OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Samma tomma stol mittemot.

Ny dag, ny vecka. Samma tomma stol mitt emot. Jag fortsätter att låtsas att en träfigur (Hopptimisten), en bok (just nu Haggan) och ett gosedjur (Nallisen) är min familj. Småpratar med dem. Men igår kväll tog jag mig i kragen när jag insåg att jag inte hade pratat med en levande människa och ringde Anna. Hon hade hört av sig först per sms och jag började skriva lite, men sen ringde jag. Ja, det kanske är knäppt att ringa till sitt ex för att få prata med ett levande väsen. Fast det handlade också om att jag ville veta hur hon mår. Ingen av oss är ju frisk och vi har lite koll på varandra, bryr oss om. Hon hade ställt samma fråga till mig om hur jag mådde per sms.

Promenad genom ett höstligt Uppsala.

Måndag idag och en skön promenad upp till jobbet genom ett höstligt Uppsala. Iförd mina nyaste jeans, inköpta i somras när jag var några kilo lättare. Jag måste fan ta tag i vikten igen, den är på väg åt helt fel håll. Och allt överflöd lägger sig på magen. Men motståndet är hårt. Jag har också svårt att röra på mig när fot, ljumske, ben och ibland även rygg gör ont. I natt sov jag inte världsabra heller. På plussidan är att magen känns bättre och det är nog tack vare nya medicinen. En bra följd av detta är att jag slipper städa toaletten flera gånger om dan. (TMI*, jag veeet, men kära dagbok, du borde vara van vid det här laget).

Arbetsdagen innehöll möten, flera stycken. Veckan innehåller en hel del såna, men också en brandövning och en intervju, för att nämna det som sticker ut. Privat hade jag gärna gått på en författarträff i morgon tisdag, men eftersom förlaget inte ville skicka mig författarens bok för recension skippar jag det, är tråkig och åker och handlar för seniorrabatt i stället.

Räkmacka blev det inte idag, men visst ser den här god ut? I vart fall väldigt dillig.

Idag är det räkmackans dag av alla temadagar. Nån räkmacka blev det inte till lunch, lunchen blev rätt ordinär. Det gäller för mig att slå av på det extraordinära under veckorna så att jag kan vara extra generös mot mig på helgerna i stället. Dagarna består emellertid inte bara av ätande. För att kunna äta överhuvudtaget behöver jag jobba. Jag får svälja och ta emot sånt som ligger utanför kompetens, se det som utveckling och tacksamt utföra efter bästa förmåga i stället för att göra det jag är bra på. Precis som vanligt. Själen är dödad flera gånger om vid det här laget. Men jag får göra sånt jag orkar med  – och det är fan inte mycket. Jag är grymt medveten om det. Sånt slöseri. Låt mig dö, bara. Eftermiddagen var ett enda långt illamående. Och notera att jag drack mycket vatten.

En ordinär lunch med Haggan.

Jag fick skjuts hem av snälla arbetskamraten U.Då kunde jag jobba en stund till, vila och sen hämta ett paket till mig själv på Kvarnen. Mina nätshoppade doftljus från Blomstertorpet har redan anlänt! I paketet låg också ett doftprov på rumssprej. Mitt favoritdoftljus är Ashleighs & Burwoods white cedar and bergamott, men butiken hade bara ett kvar och frågade om jag ville köpa ett annat ljus i doften enchanted forest. Det gjorde jag. Jag har inte provat det än men stuckit ner näsan i ljuset och tror att det blir en ny doft jag gillar.

Paketet från Blomstertorpet kom idag…

…med väldoftande innehåll.

Jag passade också på att hoppa in till skomakaren och köpa bättre inlägg till skorna och impregnering. Hoppas inläggen är bättre än de andra, värdelösa jag har.

Men hur lätt är det att äta nåt när en mår illa? Jag tog en skål gazpacho och ett par mackor. Det gick ner, jag ju måste äta till medicinen. Illamåendet släppte, fast bara för att ersättas av magont. Morr!

Mackor och gazpacho med Hopptimisten och Haggan gav mig ont i magen.

∼ ♦ ∼

Måndag är det rätt hyfsat på gamm-TV för den som vill titta IRL. Jag brukar se Vem bor här? och Sherwood. I kväll är det hem i Östergötland som ska visas upp och då blir det lite extra kul. Sherwood är väl så där, men jag vill ändå veta hur det går.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Nån frågade mig idag, i all välmening, om jag hade haft en bra helg och vad jag hade gjort. Jag kunde inte med att säga att jag mest lufsade runt hemma i pyjamas och morgonrock och fikade med min döda mamma, så jag sa väl att jag hade tagit det lugnt och ätit och druckit gott. Det var i och för sig inga lögner, bara en del av mitt låtsasliv.

∼ ♦ ∼

*TMI = Too Much Information

Livet är kort.