Ett inlägg om en biografisk roman.

Under semesterdagarna i Stockholm sommaren 2023 var det ganska dåligt väder. Dessutom hade jag ont i ett ben. Vi kunde inte promenera lika mycket som vi brukar göra. Men en och annan bokhandel besökte vi och var sin bok inköptes. Nu har jag läst den jag köpte, Carolina Neuraths bok Fråga aldrig om Marianne. Det är en sorts biografi eller snarare en roman baserad på verkliga händelser och personer. Hur var det med farmors syster Ingrid och hennes dotter Marianne och vad hände egentligen?

Ingrid längtar efter ett mer spännande liv än det som finns i Sverige. Så småningom hamnar hon i Paris. Där träffar hon Pierre. De har en stormig relation, men får också dottern Marianne. Men Ingrid har ett hetsigt humör, även om hon samtidigt beskrivs som glamorös och drottninglik. Författaren inser snart att här finns en familjehemlighet. Ingrid återvänder till Sverige efter 30 år. Då har hon med sig en tragedi såväl som en fängelsevistelse i bagaget.

Carolina Neurath, som inte bara är författare utan också journalist, har försökt reda ut vad som hände Ingrid och Marianne. Källorna har varit dagböcker och anteckningar samt vissa muntliga berättelser via farfadern.

Ingrid är i mina ögon en rätt fruktansvärd människa. Hon har ingen som helst självkontroll. Hon är passionerad, men när hon blir arg nöjer hon sig inte med att skrika, hon kastar porslin och slår näven i dörrar etc. Dessutom tjuvläser hon tonårsdotterns dagbok. Får man inte göra!!! Jag tror att Carolina Neurath har kommit sanningen ganska nära, åtminstone när det gäller beskrivningen av Ingrid.

Den här boken slukar jag. Jag vill nämligen precis som författaren veta vad som hände Marianne. Och varför, förstås. Alla frågor jag har får jag inte svar på och det tror jag inte att författaren får heller. Men boken är välskriven och det är modigt att våga skildra svarta familjehemligheter.

Toffelomdömet blir högt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.