OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om första delen i en dansk deckarserie.
Min vän i norr, Lotten,
skickade mig en tvåkilos blå påse med julklappar. Tre pocketböcker i secondhand och gott skick, var fint inslagna, så jag hade att göra en stund med att öppna. Jättekul! Ännu roligare var det att Lotten hade hittat böcker/serier som jag inte hade läst. Nu har jag läst den andra av de tre julklappsböckerna, Kim Fabers och Janni Pedersens bok Vinterland. Tack!
Boken är den första i en dansk deckarserie med polisen Martin Juncker. Författarna som har skrivit boken är ett par. Egentligen skulle jag ha läst den här boken först av alla mina julklappsböcker, för den inleds dan före julafton, med en explosion vid en julmarknad. Många dör och många blir skadade och utredningschefen Signe Kristiansen kallas in för att hålla i utredningen. Hennes mentor Martin Juncker är omplacerad till en tjänst på landet där han ska leda en polisavdelning. Det borde vara lugnt, men så hamnar ett spektakulärt fall på hans bord…
Ett stort bombdåd i en huvudstad… Det blir lite för nära verkligheten för mig. Mycket blodigt, med många döda och skadade. Men jag vill veta vem och varför, förstås, så jag läser på. Trots att det är en ganska omfångsrik deckare går den snabbt att läsa. Huvudkaraktärerna Signe och Martin är centrala i handlingen. De lever väldigt olika liv, men är båda trovärdigt skildrade, om än ganska schablonartade som karaktärer.
Det är två parallella utredningar som pågår och jag kan tänka mig att detta, i kombination med att det är två författare som skriver, gör att boken blir omfångsrik, närmare 500 sidor. För mig blir det aningen för mastigt. För utöver de två utredningarna ska det naturligtvis blandas in relationsproblemetik och lite annat. Jag hade önskat mindre av detta. Men det är en spännande bok, med aktuella teman trots några år på nacken (och trots att Twitter, numera X, allt mer faller bort som so-me-kanal) och boken är välskriven (hittar nåt enstaka korrfel, bara).
Toffelomdömet blir högt.
∼ ♦ ∼
De här böckerna ingår i Martin Juncker-serien:
- Vinterland (läs inlägget ovan!)
- Satans sommar
- Blodland
- Skuggriket
- Lögner
Bloggat om Vinterland har bland andra Lotten, Enligt O och Lotta – Hyllan gjort.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Intressant att läsa vad du tyckte, håller med om en hel del. Kollade min egen recension och den var ju rätt kortfattad… Minns det som om jag verkligen gillade den, men jag tycker nog att den senaste boken, Lögner, är den bästa hittills.
Ja fast jag skrev ju ingen recension, detta var ju en gåva från en snäll vän, inte ett recensionsexemplar. (Recenserande inlägg är märkta Recension i rubriken.) Hade jag skrivit en recension skulle jag nog ha gått in djupare i vissa saker.
Jag tyckte att boken var bra och jag läser gärna fler i serien, men den stack inte direkt ut i mängden, så att säga. Det är i alla fall roligt att få tips på nya serier som är läsvärda – och det är den här.