OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Det var allt lite underligt att få och öppna en julklapp igår, den 8 januari. Jag älskar paket, fast kanske hade det varit roligare att öppna ett på julafton. Nu sågs vi, det vill säga Annas snälla mamma och jag, inte innan jul och jul skulle vi inte fira ihop. Mina paket till henne lämnade jag hos Anna och Tisslingarna. Men jag har bil. Nåja, jag blev ihågkommen och det gjorde mig glad – den som väntar på nåt gott etc etc. Efter soppmiddagen igår öppnade jag min klapp. Den innehöll tre lotter och en härligt doftande olivtvål.  Spännande och användbart, sånt gillar jag. Men… jag hade en Trisslott kvar i skåpet, en vinst på de sex lotter jag fick av Annas snälla mamma i höstas som tack för hjälpen för en skjuts. Jag tänkte att jag skrapar den äldsta och så får de andra ligga till sig. Det var ett bra beslut, för jag vann igen – 30 kronor som jag ska ta ut en ny lott för. Jag ska ringa Annas snälla mamma och tacka och berätta. Igår fick jag nämligen höra att hon hade gett bort flera Trisslotter, alla utan vinst… Tur i spel, otur i kärlek, passar på mig, uppenbarligen.

Väldoftande och spännande klapp från Annas snälla mamma.

Jag skrapade fram en vinst!

∼ ♦ ∼

I natt sov jag dåligt igen. Jag var väl övertrött efter allt översocialiserande igår. Nånstans mellan fem och sex i morse gav jag upp och fixade kaffe. Det blev nån timmes läsning/sällskap med Bob innan det var dags att hoppa in i duschen. Idag skulle jag iväg på ett besök i vården på morgonen, så då gick det inte att såsa. Jag åt filfrukost i mörkret och tänkte att det är så här svart när jag ska frukostera nästa vecka… Åter i tjänst på måndag är det som gäller.

Bob var fint sällskap när jag inte kunde sova.

Frukost i mörker…

I väntrummet…

Jag tog bilen och åkte till vården för mitt besök. Det var jobbigt idag, men samtidigt behövde jag vara där. Det är inte för nån annans skull jag åker dit. I vart fall bröt jag inte ihop, bara nästan. Biverkningar, oro och ensamhet är inga roliga ting.

Varför lever jag när mitt liv är som det är? Jag har inget att leva för. Mina gamla verktyg att hantera såna känslor fungerar inte längre eftersom jag är just ensam. Det finns ingen familj – ingen mamma längre, ingen partner – som är det som sätter stopp för det där sista steget. Nu måste jag tampas med det på annat sätt. Och ja. Jag klarade det ju. Jag är igenom vinterns samtliga helger och jag lever. Men jag är inte glad.

Julsakerna är bortplockade.

Ett annat verktyg att ta till är aktivitet. Därför påbörjade jag en sån när jag kom hem. Jag har  skrivit en ny att göra-lista. På den står bland annat att ta bort julsaker, adventsstjärnor och -stakar och byta köksgardin. Det har jag gjort nu! De senaste åren var det Anna som fixade sånt. Det var ju för hennes familj det skulle pyntas, inte för oss, kände jag. Till min första ensamma jul på många år, 2024, hade jag inte tänkt julmöbla alls.

Men hur det nu än är så blir det lite fint. Jag tänkte att kanske, kanske, kommer nån hit och jag får visa hur fint jag har fixat. För jag kan också. Fast ingen kom hit. I stället fick jag njuta av det fina själv. Det blev rätt OK. Tanken var att jag skulle fixa undan julen i helgen nu innan jag börjar jobba. Tjugondedag Knut är på måndag. Men för att sysselsätta mig gjorde jag det idag i stället. Lite sorgligt att plocka bort. Samtidigt behöver jag bara gå och handla i morrn och tvätta. Jag ska bädda rent också och tvättkorgen är rätt full. Och igår bokade vi biobesök på lördag. Skönt att fördela aktiviteterna, då går tiden snabbare.

På eftermiddagen fick jag besök av en hantverkare som kikade på och justerade mina element samt rensade röret till handfatet i badrummet. Det senare kunde jag ha gjort själv, men jag behöver inte göra det längre eftersom jag numera bor i hyreslägenhet. Och det är nog rätt bra eftersom mina händer är klena.

Det blev en liten stund över för läsning på eftermiddagen och en stunds vila. Jag slumrade faktiskt till. Men så rycktes jag upp ur sömnen och oron slog klorna i mig. Aktivitetsdags! Jag körde med häftpistolen på strykbordsöverdraget. Det var inte helt lätt, men det kan fan inte bli sämre än det var. Och det var synnerligen irriterande. Nu är det förhoppningsvis mindre irriterande.

Det fick bli soppa och mackor till middag idag igen, soppförpackningen var ju öppnad. Men Thaisoppa är gott och jag blev mätt.

Torsdagsthaisoppa och mackor med Hopptimisten och Bob.

∼ ♦ ∼

Bokus och dess paketleverantör har hört av sig förtton gånger idag. Senast när jag bredde mackor och värmde soppa. Det är lustigt. Flera dar går och tystnad råder. Sen exploderar sms:en med tjatig och oväsentlig information. Jag behöver inte få veta två (2) gånger att mitt paket ska levereras på onsdag nästa vecka. Leverera det bara! (Gärna till dörren som det står på paketen att de ska levereras till.)

∼ ♦ ∼

Som av en händelse såg jag att det är säsongsstart av Antikrundan i kväll på SvT. Det är en serie jag aldrig missar. Kvällens avsnitt är från Uppsala. Jag var inte där den här gången, för jag jobbade, men jag såg köerna i Barockträdgården från mitt jobbfönster. I kväll ska jag se programmet. Stör ej-skylten är på här!

Antikrundan med Knut Knutson och Anne Lundberg drar igång i kväll.

∼ ♦ ∼

Plan för i morrn: bädda rent, tvätta och handla.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.