Kära dagbok…

Fruktstund var vad jag hade tid med.

Ibland får en bita i det sura äpplet. Ibland får en bita i ett äpple som är både vackert på utsidan och smakar riktigt gott. Det senare gjorde jag igår. Äpplet kom från Slottsträdgården och gav mig en härlig fruktstund på söndagseftermiddagen.

Jag hade inte tid att tänka på käk, nämligen, så när jag blev lite sugen på nåt kom jag ihåg äpplet som låg och väntade på mig i köket. Men vänta nu. Inte tid en söndag? Jag fastnade i en bok, förstås. Igår fullkomligt slukade jag en ganska ny svensk deckare. Jag kunde inte lägga den ifrån mig förrän den var slut.

Därför blev det inte bara äpple igår utan även bokbyte. Nu läser jag en bok som jag har lånat av Anna, den första delen i en serie om hittills sex spänningsromaner. I pocketform är bokens omfång över 500 sidor, så måtte den vara bra! Författaren är en ny bekantskap för mig, men boken i sig har några år på nacken. Vi får se om jag gillar den lika mycket som Anna.

Bokbyte från en ganska ny svensk deckare som jag slukade till en deckare med några år på nacken av en för mig ny författarbekantskap.

När Anna kom hem från kalaset gick jag och köpte oss en fyraostarpizza hos Alex, bakad av Giovanni, att dela på. Under tiden hackade Anna en sallad. Söndagsmiddagen blev inte enbart onyttig.

Söndagsmiddag.

∼ ♦ ∼

Natten var tuff. Jag mådde inte bra och sov dåligt. Sängen gungade, yrseln gjorde att det snurrade, jag svettades och hjärtat dunkade i otakt, givetvis. Om jag inte haft en skön och vilsam söndag skulle jag inte ha klarat av att gå iväg till jobbet i morse. De vackra färgerna på träden njöt jag av, men jag orkade nästan inte gå. Jag var slut när jag kom fram, flåsig och yr. Och frusen, trots både tröja och lättviktsjacka. Det var bara två plusgrader i morse, men soligt.

Ett vackert träd vid Wöamstedtska gården…

…och ett vackert träd i Odinslund.

Hela förmiddagen var reserverad för en utbildning/workshop på jobbet. Egentligen skulle den enbart ges IRL, men vi var några stycken som fick hänga på via Zoom. Det var inte optimalt, snarare mer uttröttande. Man hörde vad kursledaren sa, men inte diskussionerna, frågorna och kommentarerna i rummet. Min mage gjorde sig påmind och jag blev förstås ännu mer slut av det. Efter cirka en timme hoppade jag av, men jag var nere i kurslokalen och berättade det – och blev påtvingad (!) en chokladcookie. I samband med detta köpte jag även lunch. Tyvärr lyckades jag köpa en macka med både ost och skunka. Fick ta skinkbiten mellan två fingrar och kasta. Sen tvättade jag händerna. Länge och noga.

Skunkfri jobblunch, men med chokladcookie.

På eftermiddagen hade jag ett kort avstämningsmöte. Det var trevligare och varmare och på tu man hand. Vidare skrev jag en artikel som jag skickade iväg för fakta- och citatgranskning samt jobbade en del med bildval och bildarkivering. Sen blev det plötsligt dags att gå hem.

I kväll har jag ätit tomatsoppa och mackor till kvällsmat. Det passade bra denna kalla måndag. Tisslingarna har fått lax. Anna är iväg och jobbar. Hon har varit på ett sjukvårdsbesök idag och jag tyckte inte att det kändes så lyckat. Men vi har inte pratat om det, bara skrivit sms.

Tomatsoppa, mackor och Eldslandet till kvällsmat.

Jag har betalat en sjukvårdsräkning för egen del och så har jag ordnat med ljuständning på gravarna i Motala och Norrköping (tre ljus). Vilken förnämlig tjänst Fonus erbjuder till Allhelgona för oss närstående som bor långt från våra anhörigas gravar (max fem ljus). Tusen tack!

∼ ♦ ∼

Idag fyller min kompis Agneta år och jag fick iväg ett grattis-sms på förmiddagen. Är det nån jag saknar här i Uppsala så är det Agneta! Vi lärde känna varandra i början av 1990-talet när vi blev arbetskamrater. Många år senare tog vi upp kontakten igen. Agneta blev ett fint stöd när jag hade en tuff period i livet. Men så flyttade hon och hennes man söderut och sen dess hörs vi väldigt sporadiskt och vi har bara träffats en gång. Men hennes mammas deckare tronar i hyllorna i Bokrummet på Main Street som en påminnelse om min vän.

Den undre boken har varit vännen Agnetas mammas. Boken finns nu i en av hyllorna i Bokrummet på Main Street.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.