Kära dagbok…

Under måndagskvällen hände inte mycket. Vi firade Kladdkakans dag med moccarutor, läste, datoriserade och glodde lite på TV. Fästmön tog emot en låda mat från Go/Hello Fresh. Hon hade fullt upp att få in allt i kyl och skafferi.

Nåt plock i nya Bokrummet blev det inte, jag kände mig alldeles för trött för det och behövde ladda för dagens kurs som jag och en arbetskamrat höll i. Jorå, jag hade lite svårt att sova i natt. Men nerver i dallring är nog bra att en har. Den som är alldeles för självsäker faller hårdare om den faller.

Lite nerver i dallring…

∼ ♦ ∼

Kursen avlöpte emellertid bra. Min kollega tog första delen, jag del två. Frågorna som inkom gick vi igenom och besvarade tillsammans – de frågor vi hann, vill säga. Det återstod ett antal när klockan slog tolv. Vi fick väldigt bra återkoppling både under och efter kursen, via mejl och IRL. Riktigt roligt! Under kursen fick jag dessutom möjlighet att vifta med två böcker som handlar om språk och skrivande, Att skriva: En hantverkares memoarer och Handbok för språkpoliser. Det är två mycket bra och läsvärda böcker för den som skriver såväl skönlitterärt som i tjänsten eller bara för sitt höga nöjes skull. Sara Lövestam, till exempel, är en fena på att få grammatik till nånting kul!

Två bra böcker om språk och skrivande.

Efter en kort avstämning med kurskollegan gick jag på lunch vid 12.30 tillsammans med en annan arbetskamrat. Idag åt jag laxpudding.

Laxlunch idag.

På eftermiddagen ägnade jag mig åt korrekturläsning och att svara på mejl med mera. Några fler möten hade jag inte, så jag kom ikapp med lite administration också.

Efter jobbet gick jag för att signera några papper, men sen kunde jag äntligen koppla av en stund med en mugg kaffe. Det var ren och torr tvätt från två maskiner igår att ta reda på, bara. Trodde jag.

Hörnhyllan är på väg till nya Bokrummet, men Anna suger upp dammråttor först.

Under eftermiddagen hade Anna baxat ut matbordet från nya Bokrummet till gamla Bokrummet samt flyttat in en tom hylla. Vi tömde gemensamt hörnhyllan. Det var inte trevliga saker bakom den, dammråttorna var stora som katterna… Hörnhyllan sköt vi med gemensamma krafter in i nya Bokrummet. Anna tog i ordentligt och fick hyllan på plats i det hörn där den skulle vara enligt ritningen. Ja, hon har gjort en ritning och det var verkligen bra att få ner allt konkret.

Nu känner jag av ryggen och Anna flera kroppsdelar än så. Det blir inget mer gjort i afton. I morrn ska jag försöka flytta över biografier och kanske lite lyrik, det vill säga inte så tunga böcker. Det återstår sen tre fulla bokhyllor med böcker plus en fjärde med glasdörrar samt en smal hylla. Vi tar det försiktigt, men vi kommer långsamt framåt. Och det blir så bra, så bra! Dessutom hade vi extra hjälp av inspektör Citrus. Lucifer, däremot, höll sig undan. Han tycker inte om att vi stökar omkring – och dessutom dammsuger.

Ja här är en fin plats.

Men i hyllan bredvid…

…är det lite tomt på böcker…

∼ ♦ ∼

Den här novemberdagen var liksom extra mörk och fuktig, fast samtidigt en dag för kärlek: Annas och min fjortonde förlovningsdag. Nu tyckte vi väl att vi firade detta i helgen med takvandringen på slottet och middag efteråt. Men kärlek är ju alltid värd att firas, eller hur, kära dagbok? Och i kväll har vi firat med att komma ett steg närmare ett nytt Bokrum.

Vi två före takvandringen…

…och efteråt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.