Kära dagbok…

Fredag och min arbetsveckas sista dag. Som vanligt började dan med vägning och som så ofta funkade inte kopplingen vågen – wifi. Jag hann i alla fall notera att jag har gått ner ett halvt kilo, att BMI har minskat två tiondelar och att fettprocenten ökat en tiondel. Sen tog mitt personliga RAM-minne slut.

Promenerade genom gamla hoods och såg Uppsala slott från andra sidan.

Och därefter fortsatte fredagen inte riktigt som vanligt. Jodå, jag satte mig vid jobbdatorn som tronar på morfars skrivbord när jag jobbar hemifrån och jobbade en stund, men så skulle jag ju förbereda mig och även traska iväg till skiktröntgen av magen på Sjukstugan i Backen. Jag hade tid klockan tio. I min ryggsäck packade jag ner bok, brillor och mobilladdare ifall att. Jag vet ju nu hur det kan bli när jag besöker sjukhuset. Det blev en promenad genom stan, men också genom gamla hoods. Såg Uppsala slott från andra sidan. Lite märkligt var det allt, men inte ångestskapande på nåt sätt.

I väntrummet…

Den här gången behövde ingen ringa till nån kardiolog och jag blev inte kvar längre än nödvändigt. Jag fick en infart i venen och jag fick byta om till sjukhuskläder eftersom det inte hade framgått i kallelsen att jag skulle vara utan metall. Det var jag nämligen inte, det var till och med metallknappar i min tischa. När jag föreslog röntgensköterskan att man kanske kunde lägga till en mening om detta i kallelsebrevet svarade hon bara att det är så mycket information ändå… Säger man så till en patient? Uppenbarligen gör man det på Sjukstugan i Backen.

Själva undersökningen gjorde inte ont och att få kontrastvätska genom infarten liksom att åka in i själva skiktröntgenapparaten är bara lite obehagligt. Det värsta var att jag skulle få en infart och bli stucken, men idag var det en duktig person som fixade detta galant.

Den enda förberedelsen jag behövde göra inför undersökningen var att dricka mycket under två timmar för själva undersökningen. Dessutom skulle jag dricka extra mycket under eftermiddagen också för att kissa ut kontrastvätskan. Därför stannade jag på Fågelsången vid Svandammen och åt en macka och en mazarin och drack både kaffe och en flaska Loka citron.

Fika på Fågelseången med macka…

…och mazarin.

På vägen hem stannade jag till för att köpa refill av Ritualslotion och handkräm. Då skulle jag få en rumsdoft som gåva. Bara det att endast två dofter/lukter fanns att välja mellan. Den ena luktade björnklister och den andra toalettrengöring, så jag struntade i att ta nån. Så jäkla dåligt, Rituals! Det låter så bra att jag ska få en gåva, men jag får inte välja mellan alla dofter utan mellan två. (Så kan jag upplysa säljaren om att Mehr-doften, som jag köpte, behövde hon inte korrigera mitt uttal av. Om Mehr är tyska, som jag har läst i tre år på gymnasiet, ska det uttalas Meeer, inte Määär som hon sa. Mehr betyder för övrigt hav. Vill man ha franskt uttal, det vill säga Määär, får man stava Mer, som betyder hav, eller Mère, som betyder mor. Hälsn. Avdelningen för tysk och fransk information).

Handkräm och refill av lotion i doften Mehr som uttalas Meeer, inte Määär. 

Sen hann jag knappt hem innan jag fick rusa in på toa, så ja… Den här skiktröntgen som gjordes på min mage idag kanske inte var helt fel… Utöver den har jag nu fått en tid för samtal på husläkarmottagningen nu på tisdag vid lunchtid. Det blir nog bra.

Nån lunch hemma tog jag inte idag, jag hade ju fikat, så jag satte mig vid datorn och jobbade en stund. Helt lätt var det inte, för det var många tankar som for genom huvudet. Jag vill i alla fall passa på att tacka ALLA som hört och hör av sig och som tänker på mig. Ni ska veta att jag känner mig mindre ensam tack vare era ord.

Jag jobbade med en del mindre saker. Mitt sällskap var Citrus som snusade så gott i korgen i Bokrummet. Hon fick lite gos med hälsning. Då lät hon sig klias och spann. Sen la hon ner huvudet och sov igen. För egen del fick jag gos som i gosaker. Anna hade varit ute på ärenden och återvände med smaskens till eftermiddagskaffet.

Gos till Citrus…

…och gosaker till mig.

∼ ♦ ∼

Min doktor ringde framåt kvällen. Han skrev ett recept på tabletter så att jag ska sova bättre. Men bäst av allt var att han lämnade provresultat från dagens undersökning. Allt såg normalt ut i magen – förutom gallan (men det visste jag redan) och den gör de inget åt om det inte blir jätteproblem.

Nu är det hjärtat som gäller. Och om det blir bättre efter konverteringen vet ingen. Jag blir nog inte frisk, men jag får kanske mer tid.

∼ ♦ ∼

Anna har lagat god mat och jag har luftat ett chiantivin. Nu är det helg. Lucifer har spytt på tre ställen (mattor). Allt är som vanligt. Nästan.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.