gång en intervju om en bra personalförmån. Min text om lästips kom från översättning, men ska inte publiceras förrän nästa fredag. Så ja. Jag försöker ”bidra” jobbmässigt. Och jag har varit övervakad av min assistent Citrus idag. Hon har farit runt lite här, men la sig till sist ner och kom till ro. Brorsan Lucifer är fortfarande inte OK i sin mage, så han får inte vara ensam inne i Bokrummet.

Citrus övervakade att jag jobbade idag.

Dagens lunch blev allt annat än sedvanlig. Jag var till Uppsala Akademiförvaltning och skrev kontrakt på mitt nya hem och en garageplats. Det känns så overkligt… För så kort tid som en månad sen hade jag inga som helst planer på att vare sig bryta upp eller flytta. Det kanske är så att jag dog, trots allt..?

Lunchen avåts därför först på seneftermiddagen vid jobbdatorn. När jag tänker på hur lång tid det hade gått mellan frukost och lunch inser jag att det kanske inte är så konstigt att jag går ner i vikt.

Här var jag idag och skrev kontrakt.

Lunchen åts därför vid jobbdatorn.

Min belöning för det hela, för att jag fixat saker och ting, för att jag inte har brutit ihop och för att jag behövde göra nåt för bara mig, blev en klippning hos Igor.

Nyklippt av Igor som belöning. (Jag smälter in i tapeten, ju.)

∼ ♦ ∼

I kväll tar jag det lugnt och i natt tror jag nog att jag kan sova. I morrn tänkte jag ge mig ut på upptäcktsfärd för att leta efter ett par saker jag behöver framöver.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.