OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Lugn lördagskväll blev det här. Jag åt och drack gott, utdraget över tid. Det är så jag får i mig. Tyvärr mådde jag lite illa, men just den biverkningen börjar gå tillbaka en aning och det är underbart skönt. Jag har medicin även mot illamående, fast den gör mig trött och trött är jag redan så det räcker.  

Lite spänning blev det här emellertid igår kväll. Jag läste en bra och spännande bok och jag skrapade en Trisslott, den fjärde av sex som jag fick av Annas snälla mamma. Inte heller den gav nån vinst i kronor, men en stunds spänning, som sagt.

Ingen vinst i kronor, men en stunds spänning gav den fjärde Trisslotten från Annas snälla mamma.

∼ ♦ ∼

Natten som passerade gav åter hyfsad sömn. Jag kom inte i säng förrän runt midnatt och vaknade 5.30. Lyckades somna om och vaknade 6.42, lagom tid för morgonmedicinen. Därefter slumrade jag lite fram till klockan åtta när kaffesuget blev för starkt. Med nyperkolerat kaffe drog jag mig tillbaka till sovrummet för att läsa de drygt 60 sista sidorna i en bok som bara blev mer och mer spännande. Jisses Amalia, vilket slut! Givetvis avslöjas inte nåt i min recension. Jag har nu grabbat tag i nästa bok jag har fått för recension, också den om en man, en frälsare. Författaren själv kallar den en dramakomedi. (Tragiska komedier vet vi ju vad det är…)

Slutet!!!

Bokbyte från en bok om en man som kanske blir bättre till en man i gympadojor.

På dagens agenda stod givetvis inte att festa, men det struntade jag. Det var en grå, trist och mulen dag och det passade utmärkt att tvätta. Förmiddagen försvann snabbt med läsning och att skriva färdigt recensionen och puffa för den. Frukost åt jag vad lunchtid. Det passade mig bra.

Söndagsfrukost med Hopptimisten och en frälsare.

Söndagsfika i snigg-orange.

Men sitta hemma en hel dag är inte bra för mig. Jag tog bilen och åkte en sväng. Planlöst… Inte heller bra, men jag kan inte läsa hela tiden, som mamma sa. Och när jag var tillbaka på Saint Ollie var klockan runt 15 och det var fikadags. Den som spar hon har och jag hade en Noisette kvar. Det blev en snigg-orange fika, ty godsaken matchade fint Frälsaren. Illamåendet har varit svagt idag, funnits lite, bara. Förhoppningsvis är det på tillbakagång, som sagt. I vart fall kan jag äta. Eller… jag låter mig äta sånt jag vet att jag gillar. Lite i taget, så går det bra.

Timmarna sprang på. Jag började packa jobbryggan och tog fram rena kläder. Så blev det plötsligt dags att äta. Söndagsmiddagen var inte av det nyttigaste slaget, men det skiter jag i. Det fanns våffelmix och tillbehör hemma och det röda dubbelvåffeljärnet jag fick av mamma fungerar än. Hjortronsylten köpte jag på höstmarknaden. Och jag åt så jag nästan sprack. Mådde jag inte illa innan så gjorde jag det efteråt. Men det var sååå värt det!

Det röda järnet jag fick av mamma funkar fortfarande.

Det blev en hel hög med våfflor.

∼ ♦ ∼

I kväll är TV:n mitt sällskap. Jag ska se Det sitter i väggarna och därefter Tunna blå linjen. Det blir bra. Sen har jag i alla fall fått nåt att se fram emot nästa helg. Och på onsdag kommer en låda vin, på fredag ska jag klippa mig.

Men ja. Jag behövde muntra upp mig lite till med ett hårt paket. Jag nätshoppade Tolv otämjda hästar och Drottningen.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.