OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, sista semesterdagen den här vintern…

Livet är annorlunda när en är ensam.

Tänk så snabbt tiden går ibland, trots att livet inte alltid är så roligt. Jag har varit ”ledig” – sjukskriven samt semester – i totalt fyra veckor. Helgen återstår förstås, men då är jag ingen semesterfirare längre. På måndag återinträder jag i statens tjänst. Det ska verkligen bli spännande att se om jag orkar mer och hur stress påverkar mig.

Vinterledigheten har gått mycket bättre än förra gången. Ändå har jag varit mer ensam den här gången och klenare efter Ingreppet. En vänjer sig. Jag klarade det mest själv (utom sjuktransporterna!) och det jag inte klarade fick vänta. Vidare snodde och snor jag åt mig pratstunder ute i affärerna. Men vissa dar har jag inte pratat med nån. Nej, det här livet blev inte så som jag hade tänkt. Jag hade trott att Anna och jag skulle bli gamla tillsammans. Eftersom vi bodde centralt såg jag framför mig besök inte bara på restauranger utan även kaféer, bio, teater, konserter… Det händer att jag går ut och äter ensam. I tisdags hade jag fint sällskap av Biografmaskinisten. Senare den här månaden ska jag gå på en konsert med en kompis. Men livet blir annorlunda, helt klart, när en är ensam, utan familj. Det handlar inte bara om att en inte har nån att prata med hemma (utan måste skriva lååånga dagboksinlägg på bloggen). Det är mycket som en inte gör. Nu hoppas jag dock att hjärtat sköter sig och jobbar på som det ska, för jag ska börja ta mig ut på egen hand. Det går alltid att fika med en bok som sällskap, till exempel. Eller bara gå ut och fotografera.

Himlen över UKK i morse, ett motiv jag älskar att fota. Här som vanligt genom ett fönster hemma

∼ ♦ ∼

Plockar bort julen

Ledig dag-start.

I morse vaknade jag tidigt. Jag försökte medvetet att inte somna om, för på måndag ska jag upp 5.45. Den här fredagen kunde jag ännu ta det lugnt och inleda som vanligt med läsning och kaffe på sängen. Som vanligt en ledig dag, ska tilläggas. Jag läste kanske en 80 sidor i Lockfågeln, så boken blir nog utläst i helgen.

När jag klev upp tog jag ett varv med vattenkannan samt vek ren och torr tvätt från igår. Jag började plocka bort en del julsaker. Tanken var att göra det lördag och söndag, men jag började idag eftersom besöket på vårdcentralen flyttades fram till sen eftermiddag. Jag satte mig dock först en stund vid datorn och därefter vid frukostbordet.

Fredagsfrukost före julplock.

Sen satte jag fart: körde igång en maskin tvätt med julrött samt plockade ner julsaker. Kvar att göra i helgen är att klättra på stege och plocka ner julfigurer, kulor och gardinkappa som hänger i två fönster samt ta bort stakar och stjärnor. Min lille gran är fortfarande så fin. Det vete 17 vad jag ska göra med den…

Det gick ganska snabbt idag och jag packade jullådan hyfsat bra även om Anna är bättre på sånt. Nu finns här ingen Anna, så gröna renen stoppades i en spypåse (!). Däremot hittade jag två små tomteluvor som inte är mina. Mina smågrisar som jag fick av Amanda och Isak är fortfarande försvunna sen flytten. (Den svarta tvålen är dock upphittad, vilket jag glömt att rapportera. Alltid något!)

Två små tomteluvor söker sina huven!

Den gröna renen får sova i en spypåse till nästa jul.

Därefter blev det dags för mig själv att inte plocka undan mig, men fixa till mig och vila en stund innan jag skulle halka iväg till vården i bilen. Halka höll jag redan på att göra i badkaret när jag duschade. Det gäller att vara försiktig. Jag får inte ramla på grund av den ökade blödningsrisken, framför allt stroke som ju är en blödning i hjärnan. Den skiten hänger fortfarande över mig som en våt filt.

∼ ♦ ∼

Vårdbesök

Även dagens vårdbesök gick bra. Det är för att jag faktiskt mår bra. Hjärtat verkar jobba på som det ska och jag har också blivit bättre på ensamheten. Därför bokades inte nån ytterligare tid på vårdcentralen. I stället avvaktar jag återbesökstid hos kardiolog tre månader efter Ingreppet. Det skulle innebära nån gång i mars, alltså. Nån kallelse har jag förstås inte fått än, bara räkningar, som sagt… Men jag betalar dem gladeligt, bara jag slipper vara på sjukhus eller må dåligt.

Fötterna och benen i väntrummet.

Det var förresten väldigt halt att köra bil också, inte bara halt i badkaret. Idag tyckte jag att bilisterna var bättre på att hålla avstånd och att anpassa körningen efter underlaget. Bara en likbil (!) som höll på att köra in i min bil. Men jag kom hem både utan krockad bil och levande. Det kanske är dags för mig att börja leva mer nu…

∼ ♦ ∼

Tårtig middag

I kväll försökte jag äta lite tidigare eftersom jag behöver ta medicin lite tidigare när jag börjar jobba igen. Men det var inga problem eftersom jag skulle äta Korgtassens smörgåstårta. Till maten hade jag köpt ett grekiskt vitt vin som jag drack ett glas av. Mer av vinet blir det i morgon till helgkassen. (Och efter det, nån gång, kommer ett separat inlägg om vinet.)

Ett grekiskt vitt vin…

…till smörgåstårtan i afton.

I afton, när jag nu har smörjt kråset med smörgåstårta, ska jag troligen läsa lite till och möjligen se nån serie på nån play-kanal.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ja i morrn räknar jag med att avsluta julen här. Inte väntar jag till tjugondedag Knut, på tisdag, för då jobbar jag. Och inte väntar jag till söndag när jag nu har gjort rätt mycket idag. Jag måste också fundera på vad jag ska göra med min fine, lille gran… Därmed anser jag att jag är väl värd delikassens innehåll i morrn kväll. Sen ska jag leva. Lite mer.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.