OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

En knopp i novemberkaktusen.

Tänk att igår kväll, på allhelgonadagens afton, när jag reste på mig och gick runt för att räta på ryggen och motverka proppar i ben och på andra ställen… Då upptäckte jag en liten, liten vit knopp i en av kaktusarna. Novemberkaktus är den uppenbarligen. En fin blomma ser jag fram emot i alla fall att det blir.

I övrigt var kvällen lugn. Jag såg säsongsavslutningen av mr Book på SvT Play och höll mig vaken för att När lammen tystnar. Det är en film jag har sett miljoner gånger och den har nästan miljoner år på nacken. Det enda som avslöjar att åren har gått är frånvaron av mobiltelefoner. Men tänk att filmen håller! Utmärkta skådespelare och spännande – och äcklig – redan från start.

∼ ♦ ∼

Sent i säng och sent vaknade syndaren, det vill säga jag. Idag stod ett antal saker på agendan, men jag ruckar inte på söndagsstarten: läsning och kaffe på sängen. Boken jag köpte till mig själv i augusti, Lita inte på någon, är spännande (trots att den handlar om spädbarn), men jag låg inte och läste alltför länge, bara en timme, fram till klockan tio. Jag tog fram en matlåda med kycklingkorv och makaroner ur frysen till söndagsmiddag innan jag hoppade in i duschen. 

Nödvändig söndagsstart.

Söndagsmiddag på tining.

Jag hämtade ut ett medicinberg…

Därefter ringde jag två samtal. Jag hade noterat ytterligare sjukdom och erbjöd värktabletter och hjälp med handling, om nåt skulle behövas. Igår insåg jag nämligen att min blodförtunnande medicin var på väg att ta slut. Jag behövde helt enkelt inte bara kompletteringshandla för egen del till kyl och frys, jag behövde även hämta ut min medicin. Och så ringde jag Husse för att stämma av när han skulle passera här för att hämta min trasiga klocka.

Logistiken funkade! Och på apoteket berättade apotekaren att mitt högkostnadsskydd för läkemedel går ut nästa nästa vecka, så det vore smart om jag hämtade ut även rytmreglerande medicin,  betablockerare och muskelavslappnande. Det gjorde jag. Sicket medicinberg det blev! Men då vet jag att jag har mediciner hemma för ett bra tag framöver.

Innan jag åkte hem stannade jag för att leverera värktabletter, soppa och en tröstchoklad till en sjukling. I gengäld fick jag hallon och äpplen, ett bra byte, tycker jag. Självklart köpte jag en choklad till mig själv också, men även lite annat till veckan. När varorna sen var inplockade behövde jag äta frukost. Då var klockan 13…

Påfyllning i kyl och frys, mest.

Hallon i burk och äpplen i påse.

Mums!

Frukost klockan 13…

Husse och Baldur hade blivit försenade, för även de hjälpte en tjej. Dock inte med mediciner och soppa utan med hennes bil. Men sen kom de som två virvelvindar och hämtade min köksklocka. Husse och jag fick en kort pratstund och Baldur två godisar. Jag hann inte fotografera, för killarna var på språng ut till landet. På lördag ses vi i alla fall igen!

Jag var trött och medtagen, för hjärtat har bråkat de senaste dagarna och jag har väldigt ont i vänsterfoten (den är svullen), men jag ställde mig ändå vid strykbrädan när jag blev ensam. Det var inte mycket som skulle strykas, bara några tischor, en duk och lite annat. Därefter vilade jag en stund vid datorn medan jag skrev det här innan jag fördelade veckans medicin och vattnade krukväxterna. Nåt eftermiddagskaffe blev det inte, så söndags-Noisetten sparade jag till dessert. Men innan det var middagsdags behövde jag vila på soffan.

Lite strykning var skönt att få gjord.

Veckans mediciner är fördelade i dosetten.

∼ ♦ ∼

Söndagsmiddagen blev som jag  hade planerat, det vill säga kycklingkorv och makaroner. Till det åt jag knäckemackor med kaviar. Desserten är upplagd på fat med tårtgaffel. Den intar jag senare till kvällskaffet och Nora Sand på TV4 Play.

Söndagsmiddag med Hopptisarna och Lita inte på någon.

Desserten redo till kvällskaffet.

∼ ♦ ∼

Jag har varit trött som fan hela dan och kvällen. Men jag hade saker som behövde göras, det är ingen som kan göra dem åt mig. Att jag får hjälp av Husse med att forsla ut klockan till urmakaren är toppen, för att göra det en kväll efter jobbet hinner jag inte. Nästa vecka är väldigt inbokad med intervjuer och ytterligare en avtackning på jobbet samt klippning efter jobbet på onsdag och vård av onda kroppsdelar på torsdag eftermiddag. Torsdag och fredag jobbar jag hemifrån och räknar med att skriva en eller två artiklar. Och på lördag kommer Baldur och hänger med mig hela dan! Jag bävar inför veckan, men ser fram emot lördag.

Min gosegubbe kommer på lördag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… jag kan konstatera att folk blir allt sämre på att kommunicera. Den som frågar vill ha svar inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid kan diskuteras och beror på hur upptagen en är. Men att inte svara alls… Då har man plötsligt fått läs- och skrivsvårigheter. (Tror jag inte på ett dugg.)

∼ ♦ ∼

Livet är kort.