OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, ibland tvivlar jag på mig själv…

Inga galna cyklister här.

Men ibland har jag rätt. Jag fick bekräftat igår att jag inte är ute och cyklar. (Bara galningar gör det när det är så här mycket snö, för övrigt.) Det var bra för min självkänsla. Utöver det skänkte det hela mig inte nån större glädje. Jag förstår inte riktigt skälen, jag kan gissa och spekulera. Fast det skulle inte heller ge nån mer glädje. 

Utöver det insåg jag att jag blir bättre och bättre på att säga nej. Varför ska jag vara så jäkla snäll och försöka hjälpa ”alla andra” när jag inte riktigt kan hjälpa mig själv..? Men att säga nej och säga ifrån är ett steg framåt, i rätt riktning. För en stund tvivlade jag lite mindre på mig själv. Och det i sig var värt en stänkare (calvados) och chips till den spännande boken Förtjänst och skicklighet igår kväll. Idag är det söndag. Då får en nöja sig med att läsa om alkohol, i detta fall ett bubbel.

Insikter igår gjorde att jag belönade mig med en stänkare och chips.

∼ ♦ ∼

Grå och trist söndag

Söndagsstart.

Det var en riktig söndag jag vaknade till ganska tidigt idag. Grått och trist, tyst, bara träden i allén utanför som rörde sig i vinden och en jäkla massa snö. En cyklist såg jag, på cykelbanan, kors i taket, men på fel sida. Vi har haft högertrafik i Sverige sen 1967. Resten som har passerat utanför har promenerat eller åkt plogbil. Det har sandats och det är jag tacksam för eftersom jag skulle ge mig ut med bilen för att träna halkkörning och ladda batteriet.

Men givetvis inledde jag denna lediga dag med läsning och kaffe på sängen. Medan kaffet puttrade i perkolatorn fördelade jag veckans mediciner också, en uppgift jag verkligen skulle vilja slippa. Magen har jag väldigt ond i idag. Ja ja ja, boken, en julklapp, är i alla fall bra, så jag tänker nog införskaffa uppföljarna. Ett separat inlägg med utförligare tankar om boken kommer som vanligt när jag har läst ut den. Det blir snart. När jag skrev det här var cirka 100 sidor fortfarande olästa och jag hade alltså läst två tredjedelar.

∼ ♦ ∼

Vad är det med folk nu för tiden?

Även idag åt jag en rejäl frukost efter att magen hade vänt ut och in på sig rejält några gånger (jävla mediciner!). På det blev det en dusch.

Söndagsfrukost med mina trägubbar Hopptimisten och Hopptikissen, Förtjänst och skicklighet, rostat och fil.

Vad är det med folk nu för tiden???

Jag samlade ihop sopor och fick nästan bryta mig in i soprummet – dörren hade frusit fast – innan jag gick ner i garaget. En karl på gården stod i vägen för min framfart, men han kan inte ha missat att jag kämpade med soprumsdörren. Han flyttade knappt på sig när jag gick förbi och lyfte inte ett finger för att hjälpa mig med dörren. Vad är det med folk nu för tiden???

Bilen och jag rullade i alla fall ut från garaget. Jag tog en repa på cirka fyrtiofem minuter. Det var väldigt bra plogat och sandat, måste jag säga. Bara vid garagenedfarten var det lite av en snövall, men igår plogade nån bort det värsta samt sandade så det går att köra både ner och ut. Det var ändå halt på sina ställen, framför allt vid trafikljus, så jag blev jäkligt irriterad på en yrkeschaufför som i en backe ställde sig alltför nära bakom mig när det var rött. Jag kunde i alla fall köra iväg utan incident, men tänker att en som kör taxi borde ha mer vett i skallen och hålla avstånd – när alla ”vanliga” bilister gjorde det. Jag säger det igen: Vad är det med folk nu för tiden???

∼ ♦ ∼

Lugn framför brasan

Jag lugnade ner mig. När det började skymma värmde jag kaffe och dukade fram Noisette. Tände ett doftljus och ”tände” brasan på TV. Sen satt jag och läste och läste och läste till dess att boken tog slut och det blev bokbyte. Jag har nu förflyttat mig från sommarmord i Varberg till vintermord i Köpenhamn. Julklappsböcker båda två.

Lugnade ner mig framför brasan.

Bokbyte från sommarmord i Varberg till vintermord i Köpenhamn.

∼ ♦ ∼

Ihopplock

Sen var det det där med middag och mat igen. Jag var inte sugen på nåt, hade inte planerat middagsmat alls. Så det blev ett ihopplock av rester från julbordet som fortfarande var tjänlig föda efter att ha förvarats i kyl och frys. Och naturligtvis den sista julölen och en två snapsar till. (Sånt tar död på eventuella bakterier.)

Söndagsmiddag i form av en jultallrik med mest rester.

Paltkoma inträdde efter maten, så jag behöver nog vila resten av kvällen så jag orkar med ytterligare semester.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn går jag in på min sista lediga vecka. Jag har tre aktiviteter inbokade: middag med Biografmaskinisten, fotvård och besök på vårdcentralen. Bara bra bokningar!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.