Kära dagbok…

Citrus och Lucifer under en stunds fredlig samvaro.

Nog har du väl hört att en blir smart av fisk? Jag gör mitt bästa för att bli klok, så igår åt jag firre två gånger. Först blev det strömming till lunch och till kvällen fick jag resterna efter mina sambors laxmiddag. Det passade perfekt till mitt kvällskaffe eftersom det bara låg en brödskiva i frysen.

Kvällen i övrigt är inte mycket att orda om. Ibland orkar en inte med ord och det får en acceptera eller förhålla sig till. Citrus och Lucifer bråkade mest ordlöst som tusan och jagade varandra. Ja, lillebror, som är mycket större, jagade storasyster. De for över stock och sten och möbler i lägenheten innan de kollapsade tillsammans – i min skrivbordsstol. Det är inte ofta jag får sitta där, inte… Hur länge storasyster stod ut vet jag inte, men det brukar inte handla om timmar, snarare minuter. Nåväl, söta var de när de myste en stund i fredlig samvaro utan att tjafsa. Sen fick storasyster nog. Ensam är stark, typ, och så for hon upp på… nej, inte klöspelaren utan mitt CD-skåp.

Ensam är stark? Citrus föredrar i alla fall CD-skåpet framför klöspelaren.

Antikkunnig i Söderköping.

Nånting som jag gör för bara mig och nåt som jag faktiskt tycker är roligt, stimulerande och ett härligt sällskap är att amatörvärdera fina gamla grejor i Antikrundan via Duo-appen. Igår var rundan tillbaka i Söderköping igen. Där var många fina grejor, bland annat några föremål i porfyr som en dam kom med. Jag tyckte att det var svårt att värdera sakerna och det blev många nollpoängsvärderingar och några få fullpoängsvärderingar. Lustigt nog räckte min poäng till omdömet Antikkunnig. Det blev två stjärnor på diplomet igen. Och ja. Det är kanske bara trams i andras ögon, men i mina ögon är det lärorikt och kul. Samtidigt påminns jag om min konst som står i tre stora tavellådor på vinden och det är förstås mindre kul, rentav ledsamt. Jag funderar på om jag inte ska höra med nån vän som kanske är intresserad av min familjs tavlor. Uppe på vinden, i sina lådor, gör de mig bara gråtfärdig.

Efter programmet borstade jag tänderna och gick och la mig och läste. Bokvännen som håller mig sällskap just nu har fortsatt lika läskigt som den började. Ärligt talat vet jag inte om ballongfärd ska stå kvar på min bucket list… Jag läser boken snabbt, vissa kapitel är väldigt korta och boken är sååå spännande. Men… vad gör Kristi brud i handlingen??? Det kan en fråga sig…

Vad gör Kristi brud i min bok???

∼ ♦ ∼

Den här fredagen som jag vaknade till var både vit och solig. Och kall och hal också, förstås. Nikeskorna var ändå hyfsade att gå i. Vi har inte mycket snö, men marken är vit och termometern visade en tre minusgrader i morse. Temperaturen steg väl strax över nollan en stund mitt på dan. Väderappen säger att det ska komma mer snö typ på söndag. Jag hoppas att det snöar av sig nu så att det är snöfritt till kronprinsessans namnsdag.

Vissa saker var både bättre och roligare förr….

Arbetsdagen har varit ganska OK. Som så ofta numera har den fört med sig en massa avstämningar. Jag kanske behöver bli bättre på det, för jag fick veta att nån hade missat att h*n fått ett uppdrag i samband med ett mindre projekt. Ingen större skada skedd, emellertid, utan nu får personen ta tag i saken helt enkelt.

Ett minne dök upp på mitt Instagramkonto. Igår för ett år sen var vi fyra stycken från IT-avdelningen som lärde oss hjärt-lungräddning. Jag tog i så att mina jeans sprack, dock inte så att det syntes, tack och lov. Men det var ett härligt – och svettigt! – minne som jag förstås skickade vidare via mejl till mina tre kollegor, kollegor som jag tyvärr inte jobbar så mycket med längre. Ett par av dem träffar jag ändå ibland, men en ser jag nästan aldrig. Det var i alla fall kul att med bilden här intill påminna dem om vad vi gjorde för ett år sen och samtidigt önska trevlig helg. Vissa saker var både bättre och roligare förr…

Om den här helgen blir trevlig eller inte är förstås upp till mig. Jag har några idéer om vad jag vill göra, i alla fall.

Och med detta avslutar jag inlägget med en tröstesång…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.