Nej, jag publicerar FORTFARANDE INTE anonyma kommentarer. 

Kära dagbok…

Uppsalas rosa slott.

Tisdagsmorgonen gick i rosa. Det var två grader varmt, ingen direkt vind, men sol. Uppsala blev rosa precis som sitt slott. Slottet måste ha fått sin färg bestämd efter solljuset en oktobermorgon… Det var omöjligt att låta bli att fota.

Ytterligare en mötesdag på jobbet idag, men bara tre möten och det sista för dan halverat. Skönt! Jag har också fått bokningar framöver, bland annat med mina chefer som vill planera för min kompetensutveckling och mitt vidare arbete. Vilket ju är svårt. Omöjligt, skulle jag säga, om jag inte har fått ordning på hjärtat före den 15 november när det avstämningsmötet ska vara. Är det bättre att jag är sjukskriven? Jag funderar… Det är inte helt enkelt. Jag vill nämligen jobba, men helst inte med stressiga uppgifter tills hjärtat slår som det ska. Om det nu kan göra det. Det känns som om vägen fram är lite… stenig. Rocky road, liksom.

Rocky road…

Jag mådde ganska bra den här tisdagen. Hjärtfrekvensen har varit rätt normal, vid en mätning på förmiddagen skuttade den upp till 129. Annars har den hållit sig runt 70nånting, vilket är OK. Men jag har varit trött idag, det är väl det som har känts tyngst. Sen känner jag en liten smärta, ett tryck på vänster sida över hjärtat. Det kan vara oro, det kan vara hjärtat, jag vet inte.

Under lunchen försöker jag alltid ta det lite lugnt, sitta avskilt och läsa, för att få ner frekvensen och oron. Det funkar ibland, ibland inte. Mot slutet kom Stora A och vi pratade en jobbgrej. Men det var helt OK. Jag störde Stora A tillbaka under eftermiddagsrasten.

Avskild jobblunch med läsning.

∼ ♦ ∼

I kväll jobbar Anna. Själv handlade jag en kasse matvaror på vägen hem från jobbet. Anna hade mysat till det i hallen med stjärnor från Lenas stjärnor och ljusa idéer, men också kokat tomatsoppa. Jag fick ta en skål till kvällsmat. Hemgjord tomatsoppa smakar annorlunda än den jag köpte med hem, Keldas tomatsoppa, men båda är goda.

Anna hade kokat tomatsoppa…

…och mysat till det i hallen.

Jag tvättar, kör en diskmaskin och läser, dock inte böckerna nedanför, för dem har jag inte införskaffat. Det är inte många sidor kvar i den läskiga boken om skrivretreaten som jag köpte för ett par lördagar sen. Den här tiden på året är det extra passande med läskiga böcker, så jag tänker mig att bokbytet blir till en annan läskig roman…

Nånting jag skulle kunna göra är att skriva om Augustpriset, men jag tröttnade för några år sen. Jag fick då i uppdrag och läsa och recensera ett par av de nominerade verken. Detta gjorde jag inte bara ett år utan flera. Ganska mycket tid la jag ner på att läsa böckerna och skriva om dem samt puffa för dem i olika sociala medier vid ”rätt” tidpunkter. Och sen fick jag inte ens vara med på festen, så att säga. Jag kände mig utnyttjad och till sist tackade jag nej till medverkan ett år. Det har jag inte ångrat. Jag följer ändå vilka som nomineras och vilka som blir belönade – och det är inte sån stor skillnad jämfört med tidigare. Vissa författare återkommer mer eller mindre regelbundet bland de nominerade. Två av böckerna som är nominerade i år har jag i vart fall tänkt läsa. Det är Lena Anderssons bok Studie i mänskligt beteende och Andrev Waldens bok Jävla karlar.

Den här vill jag läsa…

…och den här.

∼ ♦ ∼

Tänk att det blir normaltid i helgen, natten mellan lördag och söndag. Vi får tillbaka en timme och den tiden ska jag njuta av. Du, kära dagbok, får njuta av ytterligare ett par bilder tagna i morse, när Uppsala var… rosa. Jag vill bara tillägga att jag inte har använt nåt filter.

Upplandsmuseet och Fyrisån i rosa…

Domkyrkan speglade sig i den rosa ån.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.