Kära dagbok…

Det blev en jobbig natt för oss båda. Jag hade kramp i höger stortå och fick skutta ur sängen tre gånger för detta. Dessutom hade jag ont i mitt ben. Anna vaknade vid fyratiden och hade svårt att somna om. Kattvakten messade senare på morgonen att allt var bra med kissarna. Det var i alla fall skönt! 

Hotellfrukosten var god, dock inget utöver det vanliga. Lokalen var rymlig och sval och gästerna tack och lov ganska lågmälda. Vädret var det si och så med, men jag fick låna ett paraply från hotellet.

Regnigt utanför Kulturhuset.

Vi gick till Kulturhuset och såg två fotoutställningar, den ena med bilder av David Bowie tagna av fotografen Sukita, den andra med bilder av Frida Kahlo eller ur hennes familjs bildskatt. Den senare utställningen fick vi tyvärr inte fota nånting från. Nu tycker jag att man verkligen inte ska fota massor av nån annans bilder, men nåt litet är kul att se och kan locka besökare om man lägger ut i till exempel sociala medier.

Bowie by Sukita.

Anna tittar på Bowiefoton.

Den här!

Den här bilden på Frida Kahlo stod utanför och DEN fotade jag i alla fall.

Vi besökte Drottninggatans Bok & bild och köpte var sin bok till bra pris. Därefter blev det gofika på Bröd & Salt. Gamla stans bokhandel fick också ett besök av oss innan vi gick tillbaka till hotellet.

Mitt bokinköp.

Gofika!

Glimt från Gamla stans bokhandel.

Efter en stunds vila och kontroll av väderprognos – väldigt osäker sådan – packade jag ner både tröja och regnjacka. Det var helt rätt. Vi bestämde att gå till Pride Park, inte åka kommunalt, och äta på vägen.

Vi hamnade på Restaurang Hantverket där vi åt gott och dyrt.

En öl till maten, som bestod av smårätter som…

…hasselbackspotatis…

…matjessill och äggröra…

…och en kantarellmacka som vi fick mortla.

I Pride Park träffade vi var sin bekanting, inga fler. Vi drack var sin öl, inte fler. Schlagerkvällen var ok. Det var få artister, varav några både okända och ointressanta för mig. De flesta gjorde flera låtar. Mot slutet började det ösregna, men vi stannade och såg och hörde Loreen innan vi gick hem. Jag gillade Magnus Carlsson bäst. (Som synes gillar jag inte att fota människor.)

Stockholm Pride firade 25 år.

Var sin öl.

En nyfiken enhörning.

Regnbågsflaggan.

Årets Dog Tag och ett solidaritetsarmband köpte vi.

Dog Tagen var designad av Efva Attling och ingick inte i biljettpriset.

∼ ♦ ∼

Det blev över 18 000 steg…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.