OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, disig och fuktig morgon, men…

I morse var det en njutning att sitta och läsa och mysa vid levande ljus. Tiga är guld hade kommit in i en otäck del och det var svårt att inte bli berörd.

Mysig onsdagsfrukost med Hopptisarna trots otäckt i boken.

Jag hade inte så ont nånstans i morse i alla fall. (Försöker tänka positivt.) Till och med den onda i tummen hade klingat av. Skönt, för tummen är ju liksom foten en rätt väsentlig kroppsdel.

I morse såg jag baksidan av en annan granne när jag skulle gå till jobbet. Det var OK att h*n gick före mig, för h*n tar så stora kliv att jag inte hade kunnat hålla samma takt. Jag tog i stället tid på mig att stanna och fota skylten jag skrev om igår, den som gör att jag längtar. Alltså… den om när tunnelarbetet beräknas färdigt. Tolkar jag skylten rätt innebär den att det återstår mindre än ett år nu..?

Klart om mindre än ett år, enligt skylten.

Det regnade inte när jag gick utan det var behaglig temperatur. Så skönt eftersom jag ju bara skulle hoppa in på jobbet nån kvart för att packa upp och starta datorn och sen gå vidare.

∼ ♦ ∼

Hos doktorn

På mottagningen…

På mottagningen fick jag träffa en för mig ny läkare. Jag tyckte att hon var bra. Hon lyssnade, var lyhörd och hade själv haft liknande problem med hälsporre. Då ökar trovärdigheten i mina ögon. Vidare kände hon igenom ljumsken och provade min rörlighet och kom fram till att jag inte har artros i höften, snarare en muskelbristning. Vad gäller foten ska den röntgas för att kolla att det inte är nåt annat fel än hälsporre och så har jag fått en tid för laserbehandling om två veckor. Den behandlingen gör inte ont, men den både hjälper till med läkning och motverkar smärta. För problemet för mig är att jag inte kan peta i mig vilka läkemedel som helst eftersom jag äter både blodförtunnande och hjärtmediciner. Röntgen skulle jag göra på ett privatsjukhus där de har drop in-röntgen. Jag var in på deras webbplats och kollade utan att hitta några öppettider eller så. Kanske ringer jag på fredag förmiddag när jag jobbar hemifrån och kollar vad som gäller. Vidare är det inlägg i skorna, stretchning och förhoppningsvis så småningom igen simning. I vart fall inte sitta still.

∼ ♦ ∼

På jobbet ville jag gå hem

Ett hjärta på ett träd.

Så gick jag tillbaka till jobbet. Det är en fin promenadväg mellan jobbet och mottagningen. Jag fotade ett hjärta på ett träd, bland annat. Gjorde mig ingen brådska tillbaka utan försökte smälta vad läkaren hade sagt plus det jag fick höra från S som jobbade på mottagningen idag. Det finns bagateller i tillvaron och det finns… stora saker. Det gjorde lite ont i mig att höra om ”eländet”. Jag hoppas att jag får en positiv uppdatering när jag ska tillbaka om ett par veckor.

På jobbet köpte jag med mig lätt lunch till skrivbordet, dissade ett möte som nästan var slut och hoppade in i det som var dagens tredje möte, men blev mitt första. Och efter det hade jag mest lust att gå hem. Nu gick inte det eftersom jag hade en kurs att delta i på eftermiddagen. Jag rensade skallen efter mötet genom att dels stämma av med Stora A, dels läsa till mackan och ägget… och kexchokladen…

Onsdagslunch vid skrivbordet på jobbet.

∼ ♦ ∼

Hemma!

Nä, jag behövde inte GÅ hem, jag fick lift med U-bilen. Och det är jag så tacksam för efter en tuff dag med läkarbesök, möten och kurs. Tur att torsdagen är lite lugnare. På fredag blir det intensivt igen, men jag jobbar hemifrån på förmiddagen och på distans annorstädes än hemma på eftermiddagen efter veckans andra vårdbesök. Det blir nog bra.

Till kvällsmat blev det kycklingkorv med bröd, räksallad och bostongurka, i glaset mjölk. Föredrar du vin, kära dagbok, kan du läsa mitt föregående inlägg om ett italienskt barberavin.

Kycklingkorv med bröd och tillbehör serverades i afton.

I kväll hänger jag över de sista sidorna av Tiga är guld. Boken går mot sitt slut för min del, men i handeln kommer den inte förrän den 2o mars. Om ett tag, alltså. För mig har jag en känsla av att det blir bokbyte lite senare…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En annorlunda bänk för den som vill sitta och prata med nån.

Färggrann soffa upptäckt på en av dagens promenader.

Vill du sitta här och prata om det?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.