Kära dagbok…

Jorasaaatteeee… Igår kväll började jag rensningen av lägenhetsförrådet. Det blev ett par vändor till soprummet, för hur det än är har jag bara två armar och två händer och lika många ben och fötter. Jag måste själv bära bort allt som ska kastas, det finns ingen som gör det åt mig. Det tar tid. Men jag har hittat ett sätt att ”jobba” med rensningen som funkar. Tidigare hade jag nog rensat allt bums. Nu tar jag det i etapper, med pauser. På fredagskvällen gjorde en ruta att gå på inne i förrådet och slängde en del. Sen fick det vara bra. Det var riktigt kallt och trots att jag åt halva lunchlådan till middag – med linneservett och servettring i silver vid sidan, ur plastmatlåda (det gick så bra så, jag har större bekymmer än porslin) – blev jag inte varm. Maten fick därför kompletteras med några vanliga ostbågar blandade med flamin’ hot dito och två (2) glas whisky. Äntligen blev jag varm och kunde slumra i soffan framför Sjuans Maria Lang-film (som jag sett tidigare, givetvis).

Lunchen blev middag.

Whisky och flamin’ hot ostbågar behövdes för att jag skulle bli varm.

I morse sov jag ända till klockan var sju. Betänk då att jag inte hade vaknat mer lite snabbt en gång under natten. Jag kände mig utsövd och det var förstås skönt. Därför unnade jag mig att ligga kvar fram till klockan nio och läsa och dricka kaffe. Knausgårds femte kamp lästes ut och byttes mot kommissarie Lynley som bott hos vännen Agnetas föräldrar.

Den femte kampen lästes ut…

…och byttes mot en deckare.

Så här såg förrådet ut efter förmiddagens arbete.

Men att ligga i sängen och lata sig en ledig dag när en ska flytta går ju inte. Jag gick loss lite mer på förrådet, med korta avbrott för ett par mackor, hygien och påklädning. Mitt på dan åkte jag till Äldreboendet för att skjutsa hem Fästmön, som jobbar delad tur idag, så att hon skulle få vila några timmar hemma hos sig.

Medan Anna vilade åkte jag ett par ärenden, bland annat till Myrorna i Boländerna med en massa återvinning. Clark Kents* baksäte och bagage var fullt av kassar och saker som jag hoppas kommer andra människor till nytta och glädje. Framför allt tror jag att de varma tröjorna, halsdukarna och sockorna kan komma bra till pass nu när det faktiskt har blivit lite vinter. Med mig hem fick tre pocketböcker följa, ja jag erkänner! Hemma igen fortsatte jag röja förrådet ett par timmar och gladdes åt att jag fick fram mammas fina Kinamatta ur förrådet. Fotade den och messade till Anna som svarade…

”OK…

Ja, det är väl inte så lätt att se på bilden hur fin mattan är. Dessutom behöver den rengöras. Min egen entusiasm falnade emellertid lite. Tur att jag fyllde på vinförrådet idag. Jag skojar! NK** på mitt förra jobb och jag hade ett internt skämt som gick ut på att en skulle se till att alltid ha vin hemma eftersom vissa delar av livet var fullt av förtretligheter och människor som är aningen… avoga. Mitt vinskåp är inte alltid fullt, men välfyllt.

Mammas Kinamatta är 200 x 140 cm…

… och fin, men skitig.

Dessa tre fick följa med hem.

Jag är värd minst tre stjärnor för mitt förrådsarbete – tycker jag själv.

Fyra italienare fick också följa med hem idag.

Det blev ytterligare en tur till soprummet innan jag åkte hem till Anna och skjutsade tillbaka henne till Äldreboendet. Själv åkte jag hem och ringde Annas snälla mamma och bestämde att vi ska ses klockan 10.30 vid bommen i morgon. Vi kom också överens om att ha en frackfest framöver. Både Annas snälla mamma och jag har nämligen var sin frack i våra gömmor. Jag har min morfars och den åker inte till nån återvinning. Däremot har jag några tavlor, kuddar och täcken som står på vänt i hallen för att återvinnas, men det får bli nån annan gång – i morgon är det ju stängt. Sen körde jag hårt lite till i förrådet. Nu går det att gå in flera meter. Jag har gått igenom cirka två tredjedelar. Innerst i förrådet finns en del som ska kastas och de där jääää..a ihopvikta flyttkartongerna höll jag på att få spel på, så jag fick stuva om lite. Nu har jag emellertid nog gett mig för idag. Jag ska bara gå igenom sladd- och kabellådan i linneskåpet – har inte alla människor sladdar och kablar i linneskåpen? – samt en kasse med samma innehåll. Medan jag gör det låter jag nog maten – kycklingkorv och potatisklyftor – tillaga sig själv i ugnen.

Morfars frack är kvar.

Kvällsarbete…

Mer kvällsarbete.

Två tredejdelar av förrådet är genomgånget och rensat.

I kväll ligger jag på sofflocket, jag lovar.

∼ ♦ ∼

*Clark Kent = min lille bilman
**NK = Närmaste Kollegan på mitt förra jobb

Livet är kort.