Kära dagbok…
Inte vet jag vart tisdagskvällen tog vägen. Plötsligt var klockan mycket. Jag messade Anna för att fråga om hon ville bli hämtad i bil. Det ville hon. Vädret har delvis slagit om nu och det har blivit kallare. I morse var det faktiskt minusgrader. Igår kväll var det nån plusgrad, men vinden var kall och jag kände det som om jag var nära att frysa ihjäl när jag gick hem från jobbet. Dessutom var jag ju tvungen att gå ut igen och hämta mitt paket. Så jag tänkte att min sambo skulle slippa gå och frysa. Det blev hon glad för eftersom det är stressigt på hennes jobb och som vanligt inte tillräckligt med personal, vad jag har gissat mig till.
Jag parkerade mig i fåtöljen och läste. Kände mig som en riktig stilikon. Eftersom jag numera hittar kläder i mina garderober, kunde jag blanda randigt, rutigt och prickigt i hemmauniformen.

Stilikon i randigt, rutigt och prickigt.
∼ ♦ ∼
Minusgrader i morse, som sagt. Jag hade fullt upp på morgonen hemma, men hann duscha, äta frukost, gosa med katterna, tömma kattpottor och bädda. Och läsa ut fågelboken! (Inlägget om boken skrev jag klart redan igår, men publicerade förstås inte förrän boken var utläst. Inget fusk här, inte.) Katterna gav jag lite mer mat i skålarna innan jag gick eftersom både Anna och jag jobbar lång dag. Citrus har en förmåga att dyka upp och titta med ledsna ögon på mig – eller lägga sig på mina skor – när jag ska gå, så de fick ett par kattgodisar var också.

Minusgrader i morse.

Nybron är vacker!
I morse återvände illamåendet. Men när jag läste bipacksedeln på medicinen mot just illamående var främsta biverkningen dåsighet, så jag vågade inte ta nån tablett innan jag gick till jobbet. Jag har tabletter med mig i jobbväskan ifall att. Och i morrn ska jag jobba hemifrån och då kan jag ta ett piller om jag fortfarande mår illa. För övrigt mådde visst min jobbryggsäck illa igår. En av dragkedjorna delade sig, men till sist fick jag igen den. Idag verkar den funka. Fast det är nog så att jag behöver en ny jobbryggsäck, den jag har är sliten. Får väl köpa till mig själv i julklapp. Juleländet som jag bara får ångest av närmar sig, det undgår ingen. Igår upptäckte jag plastgranar i två gallerior och i morse kunde jag inte gå igenom den S:t Per och värma örona en stund för att en skylift, från vilken juldekorationer monterades, blockerade en ingång. Jag brukar nämligen gå genom stan till och från jobbet när det börjar bli kallt och halt, för där är lite mindre halt plus att jag kan gå under vissa tak om det skulle komma nederbörd. Nybron är dessutom väldigt vacker på morgonen.
Några enstaka snöflingor föll utanför jobbfönstret under dan. Arbetsdagen hade inte så mycket spännande innehåll för min del. Två Zoommöten och diverse småplock. Men det var OK eftersom jag mådde ganska illa. Pulsen var också väldigt låg och det var orsaken till att jag kände mig yr och tvekade inför att ta illamåendemedicin.
Lunch tog jag runt tolv. Jag började då läsa boken jag var och hämtade igår kväll. För det har blivit bokbyte. Och vad passade bättre att läsa än en nyutkommen bok som jag vann häromdan? Jag bytte fågelboken mot en bok om äktenskapliga löften och, vad jag förstår, religion utöver det normala. Nån nånstans på ”nätet” avslöjade lite för mycket av handlingen vilket irriterade mig ganska mycket. Baksidestexten antyder vissa saker, lite lagom lockande och det räcker. Jag tycker att det är taskigt, på ren svenska, mot presumtiva läsare att avslöja för mycket av en boks handling.
På eftermiddagen gjorde jag en del research inför kommande intervjuer och artiklar samt skrev klart en artikel som jag skickade på översättning. Jag hann med att träffa F för en pratfika och uppföljning av ett möte hon haft. Utöver det gav hon mig bra aha-upplevelser som jag ska ta med mig och fundera över.
Jag blev lite sen hem, men Anna hade varit och köpt kvällsmat. Vi åt ostmacka och ostkaka med kaffe. Till ostkakan vispade Anna grädde och bjöd på sin nykokta aroniasylt, gjord på bär från Slottsträdgården. Senare i kväll ska vi äta ostar och kex och ta ett glas rött. Såna är vi.
∼ ♦ ∼
Men bäst av allt… och nu kommer det… Det låg ett brev och väntade på mig på Main Street. Det var från Sjukstugan i Backen. Jag har fått tid för elkonvertering av hjärtat den 7 december klockan sju. ÄNTLIGEN!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









